BISTÅND. Nepal befinner sig fortfarande i kris efter jordbävningen för åtta månader sedan som tog 9 000 människors liv. Oron för vintern är stor. – Det finns lite att äta och barnen gråter för att det är så kallt. Nu verkar vattnet också sina. Men vi har för många problem just nu för att oroa oss om det än, säger Dayan Cutler som driver ett barnhem i Katmandudalen tillsammans med sin nepalesiske man.
Samtidigt är den politiska situationen känslig. Bland annat har en blockad från Indien lett till akut brist på förnödenheter och de som drabbas är folkgrupperna madhesi och tharu på låglandet intill Indien. – Konflikten skulle kunna bli blodig. Allt som krävs är att folk tappar sitt lugn, säger Kanti Prasad Bajpai, professor i Asienstudier i Singapore.
-Pettersson säger att i detta läge har Sverige valt att dra ned på biståndet och i stället satsa pengar på unga män som deserterat från ansvar och sitter på asylförläggningar och gnäller på maten och farten på internet…och nepaleserna är inte de enda som behöver hjälp.
I Absurdistan gråts det och gör endast snyft reportage om MENA barbarer och ziggisar och andra znyltare.
Vi kan skicka dit de asylsökande och så kan de få hjälpa till i de drabbade områdena. Men vill de ha den typen av hjälp? Vem känner sig trygg med de arga unga männen?
Då kan vi slå två flugor i en smäll. Biståndet och hjälpen hamnar där det behövs och de asylsökande kan göra nytta under väntetiden. De kanske rent av kan få asyl i Nepal och hjälpa till i det landet? Varför skav ha de ”bästa” för oss själva.
I utbyte kan vi ta hit de som har det svårast och som uppskattar den service vi kan bistå med. Givet att de själva vill.
Iphone, märkeskläder och svindyr mat till skäggungar från Afghanistan är långt viktigare än mat och skydd mot väder till ett Nepalesiskt barn. Man ska inte svära eller så, men fy fan va jag är besviken på svenska politiker. Är politikerna så korkade att dom på fullaste allvar tror att afghaner och araber ska rösta på dom när det svenska folket är i minoritet?
Och i Sverige gråter barnhemsbarnen för att deras wifi är för långsamt, flickorna gör motstånd, jeansen är förra månadens modell och maten är ”dålig”. Gråter… nej, slår, hotar och vandaliserar.