STAT är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

En statsmakt är en fast organisation som tillvaratar landområdets intressen både i förhållande till landets invånare och i förhållande till andra länder. Statsmakten måste ha full kontroll över hela landområdet för att man ska kunna kalla det ett självständigt land. Denna kontroll måste erkännas av andra länder som rättfärdig och riktig. Det är med andra ord först och främst andra länders erkännande som gör ett land till ett land. Begreppen land och stat används om vartannat och betyder i de flesta sammanhang samma sak.

Redan Aristoteles påvisade att människor alltid levt i samhällen, men dessa saknar hos primitiva folk utbildad statskaraktär. Staten kräver kontinuitet och dess rättsordning gäller över det område där statsmedlemmarna är bosatta, oavsett deras härstamning. När personer tar rättvisan i egna händer, i strid mot staten, enskilt eller genom icke-statliga arméer, betraktas detta som statsförfall.

NATION. På 1600-talet förde utbredningen av det skrivna ordet med sig ökad medvetenhet om språkliga likheter och gemensam identitet, medan mötet med andra kulturer och människor underströk och förstärkte skillnader och säregenskaper i olika folkgrupperna. Detta gjorde att tanken om att världen är indelad i olika nationer med särskilda utpräglade drag började spridas. Nationen framhölls som den naturliga gemenskapen för alla människor och således borde man avgränsa landområdena mellan nationerna så att de enskilda nationerna kunde leva var för sig och hedra sin särprägel.

En nation är ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. Uttryckande av nation är nationalism.

En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nåväl, till rubriken. Vad är Sverige? Utan tvekan har vi varit en nation. Minns Tage Erlanders ord från 1965:  ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden.”

Bara tio år senare började vägen mot kaos. År 1975 fattade en enig riksdag under regeringen Palme ett grundläggande beslut om att förvandla Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Proposition 1975:26.

Invandringen innan 1975 hade gått ut på att man kom som gäst och arbetade för att sedan resa hem med sparkapitalet eller att man kom för att bli svensk och assimilera sig, och det gick oftast bra, barnen till dem som kom då blev svenskar på relativt kort tid.

-Pettersson inser att vi som nation bara är en spillra, särintressen uppmuntras och det gemensamma och svenska förtrycks fast ingen kan förklara vad som är bra med mångkulturen, än mindre ge några bra exempel på väl fungerande mångkulturella samhällen.

Vi här på väg att bli ett samhälle som de i Mellanöstern, frågan är om vi ens kan kallas stat längre.

En stat måste ha full kontroll över hela landområdet för att man ska kunna kalla det ett självständigt land, och det är tveksamt om vi har med drygt 50 no-go zoner där polis, räddningstjänst, tv-kontrollanter inte törs åka in…

Som konservativ nationalist är min grundinställning att samhällsförändringar ska ske så långsamt och försiktigt att man inte råkar slå sönder något som fungerar väl. En så dramatisk demografisk förändring som dagens invandring till Sverige innebär är allt annat än långsam och försiktig, och det vi råkar slå sönder på vägen kan visa sig omöjligt att reparera i efterhand…

Ultima Thule från Sverigedemokraternas sommarfestival 2016.