Debattör: ”Det är ungdomarnas fel”

Vi får läsa det så många gånger. Att upplopp och bråk är samhällets, skolornas, politikernas, polisens och Sverigedemokraternas fel och inte sällan följs motiveringen upp med snyftartiklar från förorten.

Senast under förra veckans upplopp i Göteborg, kunde vi läsa hur vänstermedia lade all skuld på samhället, sociala medier och givetvis kunde vissa inte undslippa sig att nämna SD i sammanhanget.

Sakine Madon, som brukar skriva vad hon tycker, sågar vänstermedias förklaring och för över hela ansvaret på ungdomarna själva. Hon citerar någon som heter Abdullah och var med vid upploppet; ”Vi är här för att vi vill se bråk. Bråk är kul, man får en adrenalinkick av det”.

Madon sågar också det pinsamt låga straffet för de 16-åringar som dömdes för Kortedala-misshandeln med orden att dessa mjäkiga straff inte avhåller ungdomar från att testa gränser.

Källa: Expressen

7 anställda för 3 flyktingar i lokaler för 8,55 miljoner.

LILLA TJÄRBY. Efter flera veckors intensivt arbete är det på onsdag dags för Laholm att ta emot sina första ensamkommande flyktingar. – Det känns jättespännande, säger Pia Johnsson, en av de sju som ska arbeta med ungdomarna.

Ett förslag om att placera flyktingbarnen i provisoriska paviljonger i Glänninge läggs. Grannar är kritiska eftersom de tycker att det känns ogenomtänkt och otryggt. I augusti skrinläggs paviljongplanerna och kommunen siktar in sig på en permanent lösning. En fastighet köps i Lilla Tjärby för 4,55 miljoner kronor. Ytterligare 4 miljoner avsätts för renovering.

I september hålls ett informationsmöte om boendet. Diskussionen blir stundtals hätsk, men även många positiva åsikter läggs fram.

På onsdag ska personalen som jobbar på boendet någonstans i Sverige hämta upp tre ungdomar från någonstans i världen. Mycket mer än så vet de inte än.

-Pettersson läser sju (7) anställda, ska ta hand om tre (3) ungdomar i lokaler som kostar 8,55 miljoner och inser med skrämmande tydlighet varför det måste sparas på allt annat än invandringen…

Mer HÄR

Fler unga får förtidspension

I framtiden kommer det att bli fler unga som får förtidspension, spår Försäkringskassan. Detta trots att regeringen satsar en halv miljard på att gruppen unga förtidspensionärer ska bli mindre.

Försäkringskassan har räknat ut hur det blir med unga förtidspensionärer framöver, det vill säga unga som på grund av fysiska eller psykiska problem inte kan jobba och istället får aktivitetsersättning.

Idag är det 28 200 unga som är förtidspensionerade och om fem år kommer det att vara 30 000. Trots att regeringen satsar ca 140 miljoner per år för att de ska bli färre.

Utredaren Irene Wennemo tycker att det största problemet finns i skolan. – Under de senaste tio, tjugo åren har man låtit antalet som börjar på särskola öka kraftigt. Och när de lämnar skolan så hamnar de i aktivitetsersättning.

Så långt Sveriges Radio men vi borde nog ta det lugnt med dessa siffror, det är prognoser och det vet vi från vädret och invandringen hur prognoser slår. Dessutom kommer det totala antalet unga att öka så det behöver inte betyda något.

Hur många av dessa ungdomar är handikappade? Dessa ska givetvis ha hjälp men hur många skulle må bättre av en spark i arslet och krav?

– Idag finns möjligheter för unga människor att utan annan motprestation än studier under tre år få förtidspension och leva på skattebetalarna.

– Pettersson anser att den här typen av prognoser som återkommer en eller flera gånger om året mest verkar vara till för byråkraterna och journalisterna.

Problemet kan inte vara en liten prognostiserad ökning utan att unga människor får förtidspension, resurser finns att ge dem vettiga jobb men…

Utländska praktikanter

I augusti var 139 000 ungdomar i åldrarna 15-24 år arbetslösa, eller 21% om ni så vill.

