Av Olli Rein
Affärsvärlden träffar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist som avslöjar när på dygnet det är viktigast att hänga med.
07.29, Kungsträdgårdsgatan 8.
Den kvinnliga vakten med svartfärgat hår, skottsäker väst och tatuering på halsen visar in. Om ett par minuter ska frukost intas med Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom. En kvinna i klassisk marinblå dräkt dukar upp kaffe och ostfrallor med skinka, sallad och paprika i den persienntäckta glasburen belägen i den stora banklobbyn på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm.
Klockan 07.29 anländer Bergqvist. Han har varit på jobbet sedan klockan 6. Varje morgon stiger han upp klockan fyra eller fem, beroende på möten, slår på text-tv, kollar dagstidningarna, lyssnar på Ekot för att sedan bege sig till huvudkontoret.
– De första tre timmarna klockan 6–9 är jätteviktiga för att förstå vad som hänt under natten.
Läget förändras snabbt. Ett av problemen med krisen är att ingen riktigt förstår hur djupt den går. Att den bygger på komplexa strukturella system. Det skrämmer.
– Därför krävs en prövande politik. Det som nu sker har ingen av oss tidigare upplevt.
Framtiden är oviss men chefsekonomens jobb är att ha en åsikt.
– Jag tror att det är bättre för Grekland och även eurosamarbetet om Grekland lämnar eurosamarbetet.
– Det ger en ökad flexibilitet, ett valuta- och ett ränteverktyg samt centralbankens balansräkning.
Om Grekland lämnar återstår dock utmaningarna med strukturella reformer och återvinnande av konkurrenskraften.
– Faran är att vi är naiva och tror att ett utträde är den fantastiska lösningen. Det är det självklart inte.
För att eurosamarbetet ska räddas måste Tyskland satsa och driva arbetet framåt, krisländerna måste leverera när det kommer till åtstramningspaket och ett närmande mot den politiska unionen måste ske, manar Bergqvist.
Klockan närmar sig halv nio och ett följe gråklädda kostymer och dräkter stampar utanför glasburen. Taxin har anlänt.
– I dag har jag fem presentationer. Bland annat för pensionsfonder. Dagen avslutas med en presentation för personalen. Det är viktigt att vi har en gemensam syn på nyhetsflödet.
Av: Jonas Melzer
Mejla reportern
Följ reportern på Twitter
Jag tänkte eventuellt publicera vår finansminister Anders Borgs syn på sakernas tillstånd lite senare idag, då det som av en händelse finns tillgång till nästan dagsaktuella ekonominyheter just idag från flera ställen. Vi får se hur det går med det. Ekonomin är åter inne i ett kinkigt läge, mest beroende på alla stödpaket som man har skapat nya pengar till, istället för att låta obalanserna i marknadsekonomin värka ut. Nya stödpaket behövs i USA och Spanien hävdar att de behöver ha full tillgång till EU: s reservfond. Det kan aldrig vara rätt att hälla mer bensin på brasan, när man vill att det ska slockna, säger Olli.
Anders Borg säger att det är svårt att hitta positiva punkter i Europa just nu, och det står klart att vi har en mycket svårare situation nu. Vi har det förestående valet i Grekland och problem i banksektorn där vi måste få klarhet i hur stora problemen och göra mer för att rätta till dessa problem, sa Anders Borg.
Han sade att detta i första hand bör göras på nationell nivå, och kombineras med hög transparens. Kopplingen mellan stat och banksektor behöver i förlängningen brytas och euroområdet bör allvarligt överväga om stabilitetsfonden ESM kan användas för att rekapitalisera bankerna, även om detta inte i dag är enligt regelboken, sade han. En gemensam insättningsgaranti kan också övervägas, även om det är en komplicerad fråga.
Lösningen ligger inte i första hand i kortsiktiga åtgärder, även om vi behöver exempelvis starka brandväggar, utan det måste kombineras med långsiktiga åtgärder. Den försämrade konkurrenskraften i Europa är ett problem med lång historia, som inte i sig handlar om för höga löneökningar, utan nyckeln ligger i avregleringar och åtgärder för ökad konkurrenskraft.”Europa måste bli mycket mer flexibelt och tillväxtorienterat”, sade Anders Borg.
Tillväxtreformer behöver inte nödvändigtvis innebära ökade infrastrukturinvesteringar och efterfrågestimulerande åtgärder, utan det handlar också om avregleringar. Det är samtidigt rätt uppenbart att en del länder behöver göra mer vad gäller konsolideringen av de offentliga finanserna, det gäller till exempel Irland. Länder som Frankrike och Storbritannien har en lite bättre situation men behöver ändå göra mer för att förbättra förtroendet. De länder som har större finanspolitiskt utrymme kan göra mer för att stötta tillväxten.
”Men det kommer inte att ske någon ökning av förtroendet genom att skjuta upp nödvändiga åtgärder”, sade Anders Borg i sin avslutning av sitt anförande. Man skjuter väl inte upp åtgärder Anders, utan raketer.
