Politik

Farfarsfarfar var ”kannibal”Del 2

21 kommentarer

John Hood HATT+OCH+KRAVATT

John Hood

Lätt sommarläsning av Olli Rein

 Vid unga år kom han som matros till England, där någon företagsam ”gycklare” sannolikt fick honom om hand och använde honom till åtskilligt hokus pokus. Han började emellertid snart att arbeta för egen räkning. För något år sedan uppträdde han i Norge som ormtjusare, därefter i Sverige, i landsorten, som människoätare och slukare av hundar, kattor och råttor, skriver Åbo Underrättelser i augusti 1880.

Men John Hood gjorde mer än att visa upp sig själv som kannibal. Han visade ”vargmänniskor” och han kunde uppträda som ”zulukafferhöfvding” tillsammans med ett gäng ”zulukaffrer”. ”Hwilka i sjelfwa werket woro amerikanska negrer”, avslöjar en tidning.

John Hood imponerade också på stockholmarna genom att visa dem en levande sjöjungfru. Men det tricket avslöjade polisen. Sjöjungfrun kläddes av – och visade sig vara en kvinna från Stettin. Fiskstjärten var ett laméfodral fyllt med halm.

Polisen visade ingen nåd

Sommaren 1880 kom han i slagsmål med en av sina ”zulukaffrer”. John Hood knivhöggs i huvudet och armen. Hos pantlånaren Westerberg, berättar ett vittne. ”Zulukaffern” påstås ha satt kniven i statsministerns anfader sedan han känt sig lurad och övergiven av honom.

Polisen ryckte ut under knivslagsmålet hos pantlånaren. Och eftersom polisen hade ”sjöjungfrun” i färskt minne visade konstaplarna denna gång ingen nåd. Polisen reducerade honom helt tvärt till en kaffebrun industririddare från Borneo, berättar vittnet.

Knivhuggen gick djupt. John Hood blev en tid inlagd på Sabbatsbergs sjukhus. Ärren fick han leva med, men de vackra anletsdragen, stilen, behöll han. Han fortsatte attrahera kvinnor och män med skönhet – och loppcirkus.

Kärleksparet gick ombord

Åtminstone fram till 1884 tillhörde han av allt att döma resandefolket. Men en natt 1884 försvann han plötsligt, med ett ungt vackert fruntimmer, för vilken han länge slagit sina krokar och som till fullo besvarat hans ömma låga, skriver Hufvudstadsbladet.

Den här gången var det inte Emma Reinfeldt – henne hade han lämnat – utan en ny kvinna. Med flickans hela sparkapital, 300 kronor, hoppade kärleksparet på ångaren Flamingo. En tid senare gick de iland i hamnstaden Hull på Englands östkust.

Där möttes de av den svenske konsuln. Flickans föräldrar hade anat vart de var på väg och telegraferat konsuln och bett honom skicka hem deras dotter. Det var slutet på den kärlekssagan. Ett år senare fångades John Hood på bild av en fotograf i London. Där slutar spåren efter statsminister Fredrik Reinfeldts anfader.

Det Reinfeldtska släktträdet

Släktskapet med Hood.

Farfars farfar – John Henry Hood. Han vistades i Sverige från åtminstone 1880 till 1884. Här mötte han i början av 1882 Emma Dorothea Reinfeldt.

Farfars farmor – Emma Dorothea Reinfeldt. Reinfeldtska ”urmodern”. Född 1861 i Gross Eckau i Kurland – nuvarande Lettland. Emigrerade till Sverige. 21 år gammal föll hon för John Henry Hood – resultatet blev en son, John Reinfeldt.

Farfars far – John Reinfeldt. Född på Allmänna BB i Stockholm. Växte upp i fosterhem i Stockholm, återförenades med modern efter hennes giftermål. Övertog styvfaderns verksamhet som skjutbaneägare.

John Reinfeldt fick 1906 sonen John Herbert Linné med bagaregesällsdottern Elin Olga Charlotta Olsson och gifte sig med henne 1909.

Farfar – John Herbert Linné Reinfeldt.

