Julia Caesar skriver idag sin hittills kanske bästa och mest betydelsefulla söndagskrönika.

Rädslan för ordet rasism paralyserar svenska politiker så pass att man utsätter människor i Sverige för fara.

1975 beslutades enhälligt att Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle, men hur tänkte de? Trodde en enhällig riksdag att människor med automatik skulle bli laglydiga medborgare och förvandlas till arbetsamma och skötsamma svenskar så fort de tog sina första steg på svensk mark?

Läs denna text extra noga och inte minst vänder sig den vädjan till er politiker och journalister som vi vet besöker Petterssons och också Julia Caesars krönikor på Snaphanen. Har man egentligen insett vad denna politik kommer att leda till eller är det som Julia Caesar skriver. Man har slutat bry sig.

Rädslan för att förknippas med ordet rasism har tystat kritiker och gjort att myndighets-Sverige gett upp. Av den anledningen riskerar 13-åriga skolflickor att giftas bort med betydligt äldre släktingar. Av den anledningen har unga invandrarkvinnor mördats av sin egen familj. Av den anledningen tvingas homosexuella dölja sin läggning för att inte förskjutas eller ännu värre av sin familj, släkt och vänner. Av den anledningen mördades en 8-årig flicka i Karlskrona på Valborgsmässoafton.

De här orden är värda att lägga på minnet:

”Paradoxalt nog innebär massinvandringen import i stor skala av en värdegrund som är raka motsatsen till den av politikerna anbefallda”.

Läs texten, be era vänner göra det och varför inte skicka länken till era lokala politiker och morgontidningar. En av de viktigaste texter som skrivits i Sverige.

Källa: Julia Caesar