Malcolm Kyeyune räknar sig som socialist och har en bakgrund som distriktsordförande i Ung Vänster. När han som distriktsordförande gav sitt fulla stöd till den våldsbenägna organisationen Revolutionära Fronten, sparkades han ut från Ung Vänster.

Idag håller Kyeyune en lägre profil och syns inte sällan i publikationer där han ibland förkastar de ideal han tidigare stod bakom. I fredagens Fokus fokuserar han på det faktum att majoritetssamhällets medborgare ständigt utsätts för påhopp och nedprioriteringar.

”Att hylla minoriteter och förfäkta böneutrop, det vet alla hur man gör. Att minoriteter ska ha rättigheter, det pratar alla om. Men vilka rättigheter ska egentligen majoriteten ha”

Frågan som sådan är befogad och den följs av en fråga som är än mer befogad.

”Finns det svenskar, som har rätt att ställa krav på Sverige eller får man bara ställa krav på Sverige om man tillhör en mindre grupp som det är synd om”

Vi har lärt oss att vi svenskar (Andersson, Pettersson, Lundström och jag) snart har förlorat allt det vi vuxit upp med och som generationer före oss lärt oss att älska. I dagens Sverige är det nästan en synd att säga hur mycket man älskar vår kultur, våra traditioner och det samhälle som många benämner med ordet Folkhem. Sverige idag är inte som Sverige var igår och det är många som saknar det Sverige man tagit ifrån oss. Klagar vi är vi rasister, höjer vi våra röster kallas det för hat och accepterar vi inte att människor från utomeuropeiska länder försöker påtvinga oss något vi inte vill ha så är vi intoleranta.

Malcom Kyeyune påtalar det faktum att runt om i Europa finns människor som bär på en frustration över att de negligeras, att de nedprioriteras i sitt eget land och att makten struntar i deras oro. Det faktum att överheten (politiker, journalister m.fl) möter människors frustrationer med nya förmaningar och utskällningar kan leda till en kedjereaktion som slutar i en explosion.

Kyeyune avslutar texten med dessa ord.

”Det har faktiskt hänt förut”

Fokus