Av Stefan K
Det är idag svårt att locka folk till politiken. Om det beror på svårigheterna att kombinera politik med familj och yrkesliv, strävan efter en karriär inom något specifikt yrke eller på de tilltagande hoten mot politiker, är svårt att säga. Kanske det är så enkelt att politik inte längre intresserar?
Tidningen SN publicerade idag en artikel om problemen och förutsättningarna i Nyköpings kommun. Utan att veta kan jag tänka mig att situationen är densamma i de flesta mindre och medelstora kommuner. Den nya kommunfullmäktigegruppen visar upp flera faktorer som är signifikativa.
- Åldersstrukturen visar upp en tämligen hög medelålder.
- Av 61 ledamöter bor endast 18 på landsbygden.
- 6 stycken bor i stadens mångkulturella område, Brandkärr.
Uppvuxen på landsbygden som jag själv är, kan jag konstatera att flykten och nedmonteringen fortsätter. Befolkningsandelen minskar, service försvinner, kommunikationer försämras, arbetstillfällen försvinner, skolor läggs ned, föreningslivet urholkas och kommunledningen vänder landsbygden ryggen och satsar allt på tätorten. När nu även politikerna överger landsbygden finns det inga som kan föra talan för de som vill bo där. Valslogans som ”Hela kommunen ska leva” och ”Vikten med en levande landsbygd” klingar allt tommare över åkrar, ängar och övergivna hus.
De som flyr andra länder och tar sig runt halva jordklotet för att nå just Sverige, placeras utan undantag i samma områden och detta gäller även Nyköping. Som fakta visar ovan bor endast sex stycken i kommunfullmäktige, varav en Sverigedemokrat, i vårt mångkulturella område. Varför är de så få? Beror det på att de har råd att bo på andra områden eller att de helt enkelt inte vill bo här? Det byggs för fullt i och runt centrala Nyköping, samt på nya och exklusiva områden längs kustbandet. Varför placerar man inte flyktingfamiljer i dessa områden? Ekonomin har ju visat sig vara generös när det gäller gruppen flyktingar, så varför väljer ansvariga politiker bort dessa nya områden och placerar somaliska familjer i det redan segregerade Brandkärr?
Flykten fortsätter och lär fortsätta, både från länder i kris, från landsbygden och från politiken. Att tvinga in människor i politiken går givetvis inte. Att Sverige ska lösa situationen för de miljarder människor som lever i korrupta, fattiga och våldshärjade länder är en utopi. Att låta landsbygden få fortsätta leva och även utvecklas borde däremot vara en enkel match för de som styr och vilka vill se en öde landsbygd med tomma och spöklika industrilokaler, tomma lägenheter, övergivna hus, ogräsbevuxna idrottsplatser och andra minnen över politikernas centraliserade politik?