"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Israel varnade på söndagen att tiden för återhållsamhet inför gränsöverskridande eld från Syrien är över. Israel kommer att svara på varje skottlossning eller andra attacker som korsar den norra gränsen mot Syrien, varnade försvarsminister Moshe ”Boggi” Ya’alon.
”Varje överträdelse av israelisk överhöghet och eld från den syriska sidan kommer att besvaras omedelbart med förstörelse av orsaken till elden när vi har identifierat den,” förklarade Ya’alon.
”Vi ser med stort allvar på skottlossningen förra natten och i morse från Syrien, mot en IDF –enhet på staten Israels territorium”, meddelade han till reportrar i ett uttalande.
”Vi ser den syriska regimen som ansvarig för alla kränkningar av israelisk suveränitet”, tillade han. Vi kommer inte att tillåta den syriska armén eller någon annan att kränka israelisk överhöghet genom att skjuta in i vårt territorium.
Syriska beväpnade män öppnade eld mot en IDF position i Golanhöjderna i söndags morse i den andra attacken i sitt slag inom ca 12 timmar.
IDF-soldater svarade med intensiv eld riktad mot målet och fick in en fullträff. Inga israeliska soldater skadades i skottväxlingen.
Sent på lördagen har flera av IDF: s militärfordon drabbats av syrisk skottlossning när de kört i samma område. Ingen av soldaterna skadades, men fordonen blev förstörda.
Det är fortfarande oklart exakt vem som ligger bakom skottlossningen riktad mot Israel från den syriska sidan av gränsen, eftersom trupper lojala till president Bashar al-Assad bekämpar två separata oppositionsgrupper för att behålla kontrollen över landet.
350 men, women and children were freed from slavery in North Sudan through CSI’s
underground slave retrieval network in January. Each slavery survivor received a Sack of Hope through CSI, and a new female goat through the Goats for the Old Goat Campaign!
One freed slave was 12-year-old Piol Thiep Deng. His name is all that he remembers from his parents. For his entire life, Piol had lived as the slave of a man named Ali, who beat him, verbally abused him, and never called Piol by his real name. Today, Piol is free to choose his own name, practice his own religion, and live in his home country, South Sudan.
CSI Distributes Aid to Christian Refugees from Iraq, Syria
Khalils döttrar får vinterkläder
In December 2012, a CSI team traveled to northern Iraq to distribute aid to Christian refugees displaced by Islamist terrorism. 200 families received kerosene heaters and 300 children received warm winter jackets ahead of the bitter winter.
One recipient of aid was an Iraqi Christian man, ”Khalil.” At the height of anti-Christian violence in Iraq in 2007, Khalil fled Baghdad for northern Iraq with his wife and two daughters. Khalil’s family fled again to Syria in 2009 after a bombing attack wounded Khalil’s nephew. Last July, the Syrian Civil War turned them into refugees for a third time, forcing them out of Damascus and back to Iraq.
Khalil received a kerosene heater and winter jackets for his daughters. He says, ”We realize now that someone is thinking of us. Thank you! ”
http://www.CSI-USA.orgKoptisk protest utanför Vita huset i Wahington Olli säger att muslimerna över hela världen, tror sig om att vara överlägsna alla andra mänskliga raser, men de kan aldrig bevisa att det är så. Än så länge lever de av vad andra producerar, de har aldrig gjort någon upptäckt värd namnet. Det är därför de är tvungna att underkasta sig ett väsen, som alla dumma människor har trott på i hundratusentals år. På det viset får de ingenting gjort här i jordelivet, annat än att springa runt och övervaka andra och varandra, och se till så att ingen tar sig ur deras fålla. Gud så fånigt, alltså! Och sådana tar man hit för att de ska jobba. Pyttsan!
Uppdaterad 2013 – 01-25 Kl 14:09; uppdateringen finns längst ned på inlägget.
DEBKAfile specialrapport
Iran ska visa upp sina ballistiska raketers prestanda genom att skicka ut apor i rymden nästa månad. Det meddelades av Hamid Fazeli, chef för landets rymdstyrelse tisdagen den 15 januari.
DEBKAfile skriver: Sedan avfyringen av den första iransktillverkade satelliten, den 27-kilo tunga Omid, i februari 2009, så har Teheran utvecklat en raket med en lastkapacitet på 330 kg, som kan placera kärnstridsspetsar var som helst på jorden. Iranierna maskerar vanligtvis framstegen i sina kärn-och robotprogram som ren vetenskaplig forskning.
