Vad gör lärarna när de inte undervisar?

Jag hör att Sahlin och oppositionen vill öka lärartätheten från katastrofala 8,2 lärare till hela 9 lärare per 100 elever, det är nog bra men frågan är om det är fler lärare som behövs.

Dagens lärartäthet innebär 12 elever per klass och med oppositionens förslag 11 per klass. Har någon någonsin sett klasser med så få elever i.

Lärare måste naturligtvis vara lediga ibland, ha rätt att vara sjuka, barnlediga, fackliga uppdrag, planera, utbilda sig, osv. men idag går det 24-25 elever i varje klass och det innebär att knappt hälften av lärarna jobbar med utbildning.

Vad gör resten? Finns det inte en liten, liten chans att låta lärare utbilda ungar och låta någon annan göra det hälften av det alla lärare gör nu?

Tyvärr ser det likadant ut i andra yrken som läkare, sjuksköterskor, poliser med flera, de tillbringar en stor del av sin arbetstid med att vända papper och sköta byråkrati, inte med sådant de för dyra pengar har utbildats till.

Vad gör lärarna när de inte undervisar?

7 thoughts on “Vad gör lärarna när de inte undervisar?

  1. Jag tror det är byråkratin och att lärarna används felaktigt. Måste utmärkta lärare sköta skolbiblioteket eller jobba fackligt på heltid och allt annat många sysslar med på i stället för att undervisa. Låt lärare lära och läkare vårda, minimera resten så så få som möjligt tar hand om byråkratin och alla meningslösa möten som har som enda resultat att bestämma tid för nästa möte.

  2. Fast det är det som är poängen, eleverna har fler lektionstimmar än vad en lärare kan undervisa per vecka. Alternativet som du pekar på är att jag har min klass drygt 30h/v men det omöjliggör all typ av planering, samarbete osv. Den skolan vill ingen av oss sätta våra barn i.
    Utöver klassrumsundervisande lärare har alla skolor som vill nå resultat ett antal lärare som arbetar med mkt små grupper eller tom enskilda eindibider för att kunna hjälpa elever med svårigheter som dyslexi, adhd, autistism, särskoleplacerade och andra former av funktionshinder. Dessa spelar en mkt viktig roll, men tar också mycket resurser OCH räknas in i lärartätheten

  3. inte så svårt att förstå vad vi gör på dagarna, utgår från mig själv som arbetar på högstadiet:

    vi arbetar som alla andra i snitt 40h/v (45h/v under terminerna, ingen extra ledighet här inte)
    variationen beror på typ av tjänst/ämne/kommun osv som alla kräver lite olika förutsättningar.
    16-20h/v arbete i klassrummet
    2-5h/v konferens osv
    2-3h/v kontakt med föräldrar, mailkoll osv
    6-10h/v planering inför lektion
    3-8h/v efterarbete, rättning osv
    1-3h/v ansvar för egen kompetensutv osv

    absolut man man hitta enstaka lärare där ute som hela tiden ligger på ett minimum av insats men det stora flertalet av mina kolleger tenderar att ligga för nära dessa maximitider.

    verkar osannolikt? hälsa på en valfri skola och vikariera en vecka eller två så tror jag att det blir ganska så tydligt att lärartätheten inte är så tät som det låter.

    • Christoper, jag tvivlar inte på att du och många lärare jobbar hårt. Men ta reda på antalet lärare i landet och jämför det med antalet elever i skolorna så finner du att det finns så många lärare att om alla jobbade skulle antalet elever i klasserna var 12-13 st så min fråga kvarstår vad gör alla lärare när de inte undervisar. Liksom poliser, sjuksköterskor, läkare osv.

  4. Att ha ett mått som lärartäthet och som många sedan tror att det är c:a 11 elever i varje klass blir totalt lurad.
    Man skall i detta sammanhang också visa på hur stora undervisningsgrupperna är.
    Som man känner till kan man luras hur som helst med siffror och statistik.
    Ex: Rolls Royce har ökat sin försäljning mest.
    Ökningen är 100% – ökningen var bara en bil.

    • Det är nog ingen som tror att klasserna är 11-12 elever. Men eftersom genomsnittsklassen är c:a 24 elever stor undrade jag helt enkelt om det är rimligt att hälften (eller halva arbetstiden) för läkre, lärare, sjuksköterskor med flera sysslar med byråkrati eller andra saker de inte är utbildade för.

      //Tommy

  5. Det finns faktiskt klasser med så få elever och de ligger ute på dem döende landsbygden.

    De röd/gröna vill givetvis ha samma personaltäthet i de svenska skolorna som ”de ensamkommande flyktingbarnen” har på sina hem.
    Dvs. nästan en personal per barn.

KommenteraAvbryt svar