Sverige inte bara står ut i fråga om asylmottagning. Vi uppmärksammas också för vår usla integrering av nyanlända.

Regeringen Reinfeldt har misslyckats med det mesta och mest misslyckad i denna misslyckade regering är integrationsminister Myten, trots de ständigt nya skattemiljarder han sätter sprätt på.

Invandringskritiska partier påpekar missförhållanden, alternativa medier likaså och kanske just detta ligger till grund för att 7-klövern inte inser/inte vill, se problemen som hela tiden tornar upp sig och tenderar att ständigt späs på.

Fredrik Reinfeldt har ju öppet deklarerat att han aldrig tänker ge SD något inflytande i frågor om invandring och Mona Sahlin sade för något år sedan att ”inget är viktigare än att hålla Sverigedemokraterna utanför inflytande”. Någonstans där står politikerna och stampar idag. Rädslan för att ge SD rätt paralyserar varje sunt tänkande politiker och media väljer att hellre censurera, undanhålla och ljuga. Dessutom säger Alliansen att deras migrationspolitik drivs för att straffa SD, givetvis medvetna om att de man främst straffar är vanliga, hederliga medborgare som får se sin nutid och framför allt sin och sina efterlevandes framtid påverkas på ett påtagligt sätt.

Incitamenten för människor från världens alla hörn att ta sig just till Sverige, blir allt fler. Samtidigt utökas antalet utanförskapsområden och den misslyckade integrationen av nyanlända får t.o.m. internationell uppmärksamhet.

Vad krävs då för att 7-klövern ska förstå och media att uppmärksamma?

Ett antal kommunpolitiker börjar höja sina röster och med ett antal ”nyväckta” insikter börjar de peka på problemen. Ett område verkar de alla vara eniga om…de höga bidragsnivåerna. Växjö-moderaten Bo Frank, skrev nyligen i Höglandsnytt att de retroaktiva bidragen för nyanlända bör stoppas och att kraven måste stärkas.

Kommunpolitiker har närmare kontakt med verkligheten och väljarna än riksdagspolitikerna och regeringen, men om ingen ens lyssnar på vad de säger, vem ska man då lyssna på?

Kanske de nyanlända själva?

Redan 2004 sade den från Turkiet invandrade skohandlaren Suat Cicek så här till Aftonbladet;

”Trots att Sverige inte har resurser att ta hand om alla som kommer hit, fortsätter vi att fylla på med nyanlända flyktingar. Det är som om Sverige försökte visa hela världen att vi är duktigast av alla. Vi brukar skryta med att vår flyktingpolitik är ”generös”, men i slutändan menar jag att den politiken är ett svek, både mot dem som ska bygga ett nytt liv och mot det svenska samhället.”

Tio år har gått sedan dess och Sverige slår idag nya svenska och europeiska rekord i parti och minut, samtidigt som problemen växer och segregationen förvärras. Ingen politiker lyssnade alltså på vad invandraren Suat Cicek sade.

Även idag frågar sig nyanlända varför den svenska regeringen och riksdagen bedriver denna politik. En av dem är 20-åriga Faiya Younan från Södertälje som i en intervju med SvD bl.a. säger så här:

Så om ingen ens lyssnar på de nyanlända och deras upplevelser och beskrivningar av Sveriges misslyckade migrationspolitik och man fryser ute det enda parti som faktiskt delar dessa nyanländas verklighet. Vem ska man då lyssna på?