Som första nyhetsförmedlare i Universum har Petterssons genom DEBKAfile fått reda på hemligheten bakom vem den allra första apan i rymden för Iran är, och vi kan här stolta visa upp fotografiet på denna ack så betydelsefulla apa.
Vi önskar honom lycka till på färden.
DEBKAfile, Stefan K och Olli Rein
Nu har Fjärranösternredaktionen fått reda på att bland de muslimer som mördar skollärare nere i södra Thailand, har en brorscha till Irans första apa i rymden infångats. Den ska nu få den stora äran att skickas upp i rymden, tillsammans med sin brorscha, så att de får sällskap i rymden. Redaktionen skickar ett foto på denna apa, som ni kan kopiera och lägga till i era fotoarkiv
Fjärranösternredaktionen önskar lycklig resa i universum.
Ledare i Gaza måste välja mellan ”en stad under byggnation eller en stad av terrorism”, sade president Shimon Peres onsdagen den 24/10 2012.. Gazas ledare sade nyligen att de planerar att bygga med finansiering från Qatar, medan onsdagens terrorister i området sköt flera dussin raketer mot israeliska städer
”Vi kan inte sitta på våra händer, medan härskaren av Qatar kommer och ger ut pengar och löften om byggnation, när verkligheten är att pengarna helt klart kommer att användas för att finansiera raketer och terrorism,” sade Peres. ”Vi kan inte tillåta att ena handen ger ut pengar medan den andra avfyrar missiler.”
Det här är härskaren av Qatar, som med sina och landets pengar redan bedrivit krig i Libyen på al-qaidas sida. Där spenderades US$ 2000 000 000 (2 miljarder). Därefter har man sponsrat muslimska brödraskapet och al- qaidas inbördeskrig i Syrien, genom att köpa vapen och ge pengar till FSA ( free syrien army). Han är Emiren av Qatar krigets finansiär, och genom detta har han mera blod på sina feta girigbukshänder än någon annan i Världen just nu.
Emiren av Qatar Sheikh-Hamad-bin-Khalifa-al-Thani Qatar
En blick bortom rubrikerna och siffrorna ska kunna ge påminnelse om att Israel inte har någon militär eller civil närvaro som helst i Gazaremsan – och ingen territoriell dispyt.”
Bortom Gazarubrikerna Siffror, sammanhang och det val som Hamas står inför
Det är en sekvens som har spelats ut, med mindre variationer, flera gånger tidigare. Israel slår ut en palestinsk terror-kingpin (ledare SBMI anm.), p.g.a. information att han planerar att iscensätta en större terrorattack, samtidigt som man vet att det sannolikt kommer att innebära att en hel del raketer avfyras mot städer och byar i södra Israel.
Raketerna börja flyga, flygvapnet skickas upp igen och igen för att stoppa de terrorceller som är redo för att skjuta ännu fler salvor, och dödssiffrorna i Gaza ökar. Dock är inte siffrorna på den israeliska sidan barmhärtiga. Gazas terrorgäng försöker verkligen få iväg dussintals raketer. Men Israel har larmsystem och skyddsrum. Israel håller sina barn hemma från skolan. Och det har världens främsta anti-missil försvarssystem.
Så siffrorna säger inget hela situationen. Men siffrorna – och Gazas begravningsscener – sprids runtom i världen som den uppenbara barometern av proportionalitetsprincipen, eller snarare icke-proportionalitet. Och Israel befinner sig på defensiven och anklagas för överdriven användning av våld, samtidigt som det strävar efter att hålla sin befolkning säker.
Som så ofta tidigare, vad det krävs för att rättvist bedöma orsakerna bakom den nuvarande Israel-Gaza uppkomna situationen är intellektuell ärlighet, en blick bortom rubrikerna och siffrorna.
Zuhair al-Qaissi, ledaren för Gazas Popular Resistance Committees, gjorde ingen hemlighet av hans verksamhet. Det var al-Qaissi, omedelbart efter Gilad Shalit släpptes i en fångutväxling i oktober förra året, som gav intervjuer till arabiska och internationella medier som beskrev hur hans organisation hade kidnappat den israeliska soldaten, förhörde honom, ignorerade israelisk vädjan för hans frigivning och överlämnade Shalit till Hamas för fem års fångenskap.
