Svenska bilderböcker har få mörkhyade barn i huvudrollen. Det konstaterar Svenska barnboksinstitutet som räknat både mörk- och ljushyade personer i förra årets bokskörd.
Mörkhyade personer förekommer i en femtedel av bilderböckerna men det är endast i ett fåtal titlar som mörkhyade personer har en framträdande roll.
I bara fem procent av bilderböckerna från förra året var huvudpersonen mörkhyad enligt Sveriges Radio.
-Pettersson tycker att om fem procent av huvudpersonerna i bilderböckerna är mörkhyade, och jag antar att böckerna inte handlar om kriminalitet, då lutar jag åt att de mörkhyade är överrepresenterade och jag undrar också om skattefinansierade Svenska barnboksinstitutet har för lite att göra…
Pettersson kan inte låta bli, läs, titta och tänk på att vi är alla lika men ändå olika…
Hon kom till världen i en negerby men som snö så vit var hennes hy. I svarta syskonskarans mitt hon lyste som en sol i gult och vitt
Upp i palmens högsta topp tog apan ett förvånat hopp. Här var en sol på himlen blå och ännu en på jorden grå.
Ett lejon bakom vassa snår vred vresigt sina gula hår. Hur ska en stek jag nu få fatt, om aldrig mera här blir natt.
Hon döptes av sin far och mor till Solo, och när hon döptes alla tuppar golo. Under en röd och vit och väldig parasoll satt kungen själv på nära håll.
Men hennes syskon smögo sorgsna bort ifrån den glada festen inom kort och satte sig i smyg att äta krita för att försöka att bli lika vita.
De lågo sen i många dagar och hade ont i sina magar, och inte kunde de till sömnen flykta, ty Solo lyste ständigt som en lykta.
Jag tror hon får sova i en tunna, sa hennes far, vi måste unna oss andra lite lugn och ro, för att om dagen kunna gno. Men när Solo dan därpå kom ut, var hon kolsvart absolut, så svart att de måste tända ljuset för att ej gå vilse uti huset
De beslöto kalla dit en vis man, en sådan man som allting kan. Han kunde säkert lista ut, varför Solos sken så fort tog slut.
Hon var ju solen i mitt liv, sa mamman, nu är hon lika svart som någon annan. Och Solo satte i att ljudligt skrika för att visa, att hon nu var riktigt lika
Hon var ju solen i mitt liv, sa mamman, nu är hon lika svart som någon annan. Och Solo satte i att ljudligt skrika för att visa, att hon nu var riktigt lika
Men Solo växte och blev för stor för tunnan och stulta ut i sol och sunnan. Hon satt en dag och plaskade vid stranden och blev plötsligt ren och vit om handen.
Den vise mannen, sa att det var ett under, förekommer bara vissa stunder, men rullade förvånad ögonkloten för strax därefter var hon vit om foten
Den vise mannen, sa att det var ett under, förekommer bara vissa stunder, men rullade förvånad ögonkloten för strax därefter var hon vit om foten
Många dagar har här jag setat, sa den vise mannen, och alltid vetat, att den som doppar sig i detta vatten blir aldrig mera svart som natten. Sade så och steg ner till hakan för att bli snövit som ett lakan men försvann så hastigt som en pil i gapet på en krokodil.
En vacker dag gick hon ner till Nilen med att aktsamt öga på krokodilen, och hennes syskon slöto ring och väntade på underbara ting. Och hon gick ner i vattnet bit för bit, om magen blev hon skär, om bröstet vit, och hon hörde stolt de häpna ropen och vände och gick från den svarta hopen.
Var morgon när tuppen i fjärran gol, hon steg ur sin hydda som en vit liten sol. Det var för de andra ett riktigt under, om hon kom genom byn några korta sekunder
Men ett lejon gör ej skillnad på neger eller vit, glupande och hemsk är hans stora aptit. En dag kom han smygande på mjuka tassar till Solo, som lekte bland strandens vassar.
Gapet var stort och svansen lång, ur skogen kom han med höga språng, och Solo sprang som en pil till byn och skrek och ropade högt mot skyn.
Och de satte i att mer ljudligt vråla än ens ett hungrigt lejon kan tåla. Han drog sig åter skyndsamt tillbaka med gapet stängt och öronen slaka.
Då firade de alla en hejdundrandeSolo blev bjuden som hedersgäst och lovade dyrt att bli kvar och trogen, med en rädd, lite sneglande blick bort mot skogen.
Då firade de alla en hejdundrandeSolo blev bjuden som hedersgäst och lovade dyrt att bli kvar och trogen, med en rädd, lite sneglande blick bort mot skogen.
Godnatt alla barn, sov gott
Barnen får väl sätta på sig solglasögon……
SVT borde kanske ta och besöka några förortsskolor
så att dom kan få sitt lystmäte uppfyllt?
Men nu förstår jag ingenting. Det där debaclet för inte så länge sedan, med ”Lilla Hjärtat” då? Hon fick ju inte alls existera i barnboken? Hur ska de ha det egentligen? Kanske säkrast att skapa barnböcker utan illustrationer så får ungarna helt enkelt använda sin fantasi när det gäller gestalternas hudfärg / etnicitet. De kan ju rita och färga själva.
Och hur många vita finns i afrikanska barnsagor som hjältor?
Vita finns ju i Afrika. Albino kallas de. Och man tar livet av dem och använder delarna som talismaner.
Ett ganska så intressant reportage och bildspel om hur Balubanegrer, medicinmän och häxdoktorer behandlar vita negrer (albinos, vilket är en genetisk avvikelse) i Tanzania.
http://www.sydsvenskan.se/varlden/haxdoktorer-gripna-for-mord-pa-albiner/
Aha,då är det därifrån som ”stridshingsten Hood”,fick detta i sina medfödda gener och ådror !
Tanzania ett uppskattat resmål av svenskar, jag ger upp.
Gambia ett annat uppskattat resmål av ”skogstokiga svenska kvinnor”, äckligt !
Den här barnboken måste väl vara totalförbjuden i Absurdistan. Den heter ju Solo i NEGERBYN.
Och skulle det bli fler mörkhyade med i barnböckerna skulle det säkert också vara fel eller kränkande på något vis.
Undra om Kurt Olsson kommer visas i repris på SVT någon gång?
Lars Ekborg, (monologen Bunta ihop dom), ”Den där Fatima Ekman, hon är ju hottentott , och nog fan vet jag hur man gör med hottentott problemen i USA, där bara buntar dom ihop dom och slår ihjäl dom”.
Minns ni Hasse o Tage revyerna på -60 talet,när Gösta Ekman va gift med Fatima(en Negress) och Hasse presenterade alla innan revyn började?
-”Också har vi minsjäl en riktig neger med i ensamblen” den revyn skulle jag vilja se i SVT igen,men det kan man nog känna sig rökt på.
Eller så gör man som med Pippi-filmerna och Negerkungen.
-Också har vi minsjäl en riktig…. Piiiiip… med i ensamblen.