Expressen/Kvällsposten börjar vakna. Igår erkände de att de och andra media fört en ohederlig invandringsdebatt. Idag frågar sig yrvaket Jan-Olof Bengtsson, på ledarplats i Kvällsposten om Malmö blivit enklavernas stad? Det var en jävla dum fråga, Malmö har varit uppdelat i enklaver i många år och det borde vakna journalister om några känna till.
Bengtsson skriver om mordförsöket på Yusupha Salla – som inför sin skräckslagna lille son på bron i Kroksbäck i Malmö i söndags – blev misshandlad och som ett gäng svartskallar försökte kassta ned från en bro.
”Stick här ifrån din jävla svarting” och ”Ta din son och stick, annars dödar vi er båda”. Målet var att mörda genom att kasta ner honom från gångbron. Ett hundratal vittnen såg enligt uppgift på medan tio personer var direkt inblandade i dådet, varav fyra kvinnor. Men inget vittne har sett något, ingen vill berätta. Inskränktheten i enklaven sluter sig.
Bengtsson fortsätter med ”Det var inte inskränkta svenska skinnskallar den här gången som alla förfasar sig över utan en grupp invandrare som gav uttryck för sin primitiva afrofobi. Det är ett hemskt uttryck för hur en del människor med utländsk bakgrund som känner sig marginaliserade, slår nedåt mot andra människor med utländska rötter de uppfattar som sämre. Journalister med utländsk bakgrund berättar nu i radion om när de plötsligt vill utvidga begreppet rasism till att inte bara omfattar inskränkta etniska svenskar, och möts av en obekväm tystnad”
Vore inte journalister så inskränkta så skulle de fatta att det var många år sedan ”inskränkta skinnskallar” stod för någon större del av våldet. Nu är det ”svartskallar” som står för den övervägande delen av våldsbrotten, och till det har sådana som Jan-Olov Bengtsson en stor skuld, journalisterna har i en lång följd av år försökt dölja detta faktum, och så länge man sopar skiten under mattan blir det inte rent.
Ansvarstagande är att stå upp och vara en del av samhället. Då försöker ingen döda en medmänniska bara för att han är afrikan, övertygad om att komma undan med det.
Ansvarstagande utvecklas inte av ingripande från myndigheterna eller tystnad inför det obekväma. Det kommer inifrån.
-Pettersson tycker att Jan-Olov Bengtsson är en jävla hycklare, han och hans kollegor har i en lång följd av år vägrat berätta sanningen om mångkulturen, och nu står de med byxorna nere och säger att det var inte meningen…
En annan utmärkt artikel i samma ämne och detta av en person med invandrarbakgrund.
http://www.skanskan.se/article/20130914/OPINION/130919612/1162/-/argument-istallet-for-censur
Kanske man äntligen börjar förstå? Nu väntar vi på att Expo gräver lite i denna rasism också.
