Av Stefan K
Både Tommy Pettersson och jag, har vid tidigare tillfällen nämnt den censur som florerar inom massmedia (gammelmedia) där vår lokaltidning SN inte utgör något undantag. Vi är nog många som fått se hur våra insändare och kommentarer aldrig publicerats och i vissa fall där de ändå gjort det, censurerats. I samtliga fall vill jag påstå att censuren slagit till när ämnet behandlat vår tids mest känsliga, invandringen. Nu ska till SN:s försvar säga att man ändå lättat lite på censuren och åtminstone tillåter kommentarer till vissa insändare och artiklar. Hur många insändare och kommentarer man låter ligga opublicerade vet vi dock inte, men jag har själv och återigen fått se hur en insändare hamnat i papperskorgen.
Denna skrev jag på Petterssons bloggsida i början på december och dagarna efter skickades den till SN i nerkortad version.
Redan innan jag började skriva på denna blogg, så skrev jag en liknande insändare i ämnet segregation och integration, men inte heller den publicerades. Jag ska erkänna att jag inte kontaktat ansvariga på tidningen och frågat varför, men kanske jag borde ha gjort det för att få höra orsaken.
Dock har detta föranlett en del frågor och spekulationer, vilket ofta är fallet när dylikt sker. Kan det vara så att tidningens medarbetare inte ser problemen med den segregation som uppstått i Nyköping och därmed inte anser att frågan är relevant, eller är det så att man inte vill lyfta frågan och därmed belysa det faktum att de själva valt bort det allt mer mångkulturella bostadsområde som Brandkärr utgör? Nej, så kan det väl ändå inte vara? Både tidningen SN och kommunens nya styre förespråkar ju starkt en ökad invandring till kommunen och vill satsa än mer på olika integrationsprojekt. Nåja, den opublicerade insändaren har föranlett mig att titta närmare på fakta.
Ingen i SN:s ledning bor i det mångkulturella bostadsområdet, möjligen med en passus för IT-chefen, som bor i ett lugnt villaområde några hundra meter ifrån. Inte heller de nya representanterna i Nyköpings kommunalråd bor här, vilket kan tyckas märkligt då både Mp och V är de största förespråkarna för ett mångkulturellt Sverige. Att de själva valt sitt boende i andra områden står helt klart, men är det så att man i dessa områden inte vill ha flyktingfamiljer som närmsta grannar? Kanske man inte vill stöta sig med den maktelit som slagit ner sina bopålar i lugna och trygga bostadsområden? Är det möjligen därför som frågan inte får komma upp på dagordningen med efterföljande debatt?
Nu tror jag inte att Nyköping är unikt i sammanhanget, utan du som läser detta och bor på andra orter, kan säkert intyga att dina lokala journalister och politiker valt samma väg.
Mångkultur är bra, men inte där jag bor.