Al-Qaissi har också enligt uppgifter varit den person som övervakade överföringen av medel från Hizbollah i Libanon till andra extremistiska grupper i Gaza.
Med tanke på dessa centrala roller så är israelernas påstående på fredagen att al-Qaissi var en av de som planerade förra augustis stora infiltration av en grupp terrorister från Gaza – via Sinai – in till Israel, vilka dödade åtta israeler norr om Eilat, tyckas allt annat än långsökt. Likaså när den israeliska ledningen ytterligare förklarar, som den gjorde i helgen, att man valde en målinriktad attack på al-Qaissi, med alla de konsekvenser som nu befolkningen i södra Israel upplever, eftersom han var på väg att iscensätta en annan liknande stor terroattack.
En blick bortom rubrikerna och siffrorna ska kunna ge påminnelse om att Israel inte har någon militär eller civil närvaro som helst i Gazaremsan – och ingen territoriell dispyt. Tusentals civila israeler drogs bokstavligen från sina hem när Israel utrymde helt och hållet Gaza 2005. Den sista israelen som bodde i Gaza var Shalit.
Efter 2005 års tillbakadragande kunde palestinierna ha förändrat Gazas flyktingars situation – det fanns ingen anledning att inte göra det, ockupationen var över – men de föredrog att behålla det såret öppet. De kunde ha börjat bygga en mini-demokrati i Gaza – om så bara för att försöka övertala ett osäkert Israel att landet säkert skulle kunna avstå territorium på Västbanken. Men alltför tydligt var inte ens det potentialla priset av territoriella eftergifter på Västbanken tillräckligt övertygande.
Istället blev de växthus som hade blomstrat i Gazas bosättningar och kunde ha blomstrat under palestinsk kontroll glatt krossade när Hamas med våld tog makten 2007 efter att ha vunnit det palestinska parlamentsvalet 2006 och raket- och granateld fortsatte nästan utan avbrott mot Israel. Tiden före al-Qaissi död, gick det knappt en dag utan att en raket avfyrades från Gaza mot Israel, dessa attacker har inte skapat rubriker eftersom de inte dödade israeler.
När IDF-chefen för Generalstaben, Benny Gantz, på söndagen sa att “Israel är inte intresserad av upptrappning för själva sakens skull” i Gaza, låter det trovärdigt. Det fanns inga indikationer de senaste veckorna att IDF planerade en upprepning av vintern 2008-2009 Operation Cast Lead avseende anfall på Hamas. Israel har helt enkelt varit inriktad på andra håll – på Irans strävan gällande Bomben, på osäkerheter i Egypten, på Bashar Assads dagliga massakrer på sitt eget folk i Syrien.
Sju år efter att man lämnade Gaza är Israel ställt mot ett ledarskap som har utnyttjat varje tillfälle att beväpna sig med bara en fiende i åtanke – Israel – och att förbättra kapaciteten av sina raketer för kunna skada civila israeler. Förr eller senare har därför Gantz och andra israeliska ledare sagt under de senaste månaderna att Israel möjligen måste genomföra ytterligare en markoffensiv.
Om tidpunkten för en markoffensiv är nu kan bero på Hamas. Kommer de att besluta att delta i PRC och Islamiska Jihad för att avfyra raketer mot Israel – och kom ihåg, Hamas har Fajr-missiler som kan nå Tel Aviv, vilket radikalt skulle förändra karaktären av de pågående palestinska raketattackerna. Eller kommer de att hålla sig borta från en direkt roll och i stället verka för en vapenvila? Under söndagskvällen pekade signalerna på det senare.
Israel vill förhandla med palestinierna och överlämna 90% av Västbanken till en framtida palestinsk stat. Palestinierna säger dock NEJ och vill bilda regering med Hamas. Varför så tyst om detta i media ?
Netanyahus gränsförslag: Israel annekterar bosättningsblocken men inte Jordandalen
Förslaget som kom upp under de israelisk-palestinska förhandlingarna i Amman, betyder ett tillbakadragande från 90% av Västbanken och är lik det förslag som Tzipi Livni la fram under Annapoliskonferensen 2008.
Terroristgruppen Hizballahs ekonomichef Hussein Fahs har hoppat av till Israel med med kartor, delar av ett hemligt arkiv och en större penningsumma.
Redan i somras beskylldes Fahs och några medhjälpare för att ha förskingrat 5 miljoner$ av det iranska bidraget till terroristerna.
