”En plats på landet” eller ”Escape to the country” heter en engelsk serie från BBC som går klockan 19 på vardagskvällar på TV8. Serien handlar om människor som av någon anledning vill lämna det hektiska storstadslivet och bosätta sig på landet. Oftast är det par i pensionsåldern, men även yngre människor förekommer i serien.
Man får hjälp av en mäklare som letar upp lämpliga köpobjekt på den engelska landsbygden med utgångspunkt från de önskemål som människorna i programmet har. Oftast vill man bo i eller i närheten av en engelsk by, och bli en del av den gemenskap som ofta finns på den engelska landsbygden.
Jag vet inte riktigt varför jag fastnat för programmet, men jag har nu sett ett stort antal avsnitt och därmed fått uppleva en rundtur i ett stort antal grevskap och byar på den engelska landsbygden och i Skottland. Jag måste säga att jag fått en helt annan bild av England än den man får när man ser reportage från det muslimskt infekterade London. Englands natur är mera varierad än jag kunnat tro och det är på det hela taget ett mycket vackert land.
Efter ett antal avsnitt och därmed motsvarande besök i ett antal engelska småbyar var det en sak som slog mig när jag jämförde med Sverige. Det spelade nästan ingen roll hur liten byn var, den minsta bestod av 65 personer, så fanns nästan alltid alla basfunktioner tillgängliga i byn. Det fanns ett postkontor, en liten servicebutik med närproducerat, en livaktig församling, en eller flera pubar och en telefonkiosk (just det). Ibland även en läkare.
Hade man gjort motsvarande resa i Sverige så hade det varit stendött vad gäller servicefunktioner. Jämfört med England är den svenska landsbygden totalt utarmad. Lusharpan undrar varför.
Vad har engelska politiker gjort som de svenska inte har lyckats med ?? Varför blomstrar i stort sett varenda by medan de i Sverige långsamt dör sotdöden. Det skulle vara intressant att få en förklaring. Då kanske vi skulle lyckas med det som våra politiker en gång så stolt deklarerat, ”låt hela Sverige leva”.
Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.
brukar också kolla på serien för den är ju lite småtrevlig. det som kommer fram är ju att i england är det detsamma som i sverige i småhålorna. skillnaden är att posten, affären och puben ofta drivs av byn dvs nån form av kollektiv där de strävar efter typ +-0 i omsättning. här sitter folk på röven och vill ha stöd från kommun och stat med sånt vilket de inte får vilket gör att samhällena dör sotdöden.
Vi har emigrerat till Nya Zeeland och jag har funderat på just det du tar upp ang. känslan i samhället. För ett par dagar sedan firade man här ANZAC day, en dag då man går man ur huse för att paradera till ära för de soldater som dödades och sårades under framförallt WW1 och WW2. Paraden är till sin karaktär fullständigt skild från något jag sett i Sverige, den är en hyllning till lokalsamhället och de uppoffringar människor gör för att behålla tryggheten och gemensamma funktioner i samhället. Det militära engagemanget ses som det yttersta beviset på lojalitet mot samhället, symboliserat av drottningen, men egentligen handlar det om försvaret av den lilla byn. Så gott som alla samhällstjänster förutom polis, militär och byggnadsnämnden sköts på frivillig bas och det är en stor ära att delta i någon form av gemensamt arbete. Små grupper bildas för de mest underliga projekt, någon kom till exempel på att en gammal nedlagd järnväg skulle bli en bra cykelbana och formade en grupp för detta, nu samlas medlemmarna varje helg och arbetar med röjning och beläggning. En delgrupp har formats som arbetar med insamling av medel som behövs. De företag och personer som donerar får en liten platta med sitt namn uppsatt på väggen vid en tunnelmynning. Alla som deltar i arbetet får också sina namn uppsatta på väggen. På detta sätt är alla, fattig och rik, personligen delaktig i ett samhällsbyggande projekt. För 12 år sedan iordninggjorde man den lokala rosparken på detta sätt och satte ut rostfria grillar med gasolflaskor för besökare att grilla på. Idag finns samtliga grillar kvar, några få namn har ristats in i bänkar och bord men i övrigt ingen som helst skadegörelse. Samhället byggs underifrån och en människas rykte står i direkt proportion till hur mycket man med tanke på sin förmåga bidrar till det allmänna goda. Politiska val är personval där personen är väldigt mycket viktigare än det parti han tillhör. När jag ser mig omkring här ser jag Sverige sådant det var före kommunreformerna men utan den socialistiska överbyggnad som styrt Sverige till att bli en elitistisk byråkrati. Allt är inte harmoni här, den politiska eliten i Wellington beundrar Sverige mycket och vill gärna införa svenska idéer. Man har i viss mån lyckats med genom en genomreglerad byggnadslagstiftning som ligger på svenskt 20-tal med små, fuktiga, oventilerade, oisolerade och icke-funktionella bostäder till hysteriska överpriser. Alla installationer av el och vatten måste utföras av godkända hantverkare, detta gör att bägge dessa funktioner också ligger på 20-50tals nivå när det gäller utförande och kvalité. Allt som reglerats i byggnadslagen är flerfaldigt dyrare än i Sverige. Man har också kopierat den svenska bilbesiktningen, men här sker den 2 ggr per år och är betydligt smidigare och trevligare. Som sagt det som skiljer det svenska samhället från vårt samhälle här är att här utgår makten underifrån och i Sverige ovanifrån. I Sverige styr en politisk/ekonomisk/intellektuell elit som ser som sin uppgift att skapa det ideala samhället oberoende av det svenska folkets vilja och behov. Den svenska landsbygden har bedömts som mindre lönsam och skall därför läggas ner, de som envisas med att vilja bo kvar straffas på alla tänkbara odemokratiska sätt. Det var vänstern med Palme, Georg Borgström, makarna Myrdal med flera som förändrade Sverige från självbestämmande byar till statskontrollerade städer. De införde tanken att människor inte förstår sitt eget bästa utan måste ledas av en upplyst elit samt omformas med hjälp av social ingenjörskonst. Att få Sverige tillbaka till humanism är ett projekt som kommer ta flera generationer och som kanske är omöjligt om invandringen fortsätter i den takt som den nu har. Ett gott samhälle är grundat på gemensamma etisk/moraliska värderingar och Sverige är nu på väg bort från detta, polariseringen ses öka överallt i samhället. Svensk – invandrare, stad – landsbygd, fattig – rik, arbetare – arbetslös, intellektuell – obildad, politiker – folket. Misstron och otryggheten sprids. Palme och hans likar införde klasskampen, missnöjet, elitstyret och social ingenjörskonst. Reinfeldt fortsätter nu raserandet genom att slå mot själva fundamentet för samhället, gemensamma värderingar och tillit.
Som norrlänning jämför jag ofta med Norge. Både glesbygd och bönder har ett helt annat stöd från sin regering än vi i Sverige.
Vi i Norrland har ofta fått höra att vi är en tärande del av Svea Rike och där bor endast ett fåtal inavlade idioter. Funderar skarpt på att kapa huvudledningen för el norr om Klarälven och bygga en hög mur och sen låta 08-orna att klara sig själva.
Du har väl gummistövlarna på dig när du kapar? 😉
Ord och inga visor Pica ! 😉
I Quebec ville man också bygga en mur för att skydda sig från de västra kanadickerna. Bara det att västra kanadickerna sade fyll skiten innanför muren med vatten.
Så nu vet du vad som väntar när du byggt muren. 😉