INRIKES. Sverigedemokraterna vill att landsbygdsskolor som hotas av nedläggning ska få extra pengar av staten. Det nya förslaget kommer finnas med i partiets budgetmotion.
En rad skolor på landsbygden riskerar nedläggning, något som ofta väcker starka reaktioner bland de som berörs. Sverigedemokraterna, som just nu ser över sin utbildningspolitik, vill bevara fler små lärosäten.
– Om skolan försvinner så blir det oftast en effekt av att det rasar vidare. Då försvinner kanske lokala butiken, lokala handlare försvinner, företag som finns där försvinner, vi ser att macken läggs ned, och så dör hela landsbygden. För oss är det oerhört viktigt att under kunna erbjuda den här treåriga konstgjorda andningen, säger Sverigedemokraternas skolpolitiske talesperson Stefan Jacobsson.
Partiet föreslår därför att nedläggningshotade landsbygdsskolor under en treårsperiod ska kunna få statligt stöd för att vända den negativa utvecklingen.
300 miljoner kronor avsätts i den kommande skuggbudgeten till ett öronmärkt stimulansbidrag, berättar Stefan Jakobsson. Han gör bedömningen att minst en skola i varje kommun kan behöva hjälp.
– Det är ju upp till varje skola att titta på vad man kan göra för någonting. Framför allt kan man ju titta på hur lärarkollegiet ser ut, man kan anpassa det, eller man öka attraktiviteten. Bussar kan ju faktiskt gå åt bägge håll, stadsbarn kan lockas ut till landsbygden också, om man väljer en specifik inriktning.
-Pettersson tycker det är självklarheter, ”bussar kan faktiskt gå åt två håll”, varför bygga nytt, dyrt och stort i centralorten om det finns lokaler på andra håll och småskaligt är som ni vet betydligt bättre. Varför inte bussa 1-2 nya svenskar till varje klass på landsbygden i stället för 500 i en skola i Rosengård där det inte går några svenska barn…
Den nuvarande regeringen tycks följa den tidigare vad gäller glesbygd. Här läggs skolor och service ned på löpande band med ett undantag. Om bygden tar emot flyktingar då finns det pengar.
Nu har SJ bestämt att nattågen mellan Stockholm – Östersund (Åre) ska läggas ned och bara gå ca 90 dar per år under högsäsong. Många är upprörda, tom Naturvårdsverket har vaknat. De tror att turisterna kommer att välja flyget istället vilket påverkar miljön. Åsa Romson har inte vaknat än. Men hon tror fortfarande att vi i Norrland kan ta tunnelbanan till jobbet och ställa bilen.
Picapica :
Ju färre kommunikationer ni har med Stockholm ju bättre för er, så som det ser ut i landet idag !
Har jag sagt länge,varför ska alltid dom som bor utanför en tätort åka? Man kan faktiskt köra åt andra hållet med. Oftast bättre miljö runt dessa skolor med! Bättre mat ,mer koll på ungarna!
Det kan väl vara välbehövligt att folk på landsbygden får tillbaka lite av de surt inarbetade skattepengarna (samt Vattenfalls och EON del av skatten som de förflyttat till Tyskland och södra Sverige) !!!
Skolor på landsbygden måste ju uppgraderas då alla ”bondläppar” enligt Batra är så dumma ………………..
Frigolit har redan meddelat att skolor med dåliga skol resultat skall få alla miljoner. Jag tror inte att han menade landsbygden men hoppas jag har fel.
”En röd hårig sjuk sköterska”
Förlåt!
Pettersson – det finns INGEN skola på landsbygden som undgått ”nya” svenskar. I varje avlägsen ort har asylentreprenörer lyckats finna något övergivet hotell som förvandlats till cash-machine och kommunen lämnas till sitt öde med att inom någon dag skaka fram skolplatser för barnen – som kan flytta någon annan stans utan förvarning vilken dag som helst.
Många lärare vill undervisa på landsbygdsskolorna eftersom miljön är så mycket bättre där.
Ett UTMÄRKT förslag, som säkert drar över den siste centerväljaren som till äventyrs fortfarande tror att LipGloss Annie Love är någon som representerar någon annan än Stureplans rödvins-Genossenschaft.
Åjo, jag vet en där det bara går två somaliska bröder. Den ene, lite yngre har på ett år lärt sig sörmländska och uppträda som folk. Den äldre i tolvårsåldern vägrar för svenskar är inte bra.
jag är också imponerad av att många invandrade barn lärt sig bättre svenska och -framför allt- svenskt uttal på ett år, än vad Zlattan lärde sig under 18 år på Rosengård.
Med en försiktig mängd invandrare och deras egen insikt att svenska (dialekt)-språket är deras visitkort till acceptans och jobb i Sverige, så är landsbygden tusenfalt bättre på ”integration” än staden. Med en försiktig mängd. Typ något barn/årskull. Inte 95% av skolklassen.
Lärarna i Sfi talar väl själv så knaggligt, att det måste va omöjligt för eleverna att få en användbar svenska.Men sanningen att säga, så är många danskar i Skåne fortfarande dansktalande efter många år.
Och min egen talade svenska är inte alls bra.