INVANDRING. Alla migranter som befinner sig i Portugal kommer att betraktas som medborgare och därmed ha tillgång till samma vård och bidrag under coronaviruskrisen som portugiserna, rapporterar Reuters.Read More »
Etikett: Portugal
Varför duger inte Portugal åt ”flyktingarna”?
INVANDRING. Medan många länder i Europa stänger gränser öppnar Portugal sina. Landet har lovat att ta emot dubbelt så många flyktingar som de tilldelats av EU. Men få flyktingar kommer.
I februari skickade Portugals premiärminister António Costa brev till bland annat Sverige och Grekland och erbjöd sig att ta emot ytterligare 5 800 personer utöver det antal de tilldelats enligt EU:s kvotflyktingsystem. Det innebär att landet ska ta emot sammanlagt 10 300 människor på två år. Sex månader har gått sedan projektet startades och hittills har bara 400 personer anlänt.
Portugal lockar inte asylsökande
INVANDRING. Portugal har den lägsta andelen asylansökningar i EU enligt de senaste uppgifterna från Eurostat.Read More »
Ett svar från Afrika
I gårdagens Agenda visades ett reportage från krisens Portugal.
En skenande arbetslöshet och en nyfattigdom, har fått många av vända blickarna mot f.d. portugisiska kolonier i jakten på jobb och detta gäller inte minst högutbildade.
Mocambique är ett av länderna dit portugiser flyttar, för där finns jobben, där byggs det som aldrig förr och där är ekonomin på starkt uppåtgående. I reportaget citerar man Mocambiques regering med följande ord:
”Vi kan inte ta emot för många, då det bara skulle skapa problem”.
T.o.m. i Mocambique har man en regering som förstår att det finns en gräns och att det skapas problem när man tar klivet över denna. Eller man kanske ska uttrycka det så här. T.o.m. i Mocambique har man en regering som vågar erkänna att det finns en gräns och att det skapas problem när man tar klivet över denna.
Zlatan och Du gamla du fria…
Av Pettersson
Fotboll är världens största sport, den skänker glädje till miljarder människor och gör de bästa spelarna till mångmiljonärer. Det finns dock en som aldrig, aldrig sjunger sitt lands nationalsång eller visar stolthet över det land som gjort honom rik. Vad är det för fel på cykeltjuven, hatar han Sverige eller???? Igår var det landskamp Sverige-Island och inte en min gjorde han och snart är det EM i fotboll, titta då, det är lika i varje match.
Filmen är från 2008 Sverige – Portugal. Titta först på sekvensen mellan 3:10 och 3:35 och sedan 4:20 och 4:52
Europas kris får portugiser att emigrerar till Angola
Av Pettersson
Den ekonomiska krisen och arbetslösheten i Portugal har gjort att många portugiser nu flyttar utomlands för att hitta jobb. Landet ser sin största emigrationsvåg sedan 60-talet, och de som flyttar gör det inte minst till de ekonomier som till skillnad mot Portugal växer nu – de forna kolonierna i Afrika.
Cristiana Lavrador sitter i det starka soljuset på Clube Nautico, en av de klassiska samlingspunkterna för portugiser i Angolas huvudstad Luanda. Hon har följt med sin man hit, han har fått ett bra jobb inom oljeindustrin, och nu vågar hon inte ens tänka på att flytta hem.
I krisens Portugal har hon ingen aning om det finns ett jobb åt henne, här i Luanda däremot har hon ett bra arbete på en bank, och hon ser nya portugiser anlända varje dag.
– De kommer hit för att överleva, säger Cristiana, och många av dem får bra jobb och kan göra snabb karriär till skillnad mot hemma, säger hon.
För sex år sedan ställde angolanska ambassaden ut 156 visum till portugiser på väg till Angola, fyra år senare var siffran nära 24 000. Portugals premiärminister har till och med i tal uppmanat landets unga att söka sig utomlands, när jobben inte längre finns på hemmaplan.
Och Angola som behöver utbildad arbetskraft efter årtionden av inbördeskrig har svarat med att införa ett förenklat treårs visum för alla som kan visa att de har en anställning. Det är inte minst de välutbildade som lämnar Portugal nu. I Angola finns 3 000 portugisiska företag att söka jobb hos. Angola är Portugals största exportmarknad utanför EU.
Danilo Cruz, på ett växande industri- och handelsföretag, som arbetar bland annat mot Portugal märker också av krisen. Hans företag anställer bara portugiser till de högutbildade jobb de inte lyckas hitta lokal arbetskraft till, och han har många att välja bland just nu.
