En insändardikt av Mimi

Evolution

1. Homo homini lupus (människan är människans varg)

Vi tar oss tillbaka på de långa tidsspannen
när våra första förfäder dök upp på savannen,
på lerig flodbädd, i skogarnas djup,
bland klippor högst upp vid bergens stup.
Nakna och skrämda drevs de av instinkt,
de lärde sig prata, fast inte distinkt.

De var förnuftslösa aplika gestalter
som aldrig fostrats på läroanstalter.
List och vighet var till deras fördel,
de kände inte till lögn och falskspel.
Ingen råkade se ned på den andra,
anmäla inbillade brott eller klandra.
Många är ännu i samma tillstånd
trots att de får utvecklingsbistånd.
De bor samman i öknen i sitt kalifat,
bär knivar och sablar, är förtärda av hat.
Antropoiden är vild, grym och råstark
och dyrkar profeten – en blodig monark.
De älskar att mörda, de älskar att dö,
ondska och skräck överallt vill de strö.
Ett perverst paradis hägrar med hopp
och spirande löften om att leva nonstop.
De lockas till våldet, vill bli martyrer.
Blodtörsten gör dem till sjuka vampyrer.

2. Homo sapiens (förnuftiga människan)

Med tiden använder vi elden, uppfinner hjulet,
tänker ut regler, lagar, undviker strulet.
Nu vandrar vi inte längre som djuren i hjorden,
vi tar vara på det som kommer från jorden.
Vi odlar vete, majs, potatis och ris,
även tobak, malt, vallmo, cannabis.
Vi vill ha pengar, makt, monopol
och går över lik för att nå våra mål.
Vi lever ett liv med moderna syndrom:
datorer, stress, ångest, aids, karcinom.
Borde vi inte begripa förhållandevis
hur svaga vi är inför en kommande kris?
Påtagliga faran – den kommer från öst,
farhågorna – stora, hotet – hejdlöst.
Vem skyddar landets godtrogna folk?
I de mäktigas ögon är vi blott smolk.
Upp till kamp emot kvalen??
Länge leve dubbelmoralen!

Mimi