LINKÖPING. Svenska elever visar allt mer bristfälliga kunskaper i matematik. Det är en av den svenska skolans utmaningar. Nu visar färsk forskning att elever kan lära sig bättre om mattelektionerna flyttas ut i verkligheten.

På Vretagymnasiet i Ljungsbro finns gymnasieutbildningar med inriktning lantbruk, skog och djur. Här anställdes Karolina Muhrman för nio år sedan som lärare i matte, biologi och kemi. Hon är uppvuxen på en gård och vet att en stor del av lantbrukarens jobb är att räkna. Hon tyckte sig märka att eleverna blev mer motiverade för ämnet när de förstod att de skulle komma att ha nytta av kunskaperna. För ett par år sedan fick hon möjlighet att forska inom ramen för Lärar-lyftet. Ämnet var inte svårt att välja, inte minst för att den nya läroplanen stadgar att matematikundervisningen på yrkesutbildningen ska vara tillämpad, alltså förankrad i det yrke eleven ska utbilda sig till.

En förmiddag möter vi Victor Blomberg och Jesper Pettersson som båda går första året på Vretagymnasiet. De ska visa oss hur en lektion i tillämpad matematik går till. Idag står statistik på schemat och vi går in i grisstallet för att väga och räkna. Uppgiften är att göra en tillväxtkurva för grisarna.

Svenska elever halkar efter i såväl kunskaper i matematik som problemlösningsförmåga. Det visar den internationella PISA-rapporten som sedan i vintras gett bränsle i debatten om den svenskaskolan.

Nu när Karolina Muhrman nästan är klar med sin licentiatavhandling, ser hon att hennes resultat skulle kunna vara en pusselbit i att vända den trenden. Mattelektionen i svenska skolor går i regel till på samma sätt. Läraren går igenom vad som ska läras in och sedan övar eleverna enskilt, de löser uppgifter i sin mattebok.

– Efterhand förstår inte längre eleven vad den ska ha matten till, säger Karolina Muhrman.

Så ser det ut på gymnasiet och i grundskolan, på de teoretiska programmen och på de med yrkesinriktning. I takt med att matematiken kommer längre ifrån det verkliga livet sjunker motivationen hos många elever.

Kunskaperna fastnar inte eftersom de inte vet vad de ska ha dem till. Eleverna har svårt att överföra sina kunskaper till verkliga livet. En del får total matte-ångest.

Att i stället använda sig av matematiskaproblem som uppstår i det verkliga livet ökar förståelsen för varför matte är viktigt. Lärare som arbetar så, har märkt att särskilt de svagare eleverna hänger med bättre.

– Flera av de lärare som jag intervjuat säger att det kan vara helt avgörande för att en elev ska bli godkänd eller inte, berättar Karolina Muhrman.

Nästan allt en bonde gör handlar om matematik och problemlösning. Att räkna ut hur mycket djuren ska äta och vilken sammansättning av närings-ämnen fodret ska ha eller blanda till rätt koncentration av bekämpningsmedel är bara två exempel.

Sammanlagt har bönder som intervjuats av Karolina Muhrman räknat upp 74 moment i deras jobb som kräver kunskap i alla matematikens grunder som geometri, statistik och procentberäkning.

Dessutom är det otroligt viktigt att en bonde kan bedöma rimlig-heten i resultatet av en beräkning.

– Hamnar ett kommatecken fel kan det bli väldigt dyrt, till exempel om 100 liter bekämpningsmedel eller 10 ska ut på åkern, förtydligar Karolina Muhrman.

En bonde räknar från morgon till kväll och det finns få andra yrken där det inte krävs mattekunskaper. Karolina Muhrmans forskningsresultat borde kunna överföras till en stor del av grund- och gymnasieskolans mattelektioner.

När Victor Blomberg och Jesper Pettersson har samlat in fakta om grisarnas snittvikt i olika åldrar i stallet, kan de sätta sig vid sina datorer och göra en tillväxtkurva. En sådan är ett viktigt redskap för grisbonden. Grisarnas tillväxt påverkar bland annat behov av utrymmeoch bedömning av när det är som mest lönsamt att slakta dem.

-Pettersson tänker inte räkna grisar men praktisk tillämpning är bra.. en GT, två GT, tre GT osv. då kan man göra en kurva på…sedan kan man gå över till lite allvarligare saker. Om man importerar 30 000 analfabeter om året och dessa tillsammans föder 15 000 barn per år hur många utanförskapsområden skapas på 20 år och vad blir priset för dessa, men det är svårt. Inte ens våra politiker kan räkna så långt.

Corren