Igår hölls ett ministermöte i Luxemburg där EU:s asylpolitik togs upp.

Nu vill man att EU gemensamt stärker kustbevakningen i Medelhavet, inte för att hindra flyktingar från att ta sig hit, utan för att hjälpa dessa att ta sig över på säkrare sätt. Man vill också stärka flyktingars rätt att söka asyl i Europa, bl.a. via ambassader i Afrika och Asien. Självklart är det svenska EU-ministrar som talar mest, högst och i spetsen går de bägge folkpartisterna Cecilia Wikström och Cecilia Malmström.

Cecilia Wikström sade i P1 Morgon att det är bäst för EU att passa på nu när katastrofen i Lampedusa finns på folks näthinnor. Ingen människa med någon form av empati kan tycka annat än att fartygskatastrofen aldrig borde inträffat och att det är en humanitär katastrof för de drabbade och deras anhöriga. Att däremot bygga en politik och ta sats efter en katastrof för att få sin vilja fram är inte bara vämjeligt, det ställer också vissa frågor och kräver lika många svar.

• Om EU inför en gemensam asylpolitik SKA den vara gemensam och fördelas på ett gemensamt sätt.
• Sverige SKA INTE ställa sig upp, räcka upp handen och skrika att ”Vi vill och vi kan”. Antalet asylsökande SKA fördelas procentuellt mellan medlemsländerna och inget land får sticka ut åt något håll.
• Varför Sverige gått i bräschen för en gemensam asylpolitik i EU, för att sedan som enda land i världen införa PUT till samtliga syrier som lyckas ta sig hit, borde få flera ansvariga att krävas på svar. Så får inte en gemensam asylpolitik gå till.
• Flyktingmottagandet ska ske på medlemsländernas villkor och inte på flyktingarnas.
• Krav på att asylsökande kan uppvisa en korrekt id-handling måste vara ett första krav.
• Ekonomiska och arbetslösa flyktingar ska inte ingå i den gemensamma asylpolitiken, då dessa faktorer inte är några asylskäl. Dessutom lider redan Europa under hög arbetslöshet och en ekonomisk kris.
• Asylsökande som ljuger, begår brott och på andra sätt visar upp ett asocialt beteende under pågående asylhantering ska avvisas från Europa.
• Införs en politik där man kan söka asyl på europeiska ambassader i Afrika och Asien, ska den ske rättssäkert. Inga id-handlingar, ingen asyl. De som söker sig undan fattigdom och arbetslöshet, ska vända sig till respektive hemlands regeringar och myndigheter, inte till Europas där krisen redan råder.
• Ett utökat flyktingmottagande kräver först att EU ser till sina egna medborgare och borgar för att dessa kommer ut på arbetsmarknaden, att dessa ges bostäder, att det skapas en värdig välfärd och att redan kända problem blir lösta.
• Det Europa först ska göra är att fråga sig om orsakerna till dessa ständigt återkommande flyktingströmmar, varför de ständigt kommer från samma områden och vad man kan göra för att förhindra att människor tvingas fly?

Det finns bara i Syrien över 2 miljoner människor på flykt och nästa år beräknas de vara över 5 miljoner. Utöver detta fortsätter flyktingströmmarna från Somalia, Eritrea, Pakistan, Afghanistan och andra mer kända oroshärdar. Vi läser också om inbördeskrig och konflikter i Egypten, Nigeria, Kongo, Sudan, Libanon, Mali m.fl. och vad dessa leder till kan man bara sia om.

Om EU inför lättare vägar att ta sig in i Europa och detta sprids över världen, lär vi se något som får dagens asylmottagande att blekna. Är europeiska ledare beredda på att ta de konsekvenserna, eller är det bara svenska politiker som vägrar se problemen och som ständigt inbillar sig att andra regeringar ser Sverige som ett föredöme?