Peter Wolodarski och hans DN tillhör nu de som gräver fram människors e-postadresser och bostadsadresser i syfte att konfrontera dem.
Marika Formgren, f.d. ledarskribent på Corren, är förbannad på detta tilltag och ägnar ett helt blogginlägg åt att såga Wolodarski och ge tips på hur man undviker att gynna DN.Read More »
Marika Formgren skriver om det svenska självhatet i en gästkrönika och belyser där något som nästan får betecknas som ”typiskt svenskt”.
Respekt och förståelse är två ord vi fått oss inpräntade när svensk migrationspolitik ska motiveras, men de orden präntas in på bekostnad av vårt eget självhat och vår självförnekelse.Read More »
Det är Marika Formgren som ge uttryck för tankarna i rubriken och nedan. Marika är före detta ledarskribent men numera fri skribent i olika tidningar och på sin blogg.
Marika Formgren kritiserar svenska mediers uthängningar av politiskt inkorrekta svenskar och går särskilt hårt åt Expo och Researchgruppen för deras roll i åsiktsförtrycket.Read More »
Det har uppstått en ny trend i svensk media. Artiklar som innehåller kritik av pågående migrationspolitik försvinner plötsligt.
Marika Formgren är en kvinnlig journalist som förut var anställd på småländska Barometern. Hon har i många år varit orädd för den känsligaste av känsliga frågor, invandringen.Read More »
POLITIK. En debattartikel av Marika Formgren som numera är en före detta ledarskribent, men fortfarande krönikör, på Svenska Nyhetsbyrån och Barometern samt tidigare ledarskribent på Smålandsposten och Corren. Vid ett flertal tillfällen har hon vågat belysa politiskt inkorrekta problem, i en miljö där konsensus stipulerar att sådan problematik inte existerar, och i den mån den gör det ska den tystas ned. På grund av det snäva debattklimatet i Sverige valde hon att säga upp sig till årsskiftet.Read More »
Av Gotlands Allehanda Marika Formgren.
Den svenska kulturdebatten har vänt upplysningen ryggen. I stället har kulturrelativism och idén att ”allt är strukturer” lett till partitagande för våldsbejakande ideologier och totalitära politiska läror. Det skriver Johan Lundberg i boken ”Ljusets fiender” (Timbro).
I skoldebatten ställs kritiskt tänkande ofta mot faktakunskaper, som om elever kan tänka kritiskt utan kunskaper. Vilken roll spelar bilden av ”kritiskt tänkande” för de problem du beskriver?
– Med de teorier som har blivit populära inom akademien – postkolonialism, feminism, intersektionalitet – tillägnar man sig snabbt ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har den traditionella kunskapsbasen inom de akademiska ämnena monterats ned. Nu känner man att man har lärt sig något efter ett halvårs universitetsstudier i stället för tre år. 20 poäng genusvetenskap, sedan kan man uttala sig om nästan vad som helst i samhället!
– Motsatsen är ett kritiskt tänkande som bottnar i att man självständigt försöker förhålla sig till saker och ting. Så behandlades fatwan mot Rushdie på kultursidorna. När Vilks debatterades hade det självständiga försvunnit.Read More »
Oisin Cantwell, journalist på Aftonbladet, har skrivit denna mogna och fredliga kommentar på sin Facebook-sida.
Meskalin är ett narkotikaklassat preparat och här erkänner Cantwell indirekt ett beroende. ”Dem” han syftar på, är två personer som han kallar överförfriskade lantisar och här erkänner Cantwell sin nedvärdering av personer från landsbygden. Vänstermedierna har som bekant inlett en kampanj om näthatet från höger och surnar nu till när andra kollegor tar upp debatten om journalisternas eget ansvar. Marika Formgren på Barometern är en av de journalister som påkallar vänstermedias ansvar när det gäller näthat och just Oisin Cantwell tillhör de som känner sig utpekade. Googla gärna på namnet Oisin Cantwell, läs vad han skrivit och ni får en rolig halvtimme.
Resumé om Cantwells Facebook-inlägg