Partiledare för samtliga riksdagspartier försöker överträffa varandra i förslag om hur ungdomsarbetslösheten ska minska från denna oacceptabla nivå. Senast i SVT:s partiledardebatt den 6/10 togs detta problem upp som en av de viktigaste rubrikerna.

I Strängnäs har man en något udda lösning på den svenska ungdomsarbetslösheten. Åtta arbetslösa ungdomar från Tyskland ska under fyra veckor få praktik på olika privata företag i kommunen. Detta sker genom ett EU-projekt vid namn Integration via utbyte. Ha ingressen i minne. 139 000 svenska ungdomar saknar arbete och majoriteten av dessa får inte ens praktik, trots regeringens och oppositionens idoga arbete för att lösa problemet.

En intressant detalj får vi oss till livs. Ungdomarna ska innan de anländer till Sverige genomgå en två veckor lång utbildning i svenska och i svensk vardagsetikett. Då undrar sig vän av ordning varför flyktingar från 3:e världen sitter på SFI-kurser i flera år och varför de måste mutas med upp till 12 000 kronor om de klarar kursen inom en viss tid? Vore det inte också en god idé att de som väljer Sverige som land också genomgår kurser i svensk vardagsetikett och hur det svenska samhället fungerar, innan de sätter sig på planet eller i lastbilen som ska smuggla dom hit?

Källa: SR Sörmland

 

Reinfeldt: De finns fyra orsaker till ungdomars ekonomiska situation

I kvällens Agenda sade Sveriges? statsminister att två små och två stora orsaker ligger bakom ungdomars allt svårare situation.

  1. Många hoppar av sina utbildningar
  2. Högre krav hos arbetsgivarna
  3. Ungdomar tackar nej till vissa jobb
  4. Det allt större antalet asylsökande

Även under mina skolår hoppade ungdomar av studierna och många fortsatte aldrig efter högstadieåren, men jobb fick de flesta ändå. Varför? Jo, på den tiden fanns det jobb och den generella arbetslösheten låg på betydligt lägre nivåer än idag. När vi nu skriver 2012 har Sverige tappat många av de ”enkla” jobb som ungdomar utan utbildning kan ta och detta till lågkostnadsländer i Östeuropa och Asien.

Att arbetsgivare ställer högre krav idag kan förklaras med några få ord, de mer högkvalitativa jobben och den allt högre press som en ökad konkurrens utgör. För att överleva på en allt mer konkurrensutsatt arbetsmarknad har dagens arbetsgivare inte råd att chansa och så länge lågkvalitativa jobb fortsätter att försvinna till Baltikum, Indien och Kina är kraven högre på de ungdomar som står i kö för de få lediga jobb som finns.

Att ungdomar tackar nej till vissa typer av jobb är oacceptabelt. Det finns ingen anledning för svenska skattebetalare att försörja ungdomar som väljer att tacka nej p.g.a. att jobbet som är ledigt inte är det man utbildat sig till eller är ett jobb som inte passar in i personens framtidsbild. Det är möjligt att bidragsnivåerna är för höga och ha då i åtanke att både V och Mp vill höja dessa nivåer rejält. Om höga bidrag är en sporre för arbetslösa ungdomar att söka och ta jobb eller att fortsätta invänta det jobb man vill ha eller kanske inte ens välja något jobb alls, har säkert var och en sin uppfattning om.

Enligt Reinfeldt är det cirka 40 000 nya asylsökande som ska ut på arbetsmarknaden varje år, de flesta av dem saknar utbildning och språkkunskaper. Regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder och med hjälp av fler miljarder dölja sitt misslyckande, men det är självklart bara ett spel för galleriet och ett försök att blidka allt mer förbannade svenskar. Hur kan någon tro att somalier och afghaner utan utbildning och språkkunskaper ska kunna få jobb på en allt mer högkvalitativ arbetsmarknad med arbetsgivare som ställer allt högre krav, när inte ens välutbildade svenska ungdomar har en chans? Denna punkt vore egentligen den lättaste att åtgärda för en regering som såg till svenska skattebetalares bästa och som vågade erkänna att man nått gränsen för vad ett land klarar. S införde Luciabeslutet 1989 och varför inte denna regering vågar detsamma när problemen är så mycket större idag än då, visar på en regering och en statsminister med en agenda där rent personliga intressen och en feghet får råda.

