Thomas Francis ”Tommy” Dorsey, Jr. (November 19, 1905 – November 26, 1956^[) was an American jazz trombonist, trumpeter, composer, and bandleader of the Big Band era. He was known as ”The Sentimental Gentleman of Swing”, due to his smooth-toned trombone playing. Although he was not known for being a notable soloist, his technical skill on the trombone gave him renown amongst other musicians. He was the younger brother of bandleader Jimmy Dorsey. After Dorsey broke with his brother in the mid-1930s, he led an extremely popular and highly successful band from the late 1930s into the 1950s.

In 1934, the Dorsey Brothers band signed with Decca records, having a hit with ”I Believe In Miracles”. Future bandleader Glenn Miller was a member of the Dorsey Brothers Orchestra in 1934 and 1935, composing ”Annie’s Cousin Fanny” and ”Dese Dem Dose”, both recorded for Decca for the band. Ongoing acrimony between the brothers, however, led to Tommy Dorsey’s walking out to form his own band in 1935, just as the orchestra was having a hit with ”Every Little Moment.”  However, Dorsey’s orchestra was known primarily for its renderings of ballads at dance tempos, frequently with singers such as Jack Leonard and Frank Sinatra. På svenska finns inte så mycket skrivet. Det lönar sig knappast att slå upp. Men de här videorna har fler låtar inspelade på baksidan. Två sidor hade ju även grammofonskivorna.

De som vill veta hur det gick till när han bildade sitt eget band, får läsa på engelska Wikipedia HÄR

Tommy Dorsey – Opus One

Tommy Dorsey – Chicago

Lale Andersen – Lili Marleen 1938

Lale Andersen, egentligen Liese-Lotte Helene Berta Bunnenberg, född 23 mars 1905 i Bremerhaven, död 29 augusti 1972 i Wien, var en tysk skådespelerska och sångerska, legendarisk för sin inspelning av sången Lili Marleen i Sportpalast, Berlin, 1939. Sången blev en stor hit, eller med tidens språkbruk en schlager, 1941. Bunnenberg deltog i Eurovision Song Contest 1961 med sången ”Einmal sehen wir uns wieder” (svensk titel ”En gång ska vi åter mötas”).

Bunnenberg gick på scenskolan vid Deutsches Theater i Berlin, och arbetade sedan i Zürich 1933–1937 och vid Kabarett der Komiker i Berlin som sångerska 1938–1942. Hon gav ut en självbiografi 1972, Der Himmel hat viele Farben (”Himlen har flera färger”).

Nu undrar ni förstås var jag har fått 1938 här ovan ifrån. Jo det var från den här intressanta videon, med bilder från tyska städer, videon kommer från Spanien och där hävdas att lyriken till den här sången skrevs 1915, och så vitt min dåliga spanska stämmer, på spanska. 1937 hade den nyupptäckts och översatts till tyska och sjungits in av Lale Andersen möjligen i Spanien och där givits ut 1938. Min spanska är dock så dålig att det mesta här ovan har jag gissat mig till. Men om någon som kan spanska, klickar på YouTube skylten på höger sida längst ner, så kommer ni ner i arkivet, och där går det att läsa och översätta. Jag blir inte förvånad om mina gissningar går helt åt LV3. I övrigt finns det mer att läsa på Tyska och Engelska Wikipedia. Vi kom ju aldrig till att spela Lili Marleen med den tyska som mest förknippas med den sången, så därför gör jag det nu, efter att pojkarna ovan har jazzat färdigt.

Jag skulle i morse ha översatt i lugn och ro med Google översätt, men min huvudvärk, fick mig att glömma detta. Bara ca åtta minuter före sändning gjorde jag ett försök med Google. Efter justering av det värsta stod det så här i den spanska texten, när den översatts till svenska.

Lili Marleens historia börjar i 1915, då Hans Leip, tysk soldat skrev kärleksdikter att skriva under på framsidan under första världskriget. Dessa verser publicerades 1937 och uppmärksammades av kända kompositören Norbert Schultze, som satte musik till dem .
Låten släpptes 1938, lekte, men initialt vägrade att göra det, vid den berömda sångerskan Lale Andersen. Men först efter att inte ens lyckats, sälja mer än 700 exemplar av skivan tillfrågades hon. Två år senare, 1940, började andra världskriget, en sergeant i ett tyskt bepansrad spaningsfordon med skivan, hördes en dag vid ett informellt möte i högkvarteret och gillades både av deras kompisar och den låten antogs i företaget. Gruppen sändes våren 1941 i spetsen till Nordafrika, som en del av Afrika styrkorna.
Låten skulle bli en hit när Soldatsänderen Belgrad (Soldiers ’Radio Belgrad), radiostationen för den tyska krigsmakten i det ockuperade Jugoslavien började sända 1941. Lili Marleen blev snart oerhört populär bland tyska soldater vid fronten. Sändaren på radiostationen i Belgrad var tillräckligt kraftfull för att tas emot i hela Europa, och Medelhavet och låten blev populär bland de allierade trupperna också.
Låten blev favorit ämne bland soldater på båda sidor om västfronten.
Men den nazistiska regeringen gillade inte sång älskare och separerade baracker och Joseph Goebbels förbjöd låten på radiosändningarna.

Lale Andersen (Liese-Lotte Bunnenberg) föddes 1905 i Lehe (Bremerhaven). Hon hade en händelserik liv, med upp-och nedgångar i sin karriär. År 1961 representerade hon Tyskland i Eurovision Song Contest, som hölls i Cannes, med låten ” Einmal sehen wir uns wieder ”.Engång ska vi åter mötas hette den på svenska och sjöngs av Thory Bernhards.
Lale dog i Wien 1972. Hennes kropp är begravd i Langeoog Island, där hon bodde./Olli Rein vars spanska aldrig fick växa sig stark.
__________