Arbetslösheten bland utrikesfödda stiger snabbt och utgör ett allt större problem.
2011 hade 33 av Sveriges kommuner en arbetslöshet på över 30% bland de utrikesfödda. Idag har det antalet kommuner stigit till 108. ”Vi är vid vägs ände…”, säger man på Sveriges Kommuner och Landsting.Read More »
LO:s Hans-Petter Thorwaldsson vill att skattebetalarna ska finansiera beredskapsarbeten till arbetslösa invandrare.
Kommer man bara överens om villkoren med arbetsgivarna, så är det inga problem att hitta arbetsuppgifter menar Thorwaldsson. Skattefinansierade jobb inom bl.a. byggsektorn och äldrevården hör till de åtgärder man kan tänka sig.
Socialdemokraterna har sedan länge svikit sina traditionella väljargrupper och nu går LO samma väg. Thorwaldssons, som också sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott, förklaring låter lite krystad. Sverigedemokraternas framgång beror på den höga arbetslösheten bland utlandsfödda. Tror karln på fullt allvar att färre tänker rösta på SD om regeringen och fackförbunden prioriterar invandrare på arbetsmarknaden och att detta ska finansieras med skattebetalarnas pengar? Snacka om verklighetsfrånvaro.
Nej du Hans-Petter, åk till de bruksorter och arbetarstäder där sossarnas traditionella väljargrupper har förbisetts i flera år och förklara för alla de tiotusentals arbetslösa som bor där, att nu ska också en socialdemokratisk regering prioritera nyanlända på arbetsmarknaden.
Källa: SvD
Moderaterna vill se att ännu fler invandrar till Sverige och utöver detta vill man skapa fler förutsättningar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.
Elisabeth Svantesson (M), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, skriver i en artikel på SvD att Moderaterna vill stärka utrikesfödda personers språkkunskaper och jobbchanser. Svantesson ogillar att fördelningen bland arbetslösa personer är ojämt fördelad och vill att nyanlända ska ges bättre förutsättningar och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.
Moderaterna vill utvidga instegsjobben och sänka trösklarna för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Redan idag går 7 av 10 nya jobb till utrikesfödda, men denna siffra är Moderaterna inte nöjda med, utan vill se att ännu fler jobb går till denna grupp. Alla de som idag sitter med meningslösa FAS 3-jobb och alla de som idag varslas och sägs upp, gläds säkert över denna nyhet.
Dessa åtgärder tänker Moderaterna se till att införa för att fler svenska jobb ska gå till utrikesfödda:
Elisabeth Svantesson beskyller Socialdemokraterna för att vara passiva i integrationsfrågor och hon drar sig inte för att anklaga Sverigedemokraterna med en lögn. ”SD skyller allt på invandrarna”.
Kom ihåg detta till valet nästa år. De Nya Moderaterna har redan slagit rekord på rekord inom migrationspolitiken och samtidigt skapat förutsättningar som gjort att svenska skattebetalare nedprioriteras, men partiet näjer sig inte med det. Som Svantesson skriver: ”Så möjliggör vi för fler att komma till Sverige och starta ett nytt liv här” och detta kommer att att få ytterligare konsekvenser för arbetslösa svenskar och svenska skattebetalare.
Källa: SvD
Har ni intresse av att ställa en och annan fråga om hennes artikel och Moderaternas migrationspolitik, så gör ni det genom att mejla. Själv undrar jag mest vad som flugit i partiet som jag förut röstade på?
SVT:s valpejl uppvisar bl.a. dessa fakta angående partisympatier hos utlandsfödda.
Vänsterpartiet har alltså haft den bästa utvecklingen bland just utlandsfödda och förklarar kanske varför de strävar efter en högre invandring.
Det som kanske borde täppa till käften på många är SD:s utveckling där nästan 4% av partiets väljare är födda utomlands, en ökning med 1,2%
Ser man hela statistiken över utvecklingen hos de utlandsfödda finner man detta:
Detta ger en annan dimension i debatten om rasism och främlingsfientlighet, för inte skulle väl SD öka och Mp minska om dessa ord låg till grund för partiernas hela politik? Det kanske också är skönt att kunna slänga fakta i ansiktet på både Annie Lööf, Myten Ullenhag och Göran Hägglund, att SD har fler utlandsfödda bland sina väljare än både C, Fp och Kd)
Källa: SVT
Av Pettersson
Färre än fyra av tio utlandsfödda elever i Trollhättan klarade behörighetskraven till gymnasiets nationella program förra året. Det placerar staden på en näst sista plats i landet.
Hur kunde det bli så här? Det är inte utan att frågan infinner sig när man granskar betygsstatistik för utlandsfödda barn.
Läsåret 2000/2001 klarade 69 procent av de 85 utlandsfödda som gick ur nian i Trollhättan kraven för behörighet till gymnasiets nationella program. Det var strax under snittet i Västra Götaland och riket som helhet (74 respektive 75 procent). I Vänersborg var motsvarande siffra 75 procent av 32 elever.
Nio år senare, läsåret 2009/2010, gick 59 utlandsfödda niondeklasser ur grundskolan i Trollhättan. 37 procent klarade kraven för gymnasiet – ett tapp på 32 procentenheter. Under samma period sjönk andelen behöriga även i regionen och landet som helhet, men betydligt mindre – minus 11 respektive minus 12 procentenheter. I Vänersborg ökade man i stället med fem procentenheter – 80 procent av de 30 utlandsfödda niorna klarade kraven.
Så, vad hände? Ja, utbildningsförvaltningens chef Birgitta Erngren pekar på flera orsaker. En är att Trollhättan tagit emot en hög andel utomnordiska barn, bland annat somaliska. Det gör det svårt att jämföra med flertalet andra kommuner, bland dem Vänersborg.
– Det är stora skillnader i bakgrund och nivå på kunskaper beroende på var man kommer ifrån. Kommer man från ett krigshärjat land och kanske aldrig sett vare sig en skola eller en bok är förutsättningarna självklart svåra. Då krävs det omfattande insatser, säger hon.
-Pettersson undrar om de som aldrig sett en skola eller en bok har den oerhörda kompetens som PK talar om?
Av Pettersson
Allt fler av Sveriges framtid misslyckas i skolan. Nästan fyra av tio barn som kommer från ett annat land till Sverige har för dåliga betyg i nian för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet visar siffror från Skolverket.
– Det är väldigt viktigt att alla har möjlighet att välja en framtid. Om dörrarna stängs på grund av att skolan inte ger ett tillräckligt bra stöd så är det allvarligt naturligtvis, säger Luisella Galina Hammar som är undervisningsråd skolverket.
Det har länge varit betydligt vanligare bland utlandsfödda barn än bland svenskfödda att bli obehörig till gymnasiet. Fram till 2006 låg andelen av de barn som fötts utomlands och som inte klarat kraven på runt 25 procent. Men därefter har andelen ökat kraftigt, förra året till 37 procent.
– Pettersson säger att så kan det gå när vi satsar på människor med allt sämre utbildning om de ens har någon, men regeringen väljer. Endast 5 % av dem som kommer är flyktingar enligt FN:s konventioner som vi naturligtvis ska följa. Resten väljer vi själva.
