"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
De terrordömda svenska journalisterna döms till 11 års fängelse i Etiopien, rapporterar svenska medier.
De dömda är Martin Schibbye, tidigare chefredaktör för Revolutionär kommunistisk ungdoms medlemstidning Rebell och hans fotograf Johan Persson. Nu ska de avtjäna 11 års fängelse för främjande av terrorism och olaglig inresa i Etiopien, meddelade domstolen på tisdagen.
Svenskarna har möjlighet att antingen överklaga domen eller att erkänna sig skyldiga och söka benådning. Ett komplicerat val, enligt experter.
– Det finns två alternativ. Det senare innebär att man måste erkänna brottet och be om ursäkt, vilket tar emot när man är oskyldig. Det är ett svårt beslut som Martin och Johan står inför, säger advokaten Thomas Olsson till SVT på tisdagsförmiddagen.
Det var i somras som de båda journalisterna hyrde en egen privatarmé av gerillakrigare för att olagligt tränga in i Etiopien. Försöket stoppades dock av etiopisk militär och ett tiotal människor sköts ihjäl under ingripandet. Svenskarna deltog dock inte aktivt i striden.
– Vi slet av oss tröjorna för att visa att vi har vit hud, så att de inte skulle skjuta på oss, sade Martin Schibbye när han förhördes av etiopisk militär på platsen.
Enligt svenska media så är de svenska journalisterna oskyldiga som små barn och bör släppas omedelbart. Det kanske stämmer men svenska media är sällan sakliga och opartiska så jag tittade vad några utländska media skrivit.
En etiopisk domstol har funnit de två svenska journalister skyldiga till att ha hjälpt och främjat en kriminell rebellgrupp och tagit sig in i in på Afrikas horn olagligt.
Reporter Martin Schibbye och fotografen Johan Persson greps i Etiopiens Ogaden region den 1 juli under sammandrabbningar mellan etiopiska styrkor och stridande för den separatistiska Ogaden National Liberation Front (ONLF) med vilken paret hade