Så länge de slå ihjäl varandra och inget annat folk drabbas må det vara händ, på plus sidan är att Svenske få se vilken lus man ha satt sig i pälsen pga. av naiva synsätt
En sista kommentar (vill inte spamma).. Sista (hoppas jag) gången jag själv använde våld var i början på 80-talet. Mitt på dagen, på Götgatan (ja, jag har bott på Söder men trivdes inte när närvaron av verklighetsfrämmande svartkläddda kultur/media-människor började dominera och parasitera med sitt Latte-drickande – så jag flyttade därifrån) såg jag hur två biffiga killar med kort frisyr sparkade en invandrare som låg ner och hade massa flygblad i famnen. Om de (skinheadsen) var AFA/Vanliga fyllon/SHARP:s eller whatever brydde jag mig inte om – man är inte två vs en och framförallt sparkar man inte en liggande människa oavsett ursprung (om det inte är nödvärn). Mitt adrenalin sprutade som från en isländsk geyser, och jag la mig i ”diskussionen”. Förklarade min ståndpunkt och att jag hade larmat polisen. En av killarna var mer aggressiv än den andra, och ville slåss. Jag KAN inte slåss, så jag tog den fega vägen ut och drämde till honom så hårt jag kunde direkt på näsan och sprang. Sedan hörde jag polisen komma, men då hade jag redan sprungit därifrån och invandraren med gabardinkostym hade rest sig och gått åt andra hållet. Det var ingen politisk ståndpunkt från min sida. Men vi ska inte lösa åsiktsskillnader med våld här, eller hur? Jag hann aldrig läsa deras respektive ”flygblad”, men det var diverse symboler på båda som jag inte gillar. Nu är det största hotet islam, och nazisterna är inte så ”heta” längre. Kommentar: om det hade varit TVÅ ”nazister” och TVÅ romer så vettefan hur jag hade agerat… Jag låg rätt långt till höger då (och har sedan gått åt rätt håll 🙂 ) men tål inte feghet & orättvisa.SD var inte ens ”uppfunna” på 80-talet, så det var moderaterna som gällde. Nu skäms jag för att jag röstade på dem i förrförra valet. Verkligen skäms – jag hade lika gärna kunnat röstat på MP eller kommunisterna (de får kalla sig VPK eller ”V” – same, same but no difference). Tack för ikväll!
Herregud vad han förenklar/fördummar när han använder termen ”skinnskallar”! Det märks att han inte har så bra koll. Han är väl mest känd för (ibland hyfsat bra, ibland pinsamt dålig) bevakning av utrikes händelser. Ett bottennapp var nog när han blev lite konspirations-teoretisk, och föreslog att Sydafrika stod bakom Lockerbie-kraschen (Pan Am 103) för att komma åt socialisten Bernt Carlsson – dåvarande biträdande generalsekreterare i FN – som dog i kraschen. Jag gissar att de artiklarna inte är de som Jan-Olof är mest stolt över idag 🙂 Nåväl… Något mer spretigt begrepp än ”skinnskalle” finns knappt. Drogande, öldrickande bråkstakar som höll till på helikopter-plattan i Gamla stan på 80-talet – de spöade lika gärna svenska såväl som invandrare. Eller en arbetarkultur som omfattade såväl ”vita” som Jamaicaner i GB, vars favoritmusik var bl.a. soul & ska-music. Heilande neonazis och vänster-anarkister. Alla schatteringar finns/fanns. Jag har själv aldrig ens befunnit mig utkanten av ”rörelsen”, BTW. Att klumpa ihop alla skinnskallar med varandra är ungefär lika begåvat som att gruppera ungdomar efter eventuella handikapp, höga/låga betyg, musiksmak, klädsmak, framgång i olika sporter and ”you name it”. Bara en journalist kan komma undan med sådana svepande formuleringar/kategoriseringar. Jag gissar att han får jättemånga ”twitterkramar” för sin artikel – mobilnätet på Södermalm blir väl överbelastat några dagar….
Nu fick jag lite dåligt samvete… Han skriver faktiskt ”Det var inte inskränkta svenska skinnskallar den här gången som alla FÖRFASAR sig över” När man använder sig av ordet ”förfasar” så innebär det nog lite ironi eller att man själv skrattar lite i mjugg åt de som ”förfasar sig”? Ironi funkar däremot sällan bra i skriven text. Hade han satt citationstecken (inte SITUATIONSTECKEN för f-n 🙂 ) runt ”inskränkta svenska skinnskallar” så hade det kanske blivit tydligare. Vem vet? Bara han vet vad han själv har för avsikt med sin formulering. Han kanske bara var klurig, och ville antyda sin egentliga åsikt utan att riskera att twitter-HBTQ-vänstern hugger honom i strupen? Några år före pensionen… Jag läste lite slarvigt, och tar tillbaka den mesta kritiken förutom hänvisningen till hans artiklar om Lockerbie. Som Churchill (troligen inte) sa: ”If you’re not a liberal when you’re 25, you have no heart. If you’re not a conservative by the time you’re 35, you have no brain”. Bengtsson är född -52, och betydligt äldre än 35 🙂