Gift med Anne Marie Dominique. Hennes släkt kom från Italien och ska ha anor till kungafamiljen Fernando IV och Maria Carolina av Neapel. Hennes pappa var dock kontorsskrivare i Stockholm.

Far – John Bruno Reinfeldt. Säljkonsult som i dag bor i lägenhet i det reinfeldtska Täby, där han fortfarande, 68 år gammal, driver sin konsultfirma, och är aktiv i kommunpolitiken för moderaterna. Tidigare gift med Birgitta, född Kållberg.

Kaffrer: nedsättande, numera förlegad benämning på bantufolk i södra Afrika som inte omvänts till islam eller kristendomen, till exempel ”zulukaffrer”. (Källa: NE)

Industririddare: Person som skaffar sig sitt uppehälle genom knep och bedrägerier av olika slag, spekulationer och dylikt, allt under det att han söker upprätthålla skenet av att vara en hederlig karl och gentleman. (Källa: Svenska Akademiens ordbok).

För att ni ska se något i  dokumentet så måste ni tyvärr ha kraftiga förstoringsglas eller en enormt bra syn, jag har inget av dessa två. Men det här är hans  barns födelseattest i moderns namn, Emma Dorothea Reinfeldt, det får vi väl tro på trots att det är Aftonlögnen som har bedyrat detta

AB

21 thoughts on “Farfarsfarfar var ”kannibal”Del 2”

  7. Jävla osis att man inte kan beskåda födelseattesten nogrannare, trots coca cola bottnar framför ögonen är den omöjlig att läsa. 🙂

    Svar

  8. Ruben.
    Är stolt att det åtminstone finns en,förrutom Finansministern och jag,som kan räkna på ett positivt sätt….Tack Ruben !!
    Sen är naturligtvis Ollis räknesätt (gamla folkaskolans) enklare,men i första hand avsedd för mönniskor som arbetar på accord !

    Svar

    • Ja jag har arbetat mycket på ackord i min ungdom, även beting förekom. Ackordsarbetet var framförallt på sågverket i byn. Beting fick man ibland , när man hjälpte bönderna med höskörden, några supar till kaffet när årets höskörd var bärgad och bonden nöjd hörde också till ibland.
      När man hjälpte fiskarna att bärga sin fångst, fick man betalt genom del av fångsten och kunde plocka med sig några sillstjärtar hem till middagsmålet. Det var tider det gubbar. Ibland längtar jag faktiskt tillbaka till det livet. Man visste ju då efter varje dag hur mycket nytta man hade gjort, och att det var lite dåligt betalt, uppvägdes med råge av det goda kamratskapet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det fanns givetvis inga skrivna avtal på något, men man fick efter vad man hade åstadkommit, inte för att man suttit av tiden.
      Morsning och Goodbye alla glada mångsysslande proletärer på landet, men också i stan, på det glada 50 och 60-talet, kanske en bit in på sjuttiotalet med. Sen blev allt reglerat och av andra överenskommet. OBS! Matfisken fick man efter hur många man var vid matbordet, inte som en del av fångsten. Omtänksamheten var mycket större då.

      Svar

      • Olli R:
        Ungefär som jag berättar för mina barn och barnbarn.Får oftast enbart ett leende tillbaka !! Man kan idag inte inse eller förstå vad våra föräldrar,och vi till del fick slita för maten…Hur man på den tiden gladde sig över en mazzarin,eller toscakaka vid någon enstaka gång..Men detta Olli var ju innan man uppfunnit pizza,djupdfrysta grönsaker och glassbåtar !!

    • %-tal,med utgångspunkt från John Hood (100 %) och i rakt nedstigande led…Ur nämnaren (XY) får du ut axeln ur summan,det återstående är vad du just nu ser på landets statsministerstol…
      Alltså 32 %,om jag räknar rätt !!

      Svar

    • Ian Fadder:
      Som du kan se under bl.a ”Gilla”,är den metod som Olli redovisar den som folk helst vill se !!
      Min metod bygger på vetenskaplig matematik,efter samma mönster som landets Finansminister kan bevisa, att ”vår ekonomi” är god och invandringen är ”lönsam”

      Svar

KommenteraAvbryt svar