För några år sedan hittade jag Petterssons och det gick mig inte förbi, jag insåg snabbt att här på denna blogg fanns det och finns det personer som har ett stort samhällsengagemang. Då för ett antal år sedan var jag med i Förbundet Humanisterna för jag trodde att man där var realist och insåg vilka faror vi står inför med den allt större och större islamska befolkningen i vårt land, jag hade fel.
Som svensk kvinna uppvuxen i Malmö på 60-och 70-talet har jag och mina medsystrar alltid varit lika värda som män, precis som det ska vara när det är ett sunt klimat i ett land. Men sedan hände något och på senare tid har det blivit dags att inse att det är hög tid för en revidering av det vi tidigare ansåg så självklart.
För att göra en berättelse som kunde bli en mil lång kortare ska jag nu tillåta mig att komprimera mig en aning. Jag kommenterade på bloggen, Pettersson mejlade och frågade ifall jag ville vara en av skribenterna, då blev jag nervös. Man hade ju hört så mycket om galningar på nätet och inte kunde jag skriva.
Petterssons gör skillnad gjorde skillnad för mig, jag fann ett forum där jag kunde posta de iakttagelser och dokumentationer jag varje dag gjorde av vårt allt mer förändrade land och stad. Jag upptäckte den sverigevänliga rörelsen, jag var inne i en fas då jag mådde dåligt av alla de svenskar som trampade på sig själv, mig och vårt land. Jag vill kunna stå rak och ha gjort något gott för det som en dag ska lämnas vidare till kommande generationer. Jag fann en vänskapsblogg 🙂
Sedan har vi det med headhuntingen, SD-Malmö tjatade på mig om att acceptera en halvtidstjänst som politisk sekreterare. Efter betänketid och ett kosmetiskt ansökningsförfarande tillträdde jag så tjänsten den 23/9-13 och det var givande, intressant och roligt. Jag flängde mellan mitt företag och stadshuset, många var de dagar då jag med min ryggsäck och klädd i träningskläder (arbetade som massör) hastade in på mitt kontor på kommunalrådsavdelningen…….
Nej nu håller detta på att bli allt för långt, ursäkta. Ni som Petterssonsläsare sedan flera år vet att jag blev utsatt för ett medialt drev utan proportioner, jag utmålades av den skattefinasierade hatmedian som Sveriges största rasist och mer avskyvärd än den värsta seriemördare. Mina kamrater som tidigare varit partivänner svek, och försvann. Jag gillar inte slit och släng, man slänger inte bort sina fränder på skräphögen, jag har landat men inte förlåtit. Jag tackar alla er läsare som hörde av er med vänliga ord, utan er….TACK
Nu är jag här igen hos vänner på riktigt och jag kommer att delge er både stort och smått, jag kommer att visa er mina bilder på det jag finner intressant, tillsammans skapar vi politik. Jag är ingen våldsam person, men jag är satan så envis. Jag tar ingen skit och jag vägrar att krypa, mitt talesätt har jag lånat och det lyder ”Jag är snäll mot dom snälla och hård mot dom hårda, jag vänder INTE andra kinden till.
Vid pennan
Eva-Marie Olsson
Malmö.
Sverige behöver mycket hjälp från människor som dig. Mycket och snart innan det är för sent.
Mer än välkommen tillbaks ”tösabid”! 🙂 🙂 🙂 Har saknat din realistiska och genuina ”Mallme” mentalitet. På gensyn! 😉
välkommen😉🇸🇪👍
Eva-Marie!
Starkt, fint och värdefullt att du är tillbaks!
Vi är många, och blir fler och fler, som följer ”Petterssons”.
Ni som skriver har gjort bloggen till en överlägsen nyhetsförmedling.
Ett stort och varmt tack till dig och alla, som lägger tid och kraft på detta värdefulla cantra för aktuella händelser, detaljer och strömningar i vårt Sverige.
//age
Härligt !
Du är mer än välkommen, Eva-Marie.
Välkommen!
Varmt välkommen! Vi är nog många som saknat dig.
Hej Eva-Marie och välkommen tillbaks! Det var här jag läste dina inlägg för första gången och jag tyckte så mycket om dem. Så småningom blev vi vänner på FB och senare även i verkligheten. Jag vet att du är en helt underbar människa! Både snäll och klok och envis…
Välkommen tillbaka, även om jag då och då läser dina kommentarer och gillar dem, så blir det spännande att följa dina viktiga iakttagelser som skribent i en av de viktiga bloggarna för oss som vill veta mer och inte bli matade med den rådande versionen från våra politiker och därmed journalister. Synd om SD att de var så vårdslös med en trygg och modig medarbetare.
Vad jag har saknat dina skildringar av Malmö och Skåne, du var den som fick mig att besöka Petterssons varje dag, du är en duktig skribent. Jag har också saknat dina härliga vardagsbilder de som du fångar helt naturligt ! Tack för att du återkommer, blir kanske även som tidigare något gott recept !
Välkommen du är efterlängtad !
Välkommen bland vänner, kära du.
roligt att du är tillbaka. SD Malmö skall skämmas över sin fega behandling av dig.
Ett stort välkommen tillbaka till en av Sveriges bästa bloggar!
Härlig bild ovan!
Ytterligare bonus är att det är intressant att få rapporter från Skåne för utflyttade skåningar!
Tack ska du ha, jo jag kommer att skriva och posta då jag hinner. Det dyker upp grejer att skriva om mest varenda dag, vi lever i landet Ding Dong för tillfället.
Bilden är från söder om Lindängen/Vårsången, strax norr om Katrinetorps gård.