Sverige bedriver Europas mest extrema invandringspolitik. Inget land är ens i närheten att ta emot så många ”flyktingar” som vi gör. Citationstecknet skriver jag för att mindre en 10 % av alla människor som kommer hit är flyktingar enligt FN:s konvention.

När vi tar emot mångdubbelt fler ”flyktingar” per capita jämfört med alla jämförbara länder.  Det minsta man kan begära är en ordentlig debatt. Men det är tyst, mycket tyst. Just nu pågår Almedalsveckan och jag kan inte tänka mig att ett enda av alla 1396 registrerade evenemangen handlar om invandringspolitik. Inget enda om vad vi ska göra åt alla som är dömda till ett liv i fattigdom i förorterna. Inget om hur vi ska skapa arbeten åt alla dem utan utbildning och inga kunskaper i svenska.

Ett stadigt växande antal människor lever i samhällen utanför det svenska. Vi har hela stadsdelar som brinner, gangsters som regerar, sammandrabbning mellan olika folk, rasism mot svenskar som är mycket värre än tvärtom. Räddningstjänst och polis hälsas med stenkastning när de kommer för att hjälpa till.

Vår demokrati håller på att raseras medan media och politiker tyst tittar på, ingen vill erkänna att det gått snett, fruktansvärt snett och att alla som är tysta har ett ansvar när det brakar loss på allvar. Glöm inte det.