Av Pettersson

Färre än fyra av tio utlandsfödda elever i Trollhättan klarade behörighetskraven till gymnasiets nationella program förra året. Det placerar staden på en näst sista plats i landet.

Hur kunde det bli så här? Det är inte utan att frågan infinner sig när man granskar betygsstatistik för utlandsfödda barn.

Läsåret 2000/2001 klarade 69 procent av de 85 utlandsfödda som gick ur nian i Trollhättan kraven för behörighet till gymnasiets nationella program. Det var strax under snittet i Västra Götaland och riket som helhet (74 respektive 75 procent). I Vänersborg var motsvarande siffra 75 procent av 32 elever.

Nio år senare, läsåret 2009/2010, gick 59 utlandsfödda niondeklasser ur grundskolan i Trollhättan. 37 procent klarade kraven för gymnasiet – ett tapp på 32 procentenheter. Under samma period sjönk andelen behöriga även i regionen och landet som helhet, men betydligt mindre – minus 11 respektive minus 12 procentenheter. I Vänersborg ökade man i
 stället med fem procentenheter – 80 procent av de 30 utlandsfödda niorna klarade kraven.

Så, vad hände? Ja, utbildningsförvaltningens chef Birgitta Erngren pekar på flera orsaker. En är att Trollhättan tagit emot en hög andel utomnordiska barn, bland annat somaliska. Det gör det svårt att jämföra med flertalet andra kommuner, bland dem Vänersborg.

 – Det är stora skillnader i bakgrund och nivå på kunskaper beroende på var man kommer ifrån. Kommer man från ett krigshärjat land och kanske aldrig sett vare sig en skola eller en bok är förutsättningarna självklart svåra. Då krävs det omfattande insatser, säger hon.

-Pettersson undrar om de som aldrig sett en skola eller en bok har den oerhörda kompetens som PK talar om?

TTELA