Idag fortsätter ungdomsarbetslösheten att öka i Sverige och den befinner sig idag på en nivå som ligger över snittet i EU. Prognoser säger också att arbetslösheten kommer att öka något kommande år, inte minska. Jag skyller inte på flyktingarna, utan på de politiker som bär ansvaret för flyktingpolitiken. Om denna flykting- och invandringspolitik får råda även kommande år, är jag rädd för att vi bara sett början på problemen och att vi har en hel generation som riskerar att hamna utanför. Vad detta kommer att innebära för det svenska samhället är svårt att sia om, men inte leder det till något gott.

Bara under Alliansen tid vid makten har antalet personer i åldern 20-34, utan egen inkomst, stigit med 50%
Trots detta faktum, trots den akuta bostadsbristen för ungdomar och studenter och trots alla andra problem som Alliansen dragit på Sverige, vägrar man inse att den nuvarande flyktingpolitiken sätter rejäla spår i den svenska välfärden och i det svenska samhället. Nej, det är inte flyktingarnas fel, det är de ansvariga politikernas.

Källa: SVT

Vi älskar söta bror

Av Pettersson

Svenskar som söker jobb i Norge är inget nytt. Det har förekommit sedan 1800-talet. Tusentals svenska ungdomar har flyttat till Norge de senaste tio åren och har oftast inga som helst problem att få jobb.

-Svenskarna är professionella, serviceinriktade och höjer nivån på branschen i Oslo. Jag tror inte tjänstesektorn i Oslo fungerat  utan svenska arbetstagare, berättar Sven Hars, marknadsdirektör på Umoe Restaurant Group i Oslo.

Nivån på service i restauranger, barer och klädbutiker har blivit mycket bättre sedan svenskarna kom hit säger han vidare. Svenskarna har god arbetsmoral, arbetar hårt och har rätt attityd och är dessutom glada och trevliga.

-Pettersson undrar då vad det är för ungdomar som inte får jobb i Sverige…om de nu är så professionella, serviceinriktade,  jobbar hårt, har rätt attityd, är glada och trevliga så borde de inte vara något problem.

Grattis Norge. Ni får ta emot människor som skaffar sig arbete och försörjning och vi…ja det känner ni säkert till. Vi håller på att byta folk i det gamla landet.

Rom vill kvotera in invandrarungdomar på arbetsmarknaden

Av Stefan K

Hans Caldaras heter en sångare, debattör och författare med romskt ursprung. Hans lösning på den höga ungdomsarbetslösheten är att kvotera in ungdomar med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden.

Caldaras har förutom sitt artisteri och författarskap också gjort sig känd för sin kamp mot främlingsfientlighet och rasism. Därför är det föga förvånande att han använder ord som etnicitet, hudfärg och namn när han beskriver arbetsgivarnas motstånd att anställa ungdomar med invandrarbakgrund. Enligt Caldaras är det inte kompetens och utbildning arbetsgivarna i första hand tittar på när de anställer, utan de faktorer jag nyss nämnde.

Caldaras debattartikel på SVT Debatt luktar lite dubbelmoral. Inte för att han vill kvotera in ungdomar med invandrarbakgrund, utan för den beskrivning av arbetslösheten bland utrikesfödda han kryddar artikeln med. Ena stunden skriver han att hopplösheten breder ut sig bland de utrikesfödda ungdomar som han påstår ratas på arbetsmarknaden p.g.a. sin bakgrund och påtalar de effekter detta leder till. Dessa ungdomars enda alternativ för sin överlevnad, påstår Caldaras vara ett bidragsberoende, kriminalitet och svartjobb utan sociala skyddsnät. I nästa stund skriver han att den ökande arbetslösheten också driver fram ungdomar som inte ens fullföljer grundskolan och ännu mer sällan väljer att utbilda sig på gymnasiet.