Medan utredningen pågick fick alla inblandade reseförbud. Fahs förtroende för Libanons rättsväsen var dock inte så stort, så han packade sin ryggsäck och gick till fots över gränsen till Israel.
Fahs är en shia från södra Libanon, en grupp som är mycket suspekt i de nya makthavarnasögon. De senaste åren har Hizballah låtit fängsla över 100 kristna och shia från sydligaste Libanon som misstänkta för samarbete med Israel.
Hussein Fahs kunskaper och ryggsäck lär säkert komma till god nytta på andra sidan gränsen…
Financhef från Hizbollah hoppar av till Israel, det får en ju att hoppas på att en omsvängning från dessa terrororganisationer kan vara på gång. Jag läste häromdagen, att Palestinier i Jerusalemvill hoppa av till Israel, eftersom den Palestinska Administrationen i Judeen och Samarien är konkursmässig. Jag minns inte om det var i inlägget från Arutz Sheva om The end of the PA, som detta skrevs. Om inte så var det nog ändå i någon artikel på Arutz Shevas dagliga Nyhetsbrev på engelska. Jo det står på The end of the PA.
Så här står det:
”Ya’ari hävdade att iHevron, Jeninoch i östra Jerusalem, protesterar folket och attackera den palestinska myndighetens utnämnda guvernörer. ”De vågar inte arrestera” folket ställer till problem, säger Ya’ari. ”Människor söker israeliskt medborgarskap”, tillade han”. Det här är ju mycket goda nyheter för israelerna och Världsfreden.
Qatar vårdade länge en image av ett ”västvänligt” emirat. USA fick öppna baser i landet, man startade satellitkanalen Al Jazeera, utländska affärsmän lockades till Qatar. Mycket av landets oljeintäkter används till en ”vetenskapsekonomi” som ska stimulera högteknologi.
Samtidigt är Qatar en wahhabitisk diktatur som i praktiken helt ägs av emiren. Miljardbidrag används varje år till sprida jihadism och wahhabitisk sunniislam.
När en salafistisk stiftelse i Tyskland lät trycka 25 miljoner koraner för utdelning på gatorna så var det, inte helt oväntat, qatariska pengar bakom…
Under inbördeskriget i Libyen satsade emiren minst två miljarder $ på jihadisterna. Nu är han den störste finansiären av muslimska brödraskapets krig mot Syrien. Emiratets andlige ledare är Shaikh Yousef al-Qaradawi, brödraskapets ledare.
Tunisiens nye utrikesminister Rafiq Abdulsalaam är en nyckelpersoni brödraskapets och Emirens strategi. Qatar räddar Tunisiens ekonomi med ett årligt bidrag på 500 miljoner $,medan Tunisien sprider sin ”milda islamism” över Mellanöstern och Afrika.
Emiren vill samtidigt gärna visa att Qatar är mera ortodoxt wahhabitiskt än Saudiarabien. För närvarande bygger man stormoskéer över hela Europa. Bl.a. en på Sicilien, som ska symbolisera att nu är islam tillbaka efter 800 år…
Just nu investerar Qatar över 100 miljoner euros i de franska förorterna. Det handlar både om moskéer, småföretag och koranskolor. Vianätverk av stiftelser finansieras islamism från Jakarta till Göteborg…
Både Hamas och Talibanerna har öppnatkontor i Doha och just nu försöker Emiren även locka dit Islamiska Jihad. Qatar sponsrar sex av de största amerikanska universiteten med mångmiljonbelopp. Givetvis på villkoret att läroplanerna anpassas efter brödraskapets idéer.
Det finns mer än vanligt att läsa på alla länkar som detta inlägg har. Där får man nya infallsvinklar på hur finansieringen, av de länder man räknar in som sådana som ställer sig positiva till islamisternas Kalifat, går till. För tvärt emot vad merparten av Europas och USA: s politiker och regeringstrogna media tror, så är det ingen myt att farbröder som just den här Emiren av Qatar, har storstilade planer på att ta över Världsherraväldet, och införa islam som enda tillåtna politiska och religiösa system. Kalifatet är då här för att stanna,liksom utvecklingen. Den som är satt i skuld är inte fri, sa Göran Persson f.d. statsminister.Den som sitter på mycket pengar, sitter också på mycket makt. Den här mannen sitter på alltför mycket av både makt och pengar. Kanske Mosad kan göra oss en tjänst.
