Följande mycket läsvärda och träffsäkra allegori om den politiskt korrekta hönsgården, är skriven av signaturen dubium i anslutning till Pär Ströms artikel på Genusnytt där han förklarar varför han hoppade av en föreläsning hos Tryckfrihetssällskapet.
Om flaggorna tas bort passar bilden i artikeln Dagens bild utmärkt som illustration till allegorin.
”Sverige kommer aldrig att greppa det här med yttrandefrihet eftersom även de som säger sig förespråka yttrandefrihet alltid lägger in sina egna reservationer i diskussionen, och klankar ner på någon annans åsikt. I Sverige (och i västvärlden) så har det blivit standard att per definition döma ut åsikter baserat på vad de handlar om, och vem som framför dem. Det handlar aldrig om att ta till sig åsikten och granska den. Debattklimatet kanske kan liknas vid en stege där man klättrar nedåt, på varje pinne sitter en grupp pippifåglar och kacklar om vissa åsikter, samtidigt som de bajsar på den gruppen som sitter på pinnen under. Ju längre ner på stegen man kommer, blir åsikterna mera ogillade av alla ovanför. På översta pinnen sitter de “politiskt korrekta” som kacklar allra högst och värst samt bajsar på alla andra under sig.
På marken under stegen sitter sådana pippifåglar som jag, som inte fördömer någon av de ovanvarandes åsikter utan istället bemöter och betraktar alla åsikter sakligt och vetenskapligt. Alla pippi-fåglarna ovanför bajsar (därför?) på oss i gemensam ansträngning. Till viss del sker det också en ackumulation av åsikter, från andra pinnen och nedåt. Ingenting ärvs från första pinnen, de har sin egen fina rena pinne. De låtsas att den inte ens sitter ihop med resten av stegen. Men det som tycks på andra pinnen, ärvs ofta ner till tredje pinnen. Där tycker man ytterligare något, som de på andra pinnen är rädda för att associeras med. Tredje pinnen tar i sin tur avstånd från den fjärde, och så fortsätter det nedåt likadant.
De på översta pinnen har den finaste fjäderdräkten (under fjädrarna är de dock ganska skabbiga), och den finaste pinnen. De är också väldigt ettriga och högljudda. De kacklar att alla på alla pinnarna under är helt knasiga, fula och dumma och deras åsikter varierar från obildade till vansinniga. Det är bara på översta pinnen man inte är sådan. Det är också bara på översta pinnen man FAKTISKT har knasiga åsikter på riktigt. Tar du del av vad någon långt ner på stegen säger istället för att döma ut dem per automatik på förhand, så är det oftast en vetenskaplig och saklig framställning av information du får ta del av. Sedan kan man själv undersöka uppgifterna och bedöma om de är riktiga eller ej.
Får du däremot höra något från den översta stegen så brukar det vara en massa rent irrationellt strunt som bokstavligen inte ens betyder någonting. De argumenterar alltid dogmatiskt med känsloargument, floskler, smutskastning och groteskt fräcka lögner. Jag har aldrig sett någonting sakligt eller vetenskapligt komma från den pinnen. Därför satte jag mig på marken istället.
Nu väntar jag på att alla ni andra också skall komma ner till marken istället för att fortsätta sitta och bajsa på varandra, sedan sågar vi av stegen. Ingenting gör pippifåglarna på översta stegen gladare än om vi fortsätter bajsa på varandra, och låter dem fortsätta bajsa på oss istället för att enas mot dem och såga ner stegen.”

Man får trösta sig med är att när man sitter längst ned och blir bajsad på och tittar uppåt så är allt man ser en massa arslen…
http://blog.michaelmichelini.com/wp-content/uploads/2010/06/management-levels.jpg