Jens Kittel, a.k.a. Kapten Blåskägg, är moderat och f.d. officer i försvarsmakten. Han är också skribent på den socialdemokratiskt ledda Ledarsidorna och i sitt senaste alster sågar han dagens moderater längs med fotknölarna.
”Inget av det Anna Kinberg-Batra säger har någon som helst betydelse eftersom hon inte vill regera. Hade hon velat det så hade hon och övriga Alliansen fällt Stefan Löfven med SD:s stöd för länge sedan”.Read More »
Julia Caesar skriver idag sin hittills kanske bästa och mest betydelsefulla söndagskrönika.
Rädslan för ordet rasism paralyserar svenska politiker så pass att man utsätter människor i Sverige för fara.
1975 beslutades enhälligt att Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle, men hur tänkte de? Trodde en enhällig riksdag att människor med automatik skulle bli laglydiga medborgare och förvandlas till arbetsamma och skötsamma svenskar så fort de tog sina första steg på svensk mark?Read More »
Böcker som granskar de som granskas får alltid usla recensioner i media, om de ens ges chansen att publiceras.
”Boken innehåller en obarmhärtig uppgörelse med den egna yrkesgruppen. Författaren är journalist med lång erfarenhet av medievärlden. På grund av en krympande yttrandefrihet och det växande hotet från islam skriver hon under pseudonym, Julia Caesar”.
Orden finns att läsa på omslaget till boken ”Världsmästarna”, som gavs ut 2010. Boken är en käftsmäll på den yrkeskår som i allt större mening försöker dölja fakta, nekar till att redovisa sanningar och bedriver häxjakt på personer som vägrar ställa sig i de politiskt korrektas led. I boken avslöjar Julia Caesar spelet på medias redaktioner och det Sverige som journalister i decennier försökt gömma bakom lögner och floskler. Efter att ha läst boken förstår man att media och även det politiska etablissemanget längtar tillbaks till den tid då de hade monopol på nyhetsbevakningar och verklighetsbeskrivningar. I boken åker både byxor, kalsonger och trosor ned till anklarna på de ansvariga som tvingas stå med rumpan bar efter de avslöjanden som Caesar redovisar.
Nu låter sig inte etablissemanget avslöjas utan strid. Det faktum att Julia Caesar tvingas skriva under pseudonym säger det mesta om klimatet i det moderna Sverige. Hennes identitet är fortfarande höljd i dunkel. När boken var färdig fanns det inget förlag som ville/vågade ge ut den. Om det berodde på påtryckningar och i såna fall från vilka, har inte gått att få fram. Caesar tvingades att bekosta det hela ur egen ficka och hon gav till slut ut den på ett eget förlag. Idag finns den att tillgå på en del bokshoppar på nätet och har du inte läst den, köp den till dig själv och ge den som julklapp till nära och kära. De avslöjanden som görs är värd varenda krona som boken kostar. Boken kan exempelvis köpas på Bokus (läs gärna de mindre politiskt korrekta recensionerna).
Nu har ytterligare en bok om det allt mer absurda Sverige sett dagens ljus. Denna gång är det den danska författaren och debattören Mikael Jalving som skrivit boken ”Absolut Sverige, ett land i förändring”. Boken är inte ny, utan kom ut redan 2011, men nu finns den i en svensk översättning. Självklart har Jalving fått samma problem som Julia Caesar när boken ska publiceras i vårt allt mer absurda land. Boken är översatt av någon med namnet Lennart Svensson, utgiven på det lilla brittiska förlaget Psychology & Commercial Design LTD och boken är tryckt på ett litet företag i Polen. Jalving fann till slut en svensk distributör som var villig att distribuera boken till svenska handlare, Recito förlag.
Strax innan distributionen meddelade dock förlaget att man hoppar av och erkänner att det finns påtryckningar bakom beslutet.
”Tyvärr måste jag meddela att vi beslutat inte distribuera boken då det sätter oss i en situation vi inte känner oss bekväma med.”
Vilka som ligger bakom dessa påtryckningar framgår inte, men vi vet att Expo gärna använder sig av denna metod. Att medierna också de har ett intresse i att verklighetens Sverige inte ges chansen att visas upp för ett naivt folk, är väl heller ingen vild gissning. I skrivandets stund finns ingen svensk distributör, men Mikael Jalving har en egen blogg på Jyllandsposten där man kan nå honom och ställa frågor. Undrar när svenska medier vågar ha en lika samhällskritisk bloggare i sina led? En recension av boken finns i länken ovan.
