UKRAINAKRIGET. Europeiska ledare är i Kiev i samband med Ukrainas självständighetsdag och nya stödlöften duggar tätt. President Volodymyr Zelenskyj slår samtidigt fast att Ukraina vill ha fred – inte kapitulation – samtidigt minskar leveranserna av luftvärnsrobotar. Besöken på söndagen och måndagen följs av nya utfästelser om militärt stöd, samtidigt som Ukraina själv redovisar en krympande tillgång till luftvärn.
Nordisk-baltisk uppslutning
Bland de ledare som besöker Ukraina med anledning av självständighetsdagen i dag måndag finns nordisk-baltiska stats- och regeringschefer, Storbritanniens premiärminister Andy Burnham och Europeiska rådets ordförande António Costa. Från svensk sida deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Kiev tar emot besökarna mitt under en period av intensifierade ryska attacker mot civila mål.
– Det är en ganska intensiv tid just nu. Det har varit många ballistiska anfall. Det har varit höga civila förluster, sade Norges statsminister Jonas Gahr Støre, enligt NRK.
EU-miljarder betalas ut
Europeiska rådets ordförande António Costa sade att EU och dess medlemsländer sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har gett politiskt, finansiellt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd till Ukraina.
– Vi kommer att fortsätta ge det stöd som krävs, så länge det krävs – under kriget, i framtida fredsförhandlingar och i återuppbyggnaden, sade Costa.
EU-kommissionen meddelade samma dag att den godkänt 6,1 miljarder euro i nytt försvarsstöd till Ukraina: pengarna ska gå till luftvärnssystem, robotar, ammunition och radar. Bakgrunden är intensifierade ryska attacker – EU-kommissionen uppger att 376 ryska missilanfall registrerades i juli. Stödet är en del av ett lån på upp till 90 miljarder euro till Ukraina, varav 60 miljarder öronmärkts för försvar. Sedan tidigare har 16 miljarder euro i beställningar godkänts, varav 8,35 miljarder euro redan betalats ut.
– På Ukrainas självständighetsdag visar Europa att vårt stöd är orubbligt och konkret, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.
Frankrikes president Emmanuel Macron, som inte är i Kiev, lovade på lördagen att påskynda leveranserna av fransk luftvärnsmateriel till Ukraina, enligt Reuters.
Storbritanniens premiärminister Andy Burnham meddelade samtidigt att Storbritannien tillåter försvarskoncernen MBDA att lämna ut hemligstämplad information om brittiska komponenter i kryssningsroboten Storm Shadow – som i Frankrike kallas Scalp – för att Ukraina och Frankrike ska kunna bygga egen produktion av vapnet, enligt Guardian.
Norge fördjupar samarbete
Jonas Gahr Støre och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade på söndagen ett försvars- och säkerhetsavtal samt en gemensam förklaring om ett strategiskt partnerskap. Den gemensam förklaringen kallas Ellisiv-avtalet, uppkallad efter den kievanske fursten Jaroslav den vises dotter Ellisiv som blev drottning av Norge på 1000-talet. Överenskommelsen omfattar samarbete inom försvar, säkerhet, energi och motståndskraft.
Gahr Støre uppgav samtidigt att Norge under 2027 fortsätter ge Ukraina stöd i samma omfattning som i år: 85 miljarder norska kronor, motsvarande drygt 9 miljarder dollar, genom det så kallade Nansen-programmet, Norges samlade stödprogram till Ukraina, enligt Reuters.
Finland har för sin del tecknat en avsiktsförklaring med Ukraina om gemensam utveckling och tillverkning av obemannade farkoster, rapporterar Reuters.
Zelenskyj: Fred, inte kapitulation
I sitt tal till nationen slog Zelenskyj fast att Ukraina vill ha fred, men inte till vilket pris som helst.
– Ukraina vill absolut ha fred, men är inte redo att bara ge upp, sade Zelenskyj.
Han upprepade att Ukraina inte kommer att lämna ifrån sig den del av Donbas som ännu inte är i ryska händer, och avfärdade tanken att detta skulle få kriget att ta slut.
– Vi kommer inte att låta dem ta initiativet, lura Europa och hela världen att tro att de bara behöver ge upp Donbas och att allt sedan blir över, sade Zelenskyj.
– Vi är inte en betraktare, utan en aktör. Inte ett offer, utan en kämpe, sade han om Ukrainas roll i kriget.
Samtidigt redovisade Zelenskyj försämrade leveranser avl luftvärn. Ukraina väntas få 264 Patriot-robotar under 2026, att jämföra med 364 förra året och 675 år 2023, enligt Reuters. Zelenskyj uppgav också ett finansieringsgap på 27 miljarder dollar i årets försvarsbudget.
– Ryssarna måste föras till förhandlingsbordet. Det måste till sanktioner som får dem att tjuta, sade Zelenskyj om kraven på Ryssland.
Senare på måndagen väntas ledarna i den så kallade villigas koalition hålla ett möte om det fortsatta stödet till Ukraina.
Så ser stödet ut
- EU: 6,1 miljarder euro nyligen godkänt (luftvärn, robotar, ammunition, radar) – del av lån på upp till 90 miljarder euro (60 miljarder försvar, 30 miljarder budgetstöd 2026–2027). Sedan tidigare godkänt: 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder utbetalat.
- Norge: 85 miljarder norska kronor (cirka 9 miljarder dollar) för 2027, oförändrat mot 2026. Ellisiv-avtalet undertecknades söndagen den 23 augusti.
- Frankrike: Löfte (22 augusti) om påskyndade leveranser av luftvärnsmateriel.
- Finland: Avsiktsförklaring om gemensam utveckling av obemannade farkoster.
- Ukrainas luftvärnsbehov: 264 väntade Patriot-robotar 2026 (mot 364 år 2025 och 675 år 2023). 27 miljarder dollar i uppgivet finansieringsgap för årets försvarsbudget.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168