Sverige behöver en gedigen kunskap och en stark kraft för att ta hand om ansvaret för den våldsbejakande islamismen i Sverige och där passar inte Mona Sahlin in.

Det menar Jenny Sonesson i en artikel.

”Äntligen vaknar det politiska Sverige ur slummern”, skriver Sonesson mycket riktigt, men tycks glömma det andra partiet i riksdagen. Det parti som i flera år varnat för detta och det enda parti som inte ens bjudits in till samtal.

Det är självklart bra att såväl 7-klöverpolitiker och journalister vaknat ur sin naiva Törnrosasömn och börjat inse att alla människor som kommer till Sverige inte bara är hederliga och hårt arbetande medborgare som inget hellre vill än att integrera sig i det svenska samhället.

Det är också bra att Mona Sahlins roll i det hela ifrågasätts. Mona Sahlin tillhör det naiva och sovande folk som ropat ordet islamofobi allra högst genom åren och som inte ens velat höra kritiska ord i samma mening som islam och muslim. Hur kan hon idag sitta på en post där våldsbejakande islamism borde stå högst på agendan och där kraftfulla åtgärder borde vidtas mot den religion och de grupper som hon för bara ett år sedan tog i försvar på alla dessa punkter?

Nu är ju Mona Sahlin just Mona Sahlin och det är väl få som åkt räksmörgås genom det politiska landskapet och styrelserummen som hon. Vad lyckades hon med som politiker och vad har hon hittills åstadkommit som nationell samordnare för våldsbejakande islamism? Högerextremismen brinner hon för och den har hon i alla år försökt bekämpa, vänsterextremismen verkar finnas bakom hennes blinda fläck och hennes ord ”Jag är mer orolig i dag än vad jag var för ett år sedan” visar bara hur olämplig hon är för uppdraget.

En person som Jenny Sonesson föreslår är terrorforskaren Magnus Ranstorp. Han vore givetvis ett bättre val än Mona Sahlin, men det finns andra som journalisten Magnus Sandelin, forskaren Magnus Norell och terrorexperten Hans Brun. Fast det är väl bäst att behålla Sahlin som både är kvinna, feminist, antirasist och emot allt som står till höger om hennes eget parti. Tänk om hon skulle bli av med jobbet och tvingas sätta sig hos en arbetsförmedlare som hela tiden nedprioriterar henne till förmån för nyanlända…

Källa: Expressen