Stäng

Betyg på försök behövs inte – facit finns

SKOLAN. År 2017 införs betyg i årskurs 4 på försök i högst 100 skolor. Det har regeringen och Alliansen kommit överens om. De är också överens om att se över de nationella proven och att införa kunskapsmål i årskurs ett.

-Pettersson undrar varför det ska vara ett försök? En gång i tiden hade vi betyg från årskurs 1. Kan någon påstå att skolan fungerade sämre då än idag? 

Nedan ser ni några bilder hur min egen betygsbok. I årskurs 1, 2 och 3 utfärdades inga terminsbetyg på hösten men frånvaron antecknades noga och farsan var tvungen att skriva på. Jag ser att jag i årskurs 3 hade en dags frånvaro utan giltigt förfall. Jag minns inte men misstänker att salig far hade ett och annat att säga om det.

I årskurs 1, 2 och 3 fick vill fullständiga betyg inkl. på uppförande och ordning. Ett ämne var hembygdskunskap med arbetsövningar.

Från årskurs 4 var det betyg både höst och vårtermin. Där stod också hur många elever som gick i varje klass, liksom hur betygen var fördelade. Vi var 29-30 elever i klassen genom hela skoltiden och ingen talade då om för stora klasser.

Längst bak i betygsboken står anvisningar till målsman (föräldrarna) och till eleverna. Dessa anvisningar-regler skulle rätt av med lite modernisering av språket kunna användas än idag och följdes reglerna skulle skolans problem snart vara borta.

Sluta med försök och expriment. Facit fanns i skolan för inte så länge sedan, så ta ett par steg tillbaka och ta tillvara på den kunskap som fanns…

9 reaktioner på “Betyg på försök behövs inte – facit finns

  1. Jag började skolan 63 men fick mitt första betyg i åk2. Men från åk2 till åk6 hade vi betyg i uppförande och ordning. Jag tror att det hjälpte föräldrarna att se hur deras lille kalle/lisa skötte sig i skolan.

  2. Det största experimentet var när Fridolin tillsattes. Det blev inget bra. Jag tror nog att de flesta elever kan hantera tidiga betyg utan problem. Det är väl föräldrar, uppvuxna runt 68, som sätter sig på tvären. Betyg=barnmisshandel o.s.v.

  3. Apropå att lära sig ett riktigt språk…som man kan betygsättas i.

    Anna Ekelund Nachman journalist och liberal debattör :

    ”Ny rikssvenska kontraproduktivt slöseri

    Har du hört den nya rikssvenskan?

    En röst, baserad på alla Sveriges brytningar och lokalspråk, byter dialekt och språkmelodi en gång i sekunden. Statliga utbildningsföretaget Lernia står bakom.

    Jag blir sjösjuk av att lyssna men visst är det en kul idé – om det vore en c-uppsats.

    Den här ”nya” svenskan har dock tagits fram av Lernia, ett utbildnings-, bemannings- och omställningsföretag som är helägt av staten, omsätter över tre miljarder kronor om året och gör drygt 80 miljoner i vinst. Har de inte bättre saker för sig i en tid av socionom-, polis- och vårdkris?”

    http://www.dagenssamhalle.se/kronika/ny-rikssvenska-kontraproduktivt-sloeseri-31283

    1. Peter Skoglund
      Instämmer med dig, ett vanligt exempel en i högen är om en fransman talar engelska och vise versa då blir satsmelodin så oredig att hur grammatiskt korrekt språket än talas, så tar det mycket längre tid att förstå. ( min personliga erfarenhet som kanske bara gäller för mig)

  4. Pettersson har rätt fast han har fel; Det fanns inga söndercurlade ungar på den tiden då vi gick i skolan. Inga lekhjälmar, reflexvästar eller könsneutrala omklädningsrum. Jag är tveksam om vi ens hade stödhjul på cyklarna? 😉

    Ni vet väl om att det var Olof Palme som tog bort betygen i ordning och uppförande genom LGR 69?

  5. Jag förstår inte varför det skulle vara så farligt med betyg.
    På den tiden barnen fick det från årskurs 1 var det inga problem. Den
    som hade börjat i skolan fick betyg och inget konstigt med det.

    Nu lägger man ned för mycket tid på att krångla till allting.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: