"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Elever från vissa kulturer får specialskrivna scheman och lärarna lär sig att ljuga för elevernas föräldrar.
Gratistidningen Metro har gjort en granskning om hur skolor i Göteborgsområdet lär sig att arbeta mot hedersförtryck. Socialtjänsten och skolorna har satsat på utbildningar där personalen ska lära sig att se signaler om förtryck från föräldrarnas sida och hur de ska agera när detta upptäckts.
Resultatet är bl.a. luftscheman där man lägger till fiktiva lektioner för att ge eleverna chansen till lite fritid, då de annars har strikta regler om att gå hem direkt efter skolans slut. Även de befintliga håltimmarna används och extra läxläsningar har lagts in i flera fall. Det kommunala vårdbolaget Gryning ligger bakom metoden och dess företrädare Lasse Johansson, med förflutet som skolkurator, säger att metoden förekommer i hela landet och allt i syfte att ge flickorna lite fritid. Jo, det handlar som alltid i dessa grupper om flickor som förtrycks.
Biträdande skolminister, Nyamko Sabuni (Fp) tar givetvis strid och kallar det oacceptabelt att ljuga för föräldrarna och att föräldrarnas delaktighet i skolan är a och o. Sabuni kanske istället skulle ta sin regering och åka ut på turné till skolorna och förklara för elevernas föräldrar att de nu bor i Sverige och här i landet har även flickor rätt till ett eget liv.
Detta påminner mig om ett inslag i Radio Sörmland för flera år sedan, där man berättade om problemet med skolkande flickor i Eskilstuna. Precis som i fallet med Göteborgsskolorna handlade det om att flickorna var förtryckta av föräldrarna som inte ville ge dem någon chans att umgås med sina klasskamrater efter skolans slut. För att kunna leva som sina svenska klasskamrater, vilka efter skolan samlades på stan där man umgicks, fikade och fönstershoppade, så valde flickorna att skolka och göra detta på skoltid istället. Allt för att få känna några timmars frihet.
Jag behöver nog inte skriva det, men ja, det rör sig om muslimska elever i bägge exemplen.
På Vivalla- och Lundbyskolan i Örebro har en kvinna vid namn Khadouj Elabrichi tagit initiativet till att lära upp de svenska lärarna i arabiska.
I ett år har nu Elabrichi utbildat lärare i det arabiska språket i syfte att de lättare ska förstå sina elever. Med detta vill han också stoppa de mångfaldskrockar som finns på skolor med en majoritet av invandrarbarn. Dessutom menar han på att kunskaperna i arabiska inger respekt hos både elever och föräldrar.
Utbildningen är än så länge ideell och har utförts på lärarnas fritid. Tre lärare har gått utbildningen i vår och när terminen startar upp i höst hoppas man att fler hoppat på och då ska man dessutom besöka elevernas föräldrar för att ställa frågor och lära sig lite om de olika kulturerna.
I min enfald trodde jag att de nyanlända skulle lära sig svenska för att inge respekt hos den svenska befolkningen och för att lättare komma ut på den svenska arbetsmarknaden, inte att det skulle vara tvärtom. De bägge lokala socialdemokraterna Robin Alfar och Salah Aljamal har nästan prenemurerat på ledarsidan i SN den senaste tiden, där de slår i oss egna faktabeskrivningar om hur svårt det är för invandrare och flyktingar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Hur skulle de beskriva en situation där eleverna inte längre behöver lära sig svenska och där deras föräldrar valt ett segregerat liv långt bort från det svenska samhället? Läs deras senaste inlägg här.
Nu ser vi alltså hur det svenska skolväsendet kryper för gruppen muslimer och vi ställer oss alla frågan huruvida detta kommer att underlätta den integration som alla politiker hävdar är nödvändig för att inte skapa ett ”vi” och ”dom” samhälle? Denna gång språket, nästa gång klädseln?
Känner man för det så kan man kontakta henne och fråga om denna lösning är bra för araberna om de nu verkligen vill integrera sig och tillföra samhället något, länk.
Lite fakta om Vivallaskolan som ligger i det mångkulturella området Vivalla: Skolan har 800 elever som talar 30 olika språk. 70% av eleverna har ett annat modermål än svenska och 60% läser svenska som andra språk, länk.
Lite fakta om Lundbyskolan som också delvis ligger i Vivalla: Här går det 300 elever som talar 40 olika språk och 40% av eleverna har en annan bakgrund än svensk, länk.
Jag hör att Sahlin och oppositionen vill öka lärartätheten från katastrofala 8,2 lärare till hela 9 lärare per 100 elever, det är nog bra men frågan är om det är fler lärare som behövs.
Dagens lärartäthet innebär 12 elever per klass och med oppositionens förslag 11 per klass. Har någon någonsin sett klasser med så få elever i.
Lärare måste naturligtvis vara lediga ibland, ha rätt att vara sjuka, barnlediga, fackliga uppdrag, planera, utbilda sig, osv. men idag går det 24-25 elever i varje klass och det innebär att knappt hälften av lärarna jobbar med utbildning.
Vad gör resten? Finns det inte en liten, liten chans att låta lärare utbilda ungar och låta någon annan göra det hälften av det alla lärare gör nu?
Tyvärr ser det likadant ut i andra yrken som läkare, sjuksköterskor, poliser med flera, de tillbringar en stor del av sin arbetstid med att vända papper och sköta byråkrati, inte med sådant de för dyra pengar har utbildats till.
