Den syriska oppositionen är under Brödraskapets kontroll.

Av Olli Rein

Den syriska oppositionen utmärker sig mest genom sin splittring. Under de senaste månadernas väpnade uppror har exilpolitikerna i stort sett varje vecka hållit kongresser i Istanbul, Berlin, Paris eller London. Slutit allianser och brutit allianser.

Nu är det tid att mötas i Stockhom. Sponsrade av de svenska Socialdemokraterna träffas en blandad samling i helgen på Palmecentret. Och vem dyker upp i skuggorna kring detta möte? Jo, naturligtvis de svenska Socialdemokraternas  nära vänner och samarbetspartners, Det Muslimska Brödraskapet…

Samtidigt kontrolleras kampen i Syrien av Det Muslimska Brödraskapet, genom de så kallade lokala koordinationskommiteerna (LCCSY), som sällan är med på kongresserna, men som kan mobilisera en hel del folk på gatorna i Syrien.

Bland exilpolitikerna finns många sympatiska personer. Den formella ledaren för det nybildade nationella rådet (CNS) är Parisprofessorn Burhan Ghalioun, en sekulär våsterländsk politiker, som propagerar för demokrati och ofta har varnat för imamernas ambitioner.

CNS är ändå enligt bedömare i regionen i huvudsak en islamistisk grupp med några kända sekulära demokrater som dekoration. En nyckelroll i rådet spelas av den amerikanske Muslimska Brödraskapsmedlemmen Louay Safi

Den som nu saknar förmågan att upptäcka Det Muslimska Brödraskapets Världsomspännande nätverk, måste vara både blind och döv, enligt min ringa mening. MB som jag hädanefter skriver för Muslimska Brödraskapet, har genom många decennier fått utveckla sin Islamonazism, som introducerades av Stormuftin av Jerusalem Amin Al-Husseini, en morbror till Yassi Arafat, i samarbete med Nazityskland och Adolf Hitler från 1930-talet och efter kriget i Egypten tillsammans med många Naziofficerare, som tog sin tillflykt till Nilens land och ända fram till Al-Husseinis död i Beirut 1974…

Fortsättning följer ev. senare någon gång, då jag inte kan just nu på grund av huvudvärk. Annars är en fuling som Amin Al- Husseini alltid rolig att få dissekera långsamt, tycker en trött Olli.


Bad gänget sluta kasta nötter på honom – mördades

Pettersson

En 21-årig man har mördats i London efter att ha bett ett svart ungdomsgäng att sluta kasta kastanjenötter på honom.

Steven Grisales, 21, hade just flyttat från sitt hemland Argentina till Storbritannien för att studera arkitektur vid universitetet i London. Men 21-åringen hann aldrig ta examen. På fredagen började några unga invandrargrabbar från Afrika kasta kastanjer på honom och när han bad dem sluta så knivhögg de honom till döds.

Enligt Daily Mail misstänker polisen att upp till tre svarta män i 15- till 20-årsåldern angep 21-åringen. Av vänstertidningen The Guardian däremot får man bara veta att förövaren misstänks vara en ”en femtonåring” med medhjälpare.

Enligt tidningen har 15-årig pojke anhållits som misstänkt för mordet och en 16-årig flicka och en 19-årig man har släppts mot borgen.

Historien som försvann

Av Olli Rein

Så fort det blir kravaller rycker pressen ut och berättar om förtryck och utanförskap. Även när det inte finns någon sådan historia att berätta.

Vid stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 befriades endast sju fångar. Fyra var förfalskare, den femte en engelsktalande tokstolle i midjelångt skägg som trodde att han var Julius Caesar, den sjätte en inhemsk dåre och den sjunde adelsmannen Comte de Solange, sexualförbrytare. Markis de Sade, som hade suttit inlåst bland annat för att ha sodomiserat sin betjänt Latour, hade just förflyttats.

Ändå blev Bastiljdagen en nationell högtid. För den franska revolutionen hade bra pr-konsulter och det viktigaste för en framgångsrik revolution är historieskrivare som vet hur man kokar hummersoppa på nubb. Fast ibland är nubben helt enkelt för rostig.

Kravallerna i London hade gott om revolutionära historieskrivare i pressen, men det gick fel redan från början. Mark Duggan, vars död utlöste alltihop, visade sig snart inte bara vara ”fyrabarnspappa”. Han kallades också ”Starrish Mark” och var gängmedlem. Den hårt beskurna porträttbilden av Duggan visade, när den till slut trycktes i sin helhet, Starrish Mark i bling-bling och gangsterpose bredvid sin kusin, rapparen Smegz, ihjälstucken under gängstrider i våras. Och så dök namnet på Duggans ingifte morbror upp: Desmond Noonan. Morbror Desmond, en irländare som liknade en skinheadversion av Helmut Kohl, styrde Manchesters undre värld i 20 år och kunde räkna sisådär 25 mord på sitt samvete, innan han själv fick en kniv i magen 2005.

Kanske var det ändå fel av polisen att skjuta Mark Duggan. Men den samlade bakgrunden gjorde dödsfallet både mindre gåtfullt och mindre användbart för revolutionära historieskrivare.

Sedan var det kravallerna i sig. De saknade till och med slagord. Vid sidan av den entusiastiska rekreationsvandalismen, fanns det bara ett mönster, nämligen den typ av varor som stals: tv-apparater, mobiltelefoner, dyra gymnastikskor. En del mumlande huvtröjor som intervjuades i efterhand upprepade fraser om klass och nedskärningar, som de lärt av sina Guardianläsande socialsekreterare, men rundgången var för uppenbar.