I det längsta har det funnits något slags gräns för vad media publicerar. Visserligen högst tänjbar. Men ändå. Låt oss kalla den Skamgränsen. Inför valet 2010 luckrades den upp betydligt. Nu är den med råge passerad på ett sätt som ger mig kalla kårar längs ryggraden. Proppen har gått ur, alla fördämningar har brustit. Nu flödar det oförfalskade hatet fritt, med alla samhällsinstansers goda minne. Journalisterna stenar sitt eget folk – och ingen enda av dem ställer sig upp och säger STOPP – nu får det vara nog!
I Länstidningen, socialdemokratisk dagstidning i Östersund, framställs Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på bild som en kackerlacka. Bakom honom står en skadedjurssanerare iförd skyddsklädsel och gasmask och sprutar dödande giftgas ur ett aggregat märkt med samtliga sju andra riksdagspartiers partisymboler.
Symboliken kan inte bli tydligare. Oliktänkande ska utrotas. Sverigedemokrater är skadedjur som ska dödas med giftgas. Målsättningen är klar: partiet ska utplånas med vilka medel som helst. Hatet spränger alla gränser. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin tidigare har sett en svensk partiledare avbildas som skadedjur som ska utrotas. Olof Palme och Torbjörn Fälldin och flera andra svenska politiker karikerades friskt på sin tid. Men aldrig någonsin med ett inprogrammerat hot om ond bråd död.
De historiska parallellerna är fasaväckande
Varför inte göra fredagen den 30:e november till en ”Avsluta min prenumerations-dag”.
Bilden har ni sett och den talar sitt tydliga språk.
Ärligt talat. Hur stor är ditt förtroende för gammelmedia? Köper du den enbart i syfte att läsa till morgonkaffet eller på tåget? Är det annonserna som lockar, kanske tv-bilagan eller kändisskvallret? Köper du din dagstidning av tradition eller finns det möjligen andra skäl till att du läser något som du egentligen inte vill?
Julia Caesar, författare till boken Världsmästarna, skriver söndagskrönikor på Snaphanen som gör överbetalda journalister röda av avund. Ägna tid åt hennes alster och strunta i det som köpta och oerhört politiskt korrekta journalister skriver i sina oerhört politiskt korrekta tidningar.
Ägna några dagar åt att fundera över din roll som tidningsprenumerant. Den 30/11 gör alla slag i saken och säger upp sin prenumeration.
Jag tänker inte orda så mycket…
…utan läs Julia Caesars utmärkta dissekering av Sveriges statsminister och du…
…Har du vänner som är moderater, mejla länken. Har du e-postadressen till din närmsta lokalmoderat, mejla länken. Har du e-postadressen till moderaternas regeringskansli, mejla länken.
Länken till Julia Caesars krönika ”Djungeltrummans talan”.
Regeringens jakt på nya bostäder till flyktingarna tar allt mer absurda former.
Nu räcker det inte längre att inhysa asylsökande och flyktingar på campingplatser, på hotell, på vandrarhem, på herrgårdar eller slott. Det räcker inte ens att varje ledig lägenhet i Stockholm ska vikas till flyktingar eller att Ullenhag idag presenterar en ny åtgärd som innebär att staten ska premiera kommuner som viker lägenheter åt flyktingar. Nu kan regeringen även sno ditt fritidshus för att täcka behoven för de allt fler flyktingar som anländer.
Nej, det är ingen lögn och inte ens en dröm. Detta är verkligheten i Sverige anno 2012.
Redan 1993 antogs en lag som innebär att staten kan konfiskera fritidshus om Sverige drabbas av en flyktingström som kräver stora resurser. Julia Caesars nya krönika belyser detta och en sammanfattning kan laddas ned här och vill du söka dokumentet i Riksarkivet har du lite information att tillgå här.
När journalister, politiker och höga tjänstemän får se sina sommarstugor konfiskeras för att härbärgera flyktingar, undrar jag om inte slutet är nära för denna regering?
Till sist vill jag ställa två frågor:
Källa: Snaphanen
