I Sveriges alla småorter har en gång i tiden någon form av produktivt arbete utförts. I gruvor, i skogsbruket, och alla småindustrier som har försett oss med nödvändigheterna för ett liv i ett tempererat klimat, men där även polarklimat ingår i landets skiftande klimatzoner, vilket gör att vi har olika behov i norr och söder, samt olika lokala variationer. Basnäringen jordbruk har t.ex. helt andra förutsättningar i norr än i söder.
Industrierna idag kräver bara en bråkdel av den personal de hade för femtio år sedan, och nu i utflyttningens tider är det ett fåtal industrier som kan konkurrera med de löner man har här, och de man har i de länder dit industrierna nu flyttar. Vad är det då för jobb som blir kvar i landet. Jo det är vård, skola och omsorg, som är samhällets problem. Kan man ta betalt här för den direkta kostnaden? Svaret är nej, eftersom garanten för välfärden är industrin, och den flyttar ju ut ur landet.
Tar inte vi då tillräckligt stor del av inkomstbortfallen redan som vi gör, utan att täcka upp för en otroligt dyr planlös massinvandring, som ska finansieras till stor del av de redan arbetslösa. Har dessa verkligen råd med detta, på en A-kassa på kanske 15 000, som snart blir till en förtidspension på ca 10 000 kronor då inga lämpliga arbeten finns att hitta, varken på nära håll eller om man flyttar. Samhällets utvecklingskraft har då upphört, om det inte kan tjänstgöra som rekreationsområde eller turistcentrum. Då finns det kanske tillräcklig betalningsförmåga för några få månader om året åtminstone, men resten då? Det får väl staten ta hand om, samt de boende på orten.
Ja så borde man nog tänka, men istället vill man ha hit människor som man kan ge en bas på 80 % av en normal arbetarlön i bidrag till företagsägarna, så att de sparkar de få som hittills klarat sig undan arbetslösheten, för att de var de allra bästa av den befintliga arbetskraften. Men med alltfler som får jobb på detta vis, ju mer avlägsnar vi oss från det enda ekonomiska system som någonsin fungerat, och som kan grunda ett sunt tänkande för hela folkets välstånd, nämligen marknadsekonomin. Vilka ska stå för de 80 procenten? Staten, men det är ju detsamma som skattebetalarna, vilka ger staten möjligheten att ge de inte fullt kompetenta mer betalt än de kompetenta. Det man sysslar med i Rosenbad just nu är bara förstadiet till Ebberöds bank och förstadiet till det svenska folkets nedgång och fall.
Uppdaterad med video
Här passar ju vår valsång om ”Det svenska folkets nedgång och fall” mycket bra in.
Ollie det där var lite grumligt, men du har rätt i att vi blir inte rika av att tvätta varandras skjortor. Industrin måste komma tillbaks, och hur ska vi göra då?
Glasklart i min ögon, slopa 90% av bidragen så får folk ändan ur vagnen när de blir hungriga.
Vi får väl åka ner till Småland och kolla hur de bär sig åt i Gislaved och Gnosjö, de klarar ju av att hålla sin småindustri igång. Det som funkar i Finnveden, borde funka på fler småorter. De som blivit av med jobben får väl gå ner i lön. Det de kan leva på i Finnveden måste ju gå att leva på i andra delar av Sverige också. Så bör man göra med alla dem som inte kan få något annat jobb. De får hanka sig fram. Det är ändå långt mycket bättre än att hämta ut en allt lägre socialhjälp, som till slut inte räcker till något, när det bor 40 miljoner människor i Sverige, som Centerpartiets Annie Rööv vill.