Det bidde ingen historia alls. Med ett undantag, som ni antagligen inte har hört talas om.

Det vi såg var inte politiskt, utan ”shopping med våld”, sade tudorhistorikern David Starkey i tv. Orsaken? En ”särskild sorts våldsam, destruktiv, nihilistisk gangsterkultur som har blivit populär”. Rötterna finns i jamaicansk gängkriminalitet och amerikansk rapkultur. En särskild sorts svart kultur, alltså, men inte längre bunden till hudfärg. Vit underklass och trendkänsliga delar av ung vit medelklass har anammat den ursprungligen svarta gangsterkulturen och kravallerna var ett utbrott av denna råbarkade regnbågskoalition. Så sade, på ett ungefär, Starkey.

Han blev givetvis anklagad för rasism. Och det viktiga blev att straffa honom, inte att diskutera hans tanketråd. Men en person gjorde det ändå:

”Faktum är att den materialistiska livsuppfattning – eller ”bling” för att använda gatuspråk – som genomsyrar storstadens svarta unga spelade en avgörande roll i den spridda kriminaliteten bland upploppsmakarna av alla raser. […] Det som drev bråkstakarna var inte verklig fattigdom, utan snarare ett rått habegär som får näring av så mycket i denna ungdomskultur som leds av svarta, från bilderna i rap-videor till texterna i hip-hopmusik.”

Orden är Dr Tony Sewells. Han är född i Brixton av jamaicanska föräldrar och är chef för organisationen Generating Genius, som hjälper elever i fattiga områden att ta sig vidare till Storbritanniens bästa universitet. Han vet med andra ord vad han talar om och har dessutom viss immunitet mot rasismanklagelser. Han råkar vara svart som ebenholts.

Vad hände? Det blev alldeles tyst.Det var ju inte den historien som skulle skrivas.

Johan Hakelius är författare och kolumnist. Han medverkar i Affärsvärlden med en krönika varannan vecka.

Respekt på muslimskt vis

Av Stefan K

Denna respekt visade en samling muslimska islamister under gårdagens minnesstund för offren från 11:e september.

Nu tänker jag skriva precis vad jag känner, så ni som är känsliga kan sluta läsa här…

Dessa satans islamister som gång på gång spottar allt det västerländska i ansiktet och gång på gång visar att de överhuvudtaget inte respekterar den demokrati och de lagar som våra förfäder slagits för, hör inte hemma här. Packa era resväskor och åk hem till era jävla öken- och bergsområden, stanna där och öppna aldrig mer käften i vår åsyn. Vi vill överhuvudtaget inte se er mer i vår del av världen. Om det nu av en händelse finns mer moderata muslimer som läser detta, så ska ni genast samla er och ta avstånd från dessa skitstövlar. I Sverige lär det finnas runt 400 000 muslimer och alla tillhör inte samma samling svin som de i filmen ovan, så ut på gatorna och visa att inte heller ni önskar se dom i vår del av världen.

Suck, nu mår jag bättre.

Nya bilbränder i Göteborg och lugnare i England

Av Pettersson

Under natten till idag eldhärjades tolv bilar på Saffransgatan i Angered i nordöstra Göteborg. Sex bilar förstördes helt och hållet, medan övriga sex brandskadades.

Natten innan brann bilar i Hisingen, Frölunda och Partille, uppger vakthavande befäl på polisen i Västra Götaland.

Efter upploppen i England har 90 % av de ligister som brände och plundrade för några veckor sedan dömts till i genomsnitt 13,6 månader i fängelse. Särskilt hårda domar har de bråkmakare som attackerat poliser fått liksom de som anstftat dem.

Dwaine Spence, 24, fick 33-månaders fängelse för att ha  kasta en planka på en polisbil i Wolverhampton.

Jordan Blackshaw, 20, och Perry Sutcliffe-Keenan, 22, båda från Chester, fängslades för fyra år vardera för anstiftan av upplopp på Facebook.

Thomas Downey, 48, fick 16 månader för att ha stulit en låda med Krispy Kreme munkar i Manchester – dagen efter att han släppts från fängelset.

Förespråkarna för de hårda straff säger att straffen måste spegla att  dessa ”mindre” brott  var en del av utbredd laglöshet och anarki.

− Pettersson säger att i Göteborg, Malmö och på andra håll läggs utredningar ner eftersom spaningsuppslag saknas, detta kommer att fortsätta tills något riktigt allvarligt kommer att hända. Trots att vi alla vet att det bästa som kan hända dessa ungdomar är att de redan tidigt får ta konsekvenserna för sitt handlande och i London är det lugnt ett tag framåt

Göteborg TT   The Sun 

Knivattack på karneval

Av Pettersson

Igår knivhöggs en ung man av en annan på Notting Hills Karneval i London, det skedde mitt framför ögonen på några poliser, den unge ligisten med den blodiga kniven i näven hoppar över ett utsträckt ben och kommer undan. Offret en 20 åring man vårdas på sjukhus, tillståndet är allvarligt.

Poliser är på jakt efter knivmannen som tros vara i hans sena tonåren eller i början av tjugoårsåldern, de söker också efter mannen som försökte stoppa knivmannen med benet.

− Pettersson undrar om karnevalerna alltid är lika trevliga i London?

The Sun