Riksrevisionen riktar allvarlig kritik kring stödet till anhöriga. Att notera är att ordet ”allvarlig” i sådana här sammanhang är att betrakta som ett kraftuttryck. Yrkesverksamma kvinnor över 45 år är särskilt utsatta och Riksrevisionen uppskattar att ca 1,3 miljoner anhöriga vårdar en närstående. Rapporten pekar på att nedskärningarna inom vård och omsorg ökat de anhörigas börda.

Vart fjärde äldreboende har försvunnit och hemtjänsten har skurits ner drastiskt. Kommunerna låter därmed de anhöriga ta ett större ansvar, trots att socialtjänstlagen säger att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret.

Det är mycket vanligt att anhöriga måste gå ner i arbetstid och får sämre ekonomi samt begränsade möjligheter till fritid när de vårdar anhöriga. Väldigt många hjälper sina gamla föräldrar men de grupper som drabbas hårdast är de som vårdar en partner eller ett barn.

Lusharpan är inte ett dugg förvånad över resultatet av Riksrevisionens rapport. Pengarna behövs i invandringsindustrin och som vanligt är det vanliga svenskar som får sitta emellan. Lusharpan hoppas att alla anhöriga som vårdar en sjuk hemma kommer ihåg vem som har försatt dem i den situation de har när det är dags för val i september. Och eftersom det till stor del berör kvinnor så förväntar sig Lusharpan också att Gudrun Avskyrman kliver upp på barrikaderna och kräver neddragningar av invandringen så att resurser kan omfördelas till förmån för de kvinnor som vårdar anhöriga hemma.

Om inte, så anser Riksrevisionen att det krävs krafttag med ökad tillsyn och uppföljning av hur anhörighetsstödet fungerar. Kan man gissa att ev resultat av denna uppföljning kommer efter valet.

 

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.