Det svart hålet är inte rymden, det är inte statens kassakista utan en göl i skogen, långt ned efter en bergsida och mellan jättelika granar. Där ligger det svarta hålet, dit solljuset bara når mitt på dagen när solen står högt, där vinden endast hörs viska. Dit går jag iland, sätter mig en stund och funderar, kanske över varför jag aldrig sett en enda människa här, det är trots allt inte långt från allfartsvägen där stressen rusar fram.

Gölen är en liten sjö, kanske tio meter i diameter men innehåller ändå mängder med liv. Där växer näckrosen, Södermanlands landskapsblomma, där glänser trollsländans vingar, snokens jakt från näckrosbladet avslöjas av krusningar på vattenytan och där vakar den ruvande koltrasthonan nästan osynlig över inkräktaren som är på besök…