MELLANÖSTERN. Det svenska biståndet till Västbanken och Gaza är enligt Sida förenat med stora risker och når inte det övergripande utvecklingsmålet. Ändå finns det inget som tyder på att det kommer att minska när regeringen inom kort presenterar ett förslag till resultatstrategi för åren 2014 – 2018.
Förra biståndsminister Gunilla Carlsson (M) talade förra sommaren om möjligheten att slopa de 200 miljoner kronor som varje år utbetalas till den palestinska myndigheten för samhällsuppbyggnad. Bakgrunden var problemen att nå fram till den två-statslösning som är ett av målet för det svenska stödet.
– Jag vill inte köpslå med det svenska biståndet men jag kan bara ta ett svenskt skattebetalarperspektiv. Man vill ha resultat. Och finns det inga förutsättningar för resultat, då måste vi ta konsekvenserna av det, sa hon då.
Sverige är en stor givare av bistånd till palestinierna, med cirka 700 miljoner kronor per år. Förutom humanitärt stöd bedrivs sedan länge ett biståndssamarbete med fokus på palestinskt statsbyggande.
Men anslaget är inte helt i fas med målen för det svenska biståndet, påpekar Sida. I sin anslagsberäkning för 2014-2016 konstaterar myndigheten att det palestinska området kan klassificeras som ett ”medelinkomstland” och att den svenska inriktningen på fattigdomsbekämpning borde leda till att stödet dit fasades ut.
”Siffrorna reflekterar dock inte en utfasning av samarbetet med det Palestinska området (Västbanken/Gaza) eftersom planeringsanvisningarna för Sidas framtagande av resultatförslag visar att regeringen ser framför sig ett omfattande svenskt utvecklingssamarbete under de kommande fem åren”, skriver Sida i dokumentet.
I en annan skrivelse, ett resultatförslag för utvecklingssamarbetet med det palestinska området 2013-2017, konstateras att biståndet – beräknat till 1,3 miljarder kronor för de fyra åren – är förenat med en hög risk.
”Den höga politiska risken relaterar till ockupationen och innebär bl. a att den palestinska myndigheten har ett begränsat inflytande över sina områden, vilket kan påverka måluppfyllelsen per resultat negativt. Risktagande i denna kontext är dock en förutsättning för att nå resultat”, skriver Sida, som beskriver att stödet ska gå till demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, privata sektorn och offentliga finanser, samt hållbar samhällsbyggnad och miljö.
Det är inte bara det svenska biståndet till de palestinska områdena som avviker från hur man generellt agerar vid ett utvecklingssamarbete. När EU utvärderade det stöd på 1 miljard euro som unionen gett de palestinska områdena mellan 2008 och 2012 fanns många frågetecken.
Bland annat visade sig stora delar av biståndet gå till löner för tusentals sysslolösa byråkrater i Gaza – ett faktum som EU-kommissionen försvarade med vikten av att kunna skapa en palestinsk stat i framtiden.
I en rapport som presenterades i slutet av förra året efterlyste EU:s revisorer en grundlig översyn av stödet genom programmet Pegase. Man noterade att ”resultatindikatorer” saknades, och uppmanade EU att koppla medlen till ”konkreta framsteg från den palestinska myndighetens sida när det gäller reformen av den offentliga förvaltningen och reformen av förvaltningen av offentliga finanser”.
Även riksdagsledamot Roland Utbult (KD) har uppmärksammat problemen.
”Det största hindret till fred mellan israeler och palestinier är avsaknaden av fredstanken i de palestinska skolorna. I stället för att undervisa barnen om fredstanken så fortsätter hatet mot judarna, den väpnade kampen och martyrskapet att dominera”, skrev han i Dagen i juni 2013.
”Ansvaret för detta ligger naturligtvis i första hand på den palestinska myndigheten men indirekt även på de länder som genom skattemedel tämligen villkorslöst stöder den palestinska myndigheten med generösa bistånd utan ordentlig revision eller insyn i hur medlen används.”
Han menar att rapporten från EU:s revisorer borde stämma den svenska regeringen till eftertanke.
– För oss kristdemokrater är det viktigt med en bra kontrollfunktion, säger han till Världen idag.
– Europaparlamentet har beslutat om en strängare översyn, och kommer sannolikt att ompröva biståndet om ingen förändring sker. Nu är frågan hur Sverige tänker öka kontrollen av biståndsmedlen och se till att de hamnar där det var tänkt och bidrar till en fredlig lösning.
-Pettersson anser att araberna inte ska ha en enda krona förrän de erkänner Israels rätt att existera…