Blodspår ledde till smyckestjuv

När en 17-årig Malmöbo bröt sig in i en bostad på Lorensborg lämnade han blodspår och hudavskrap efter sig. Nu åtalas han för grov stöld. Av polisanmälan framgår att tjuven fick med sig smycken och kontanter till ett värde av 587 824 kronor.

Det var under trettonhelgen som Lorensborgsparet var på besök hos vänner. När de kom hem till bostaden vid midnatt upptäckte de att ett inbrott skett. Någon hade tagit sig in via altanen genom att först krossa en glasruta på altanfönstret och därefter krossat ett fönster in till bostaden för att få upp altandörren.

Av parets godsförteckning framgår att de blivit bestulna på värdeföremål och kontanter för 587 824 kronor. Paret uppger att de har bestulits på tre klockor, varav en Rolex värd 55 000 kronor.

Utöver detta saknas femton guldringar, varav den dyraste var en vigselring värd 17 199 kronor, en slipshållare, två manchettknappar, 12 halsband, nio armband, sju örhängen, tio hängen samt en slipshållare.

Utöver detta saknas en märkesbag värd 12 000 kronor, en kökshandduk och ett smyckeskrin.

Paret vill också ha ersättning för den förlorade smyckeskrinet värt 899 kronor, de krukor och blommor som förstörts samt självrisken till försäkringsbolaget.

Tekniker kunde säkra bevis på brottsplatsen. De hittade blodspår på golvet och även hudavskrap på ett av de krossade fönstren.

Genom analys kunde man sedan binda brottet till den då 17-årige Malmöbon, som nu åtalats för grov stöld i Malmö tingsrätt.

Den 17-årige Malmöbon uppgav i förhör i mars i år att han inte begått brott sedan han flyttat hem till sin mamma sju-åtta månader tidigare. Han uppger att han inte minns vad som hände den aktuella dagen, men att han vid tidpunkten hade skadat sig på händerna.

Det hela hade inträffat när han spelade fotboll på Lindeborg då han skar sig på ett staket. Då hans handskar blev blodiga slängde han dem på fotbollsplanen.

17-åringen tror att någon har hittat hans handskar och sedan använt dem när de gjort inbrott. Ynglingen förnekar att han gjort inbrott hos det aktuella paret. Någon naturlig förklaring till att det fanns blod från honom på golvet i bostaden har 17-åringen inte.

Skånskan.se

Zigenargangster skryter med guld , klockor och bilar.

Zigenare från Levakovicfamiljen

Snygga handlingsplaner och politiska medel har inte satt stopp för Levakovicsfamiljens enorma kriminalitet. Dyra kommunala undersökningar och samråd med hela tre ministrar, en ocean av  anhållanden  och hundratals timmar i huvudstadens rättssalar. Inget av de delarna leder till att ha hjälpt det allra minsta: Lewakovicsfamiljen fortsätter skena vidare för brinnande livet, och de ser sig inte om bakåt.

Minst åtta personer från familjen har sedan november sista året, när Ekstra Bladet satte massivt fokus på zigenarklanens kriminella bedrifter, utmärkt sig med nya tillfällen till bland annat stöld, inbrott och brott mot vapenlagen. Det visar en genomgång av rättegångsprotokoll från huvudstadsområdet. Fallet med den vanekriminella och resurskrävande familjen var till och med uppe en vända på högsta politiska nivå.

I Köpenhamns kommun, som har ansvaret för den masskriminella familjen, lovade hela tre borgmästare bot och bättring. Socialborgmästare Mikkel Warming (EL) berättade i november om en större uppröjningssanering och sociala åtgärder, som skulle begränsa Levakovicklanens kriminalitet och benägenhet att tillskansa sig oberättigade socialbidrag från kommunkassan.

Men kommunen står åter med lång näsa, för den beryktade familjen stjäl och svindlar vidare, och de verkar till och med vara stolta över det. På Facebook skryter flera familjemedlemmar således med buntar av kontanter, dyra Rolex klockor, tunga guldsmycken och stora bilar.

Värderingen av den typen av varor måste – med Levakovic familjens kriminella CV i åtanke – få alarmlamporna att blinka våldsamt hos ordningsmakten.
Ekstra Bladet har försökt att få en kommentar från Levakovicfamiljen, men de har tyvärr inte lyckats.

EXTRABLADET DK

Vänsterjournalist fast för skattefusk

Av Olli Rein

Den legendariske undersökande journalisten till vänster Günter Wallraff har accepterat ett bötesstraff sedan han ertappats med att han anställt svart tjänstefolk på mycket låg lön.

André Fahnemann, en tidigare svartanställd hos Wallraff, har erkänt att han arbetat flera år åt den legendariske vänsterjournalisten mot en lön på 1.000 euro per månad. Pengar som han fick ta emot i kontanter.

Wallraff förnekar enligt Junge Freiheit att det har förelegat något anställningsförhållande och hävdar istället att Fahnemann bara hjälpt honom tillfälligt med olika saker.

Förklaringen kommer som en överraskning eftersom den legendariska vänsterjournalisten i årtionden har fördömt sociala missförhållanden, otrygga anställningsformer och låga löner.

In Sweden, cash is king no more

Av Pettersson

Sverige var det första europeiska landet att införa sedlar i 1661. Nu har vi kommit längre än de flesta på vägen mot att bli av med dem rapporterar nyhetsbyrån AP.
”Jag kan inte se varför vi ska använda sedlar alls längre”, säger Björn Ulvaeus, tidigare medlem i 1970-talet popgruppen ABBA, och en förespråkare för en värld utan kontanter.
Konturerna av ett sådant samhälle börjar ta form i denna högteknologiska nation, frustrerande för dem som föredrar mynt och sedlar framför digitala pengar.

I de flesta svenska städer, accepterar inte bussföretag kontanter utan biljetterna måste köpas med en mobiltelefon som visar ett textmeddelande. Ett litet men växande antal företag tar bara kort och en del bankkontor som tjänar pengar på elektroniska transaktioner har slutat hantera kontanter helt och hållet.

”Det finns städer där det inte alls är möjligt att gå in på en bank och använda kontanter klagar Curt Persson, ordförande i Sveriges Pensionärers Riksorganisation.
Han säger att det är ett problem för äldre människor på landsbygden som inte har kreditkort eller inte vet hur man använder dem för att ta ut kontanter.

Minskningen av kontanter är märkbar även i kyrkor, som Carl Gustaf vid kyrkan i Karlshamn där kyrkoherde Johan Tyrberg nyligen installerat en kortläsare för att göra det lättare för troende att skänka pengar.

Sedlar och mynt utgör endast 3 procent av Sveriges ekonomi, jämfört med ett genomsnitt på 9 procent i euroområdet och 7 procent i USA, enligt Bank for International Settlements, en paraplyorganisation för världens centralbanker.

-Pettersson noterar att dessa 3 procent verkar vara en jävla massa pengar, i varje fall när man ser till svarthandeln i vissa områden av vårt land.