Varför arbetsgivare på en arbetsmarknad som kräver allt fler och allt högre utbildningar, skulle anställa personer som saknar gymnasiekompetens och t.o.m. fullgjord grundskola, står självklart inte att finna i Caldaras text. Man ska också ha i åtanke att en kvotering in på den svenska arbetsmarknaden ger de lediga jobben till någon annan, den löser inte arbetslösheten.

En annan lite märklig syn på den höga arbetslösheten hos utrikesfödda ungdomar är att religionen, sedvänjor och traditioner i många invandrarhem är av högsta prioritet och att det som kallas ”svenskt” kan ses som ett hot inom familjen, bland släkt och vänner. Om detta är ett svar på ungdomsarbetslösheten i vissa invandrargrupper, så är väl det också ett bevis på att mångkultur inte fungerar och den prioritet som råder i dessa familjer kan väl knappast vara arbetsgivarnas och den svenska regeringens fel?

Caldaras fortsätter med märkliga förklaringar och övergår snart till sin egen kultur, den romska.

”De flesta ungdomar med romskt påbrå kan inte leva upp till det regelverk som är satt utefter majoritetsbefolkningens nivå av utbildning och kompetens. Vid gymnasium och högskoleintagningar faller de lätt bort eftersom de med brister i skoltradition och utbildning inte kan konkurera om platser till respektive skolor.”

Så skriver han i artikeln och pekar därmed på ett problem det är förbjudet att tala om. Den romska gruppens utbildningsnivå ligger inte i paritet med det moderna västerländska samhället och romska barn hålls hemma av sina föräldrar som anser sig stå över den svenska skolan genom att utbilda sina barn efter egna traditioner och sedvänjor.

2010 gjorde Rapport ett inslag om den höga frånvaron i grundskolan bland romska barn. På en fråga till Gunno Gunnmo (dåvarande vice ordförande i Delegationen för romska frågor) om romska barns frånvaro i skolan behandlas annorlunda än andra, svarade han ”Det raka svaret på den frågan är ja”. En utredning från 2008 visade att mellan 550 och 670 av de romska barnen i Malmö inte går i skolan, länk.

En annan person med romska rötter, Bagir Kweik (ordförande i föreningen Romer för kulturell utveckling) sade i en intervju med tidningen Vårt Göteborg år 2011 att ”Vi har väldiga svårigheter att få våra barn till skolan, och de som är i skolan att sköta sig. Jag vet ju varför, det är ingen hemlighet för mig att det är som det är. Föräldrarna är jätteoroliga för vad barnen får lära sig och att de blir försvenskade”, länk.

Då är ju frågan om romer och andra minoriteter ska kvoteras in på en arbetsmarknad som kräver allt högre utbildning, när svaret på varför många inte får ett jobb ligger hos dessa grupper själva? Varför ska en välutbildad svensk kille eller tjej tvingas stå tillbaks till förmån för en romsk kamrat som hoppade av grundskolan för att hans eller hennes föräldrar inte vill att deras barn ska bli försvenskade? Vad tjänar en arbetsgivare på detta och är det verkligen etnicitet och inte kompetens som prioriteras hos de som söker ett arbete? Kvotering eller ej. Det största problemet är att jobben inte finns och att allt fler konkurrerar om allt färre lediga jobb.

Källa: SVT Debatt

Ska tilläggas att Hans Caldaras också ingick i det Romska rådet som regeringen tillsatte 2002 och där Mona Sahlin valdes till ordförande. Han var också ansvarig för Romskt kulturcentrum i Stockholm så sent som förra året, det romska kulturcenter som tidigare i år förlorade sina bidrag p.g.a. hyresskulder och andra ekonomiska oegentligheter.