INRIKES. Den som påstår det är den oftast kloke Per Gudmundson som i en ledare i SvD applåderar att de offentliga bidragen till de politiska partierna ifrågasätts och krymps. Bidragen kan utan tvekan ses som ett slags korruption där väljarnas företrädare missbrukar förtroendet för att tillskansa sig mer pengar för att kunna erövra mer makt.
Även Expressen föreslår idag i en ledare att man skrotar bidragen till partiernas särskilda kvinnoorganisationer. Jämställdheten borde partierna klara inom sina egna budgetar, anser tidningen.
Gudmundson gillade också att regeringen beslöt att kräva redovisning för kommunalt partistöd, och göra det möjligt för små kommuner att krympa ner sina fullmäktige till 21 mandat så att det kommunala styret inte ska kräva så mycket resurser, och så vidare.
Men vad som känns unket är att dessa reformer och goda idéer oftast introducerats sedan det uppdagats att Sverigedemokraterna har fått rätt till ett visst bidrag. Det kommunala partistödet och fullmäktigestorleken, till exempel, började diskuteras då det avslöjats att SD fick kommunala bidrag för sina tomma stolar runtom i landet. Möjligheten att minska fullmäktige är ett sätt att höja ribban för småpartier – läs SD.
Dagens fråga om kvinnoförbundens bidrag härrör ur Aftonbladets skriverier om SD:s kvinnoförbund.
Gudmundson får intrycket att det politiska etablissemanget försöker rigga regelverket efterhand för att stoppa uppstickaren? Och att journalistkåren agerar villigt biträde genom att granska SD:s bidrag men få andras?
Insiders och outsiders är förstås inte något nytt motsatspar, men när det gäller demokratiska spelregler finns det väl ändå ett högre ideal?
Läs Per Gudmundsons ledare HÄR.
-Pettersson tycker det är lite värre, det doftar inte bara unket, det stinker skit om vissa journalisters försök att bedriva partipolitik från etnisk svenska redaktioner där de tror att dubbelmoral betyder dubbelt så bra…
Jag påminde en Pk ist om att Ungsossarna var dom som
fuskade mest med bidrag genom att blåsa upp medlemsantalet.
hans inteligenta svar var” bara för att ungdomsförbundet ”GÖR FEL”
behöver inte” SD FUSKA Med BIDRAGEN”!
Märk skillnaden när sossar fuskar kallas det att göra fel, men när
SD gör likadant kallas det fusk?
Leve Gudmundson, som vågar gå emot strömmen och ifrågasätta, fast han sitter mitt i den unkna smeten. Han är exceptionell av PK-medias journalister. Tack och lov att åtminstone han finns där och rör om.
Sen är det så typiskt PK-media och PK-politiker överlag. Att de anpassar inte de lagar och regleringar, som de vill införa, efter vad de tycker, utan efter vad som missgynnar SD och oss Sverigevänner. Hur sjuk i sitt arma huvud, får man egentligen vara va…
Gudmundson är kung bland ledarskribenter även om han hemfaller åt lite väl mycket PK ibland. Hela hanteringen runt vissa frågor så fort SD är inblandad för tankarna till Nazityskland, DDR eller Sydafrika under apartheidregimen.
Men SD är inte heller fri från skuld även om de troligen är det i den senaste ”affären” så verkar det finnas en alltför stor anpassningsvilja gentemot drevet som om man blivit mätta och belåtna efter dryga tre år på Helgeandsholmen.
Ta bara deras ”toppkandidater” till Europaparlamentet, inte ens alla i deras riksdagsgrupp kände till dem än mindre svenska folket. Och sedan detta att man utesluter till höger och vänster i strid mot, andan i alla fall i, YGL och RF. Detta bådar inte gott.
Å andra sidan är de vårt enda och sista hopp och därför kommer jag, som det ser ut nu, att rösta på dem och uppmana andra att rösta på dem i europaparlamentsvalet. Förhoppningsvis så kommer ett hög andel för SD sätta igång omvälvningar i andra partier så att vi kanske rent av kommer att känna igen dem och få tillbaka de bitar av Sverige som gått förlorat och det är ändå det som är målet.
Lite unket av Gudmundson att inte berätta att både V och MP hämtar ut samma bidrag utan egentlig rätt till det. Han antyder det men skriver det inte.