Danilos företag får in 40 ansökningar per dag för varje jobb de annonserar ut. Och det trots att Luanda inte är staden med det bästa ryktet. Fortfarande mycket fattigt, dålig infrastruktur som el och vägar, och dessutom känt som världens dyraste stad.
– För bara några år sedan var intresset för att komma till Angola och jobba inte närheten, ett tecken så gott som något på hur tuffa förhållandena är i Europa just nu, säger Danilo Cruz.
-Pettersson undrar varför kommer afrikanerna hit – jobben finns i Afrika!
Luanda – Angolas huvudstad
Kan man rädda Euron?
KRÖNIKA. Problemen med euron uppstod eftersom länder som Grekland, Portugal och Irland har finansierat underskott i sina utrikesaffärer genom att trycka pengar. Den genvägen kan visserligen täppas till, men det kan vara för sent.
Efter valutakriserna på 1990-talet drogs slutsatsen att det inte fungerade att ha fasta växelkurser mellan olika länder. Förr eller senare uppstår obalanser – ofta orsakade av alltför expansiv finanspolitik. Snabbt stigande löner och priser urholkar landets konkurrenskraft, exportintäkterna faller, importen ökar och ett bytesbalansunderskott uppstår.
Till en början kan detta finansieras via marknaden, företag och individer lånar utomlands för att finansiera sin högre import. Förr eller senare blir det dock svårt för importlandets medborgare att låna på den internationella valutamarknaden. Då uppstår ett så kallat betalningsbalansunderskott. Det betyder att underskottet i utrikesaffärerna helt eller delvis finansieras via valutareserven i det egna landets centralbank.
Mängden guld och dollar i centralbankens valv faller då snabbt, vilket blir uppenbart för alla inblandade. Förlusten av valutareserven accelererar ofta eftersom alla vill växla till sig utländsk valuta för att skydda sig mot en förestående devalvering. När centralbankens valuta och guldreserv är slut uppstår en betalningsbalanskris, och om landet inte får hjälp måste det låta sin valuta flyta.
Efter de olika valutakriserna på 1990-talet, inklusive den svenska, blev slutsatsen att endast flytande växelkurser eller gemensam valuta kunde fungera. Euroländerna valde det senare alternativet. Nu ser vi dock något som i allt väsentligt är en betalningsbalanskris i euroländerna. Medan priserna i stort sett har stått still i Tyskland sedan mitten av 1990-talet (upp 9 procent) har de ökat med runt 60 procent i Grekland, Irland och Spanien och med över 40 procent i Italien och Portugal.
Finanspolitiken i många länder har varit oansvarig och kraftiga bytesbalansunderskott har uppstått. En viktig skillnad mot den traditionella utvecklingen ser vi dock i slutfasen. Under en betalningsbalanskris förlorar underskottsländernas centralbanker sina valutareserver och det blir uppenbart att utvecklingen inte kan fortsätta. Inom eurosystemet har detta inte skett eftersom de ingående ländernas centralbanker har rätt att trycka nya pengar med det enda förbehållet att man måste överlämna säkerheter i form av obligationer till ECB.
Hade vi haft ett fast växelkurssystem i Europa hade vi haft en betalningsbalanskris redan vid årsskiftet 2008/2009 när marknaden slutade finansiera underskotten i Greklands och Portugals utrikesaffärer. Nu kunde man i stället finansiera dessa genom att trycka nya pengar i underskottsländerna. Två tredjedelar av den del av alla utestående euro som inte är uppbackade av guld och annan valuta är tryckta av centralbankerna i Portugal, Irland, Spanien och Grekland.
I Grekland och Portugal har denna pengatryckning använts till att finansiera en import som är mycket högre än exporten. Spanien och Italien har huvudsakligen finansierat sina underskott via marknaden, men nu verkar det inte längre fungera för Italien.
I Irland har man finansierat stora inköp av utländska finansiella tillgångar genom att trycka pengar. Eurosystemet har alltså gjort det möjligt för Irland att byta till sig utländska finansiella tillgångar mot inhemska statsobligationer värderade till sitt nominella värde. En bra affär för irländarna.
Euron gjorde alltså att vi slapp en betalningsbalanskris för tre år sedan, men å andra sidan rättades de underliggande problemen aldrig till. Skulderna kunde ackumuleras ytterligare flera år utan offentlig uppmärksamhet eftersom ECB inte publicerar data om hur mycket pengar enskilda länder trycker.
Eurosystemet måste konstrueras om så att inget land så enkelt och billigt kan finansiera underskott i sina utrikesaffärer. Jag tror det är möjligt att konstruera ett sådant system vilket skulle skapa en livskraftig euro. Det löser tyvärr inte de akuta problemen, och lyckas man inte med det är nog euron död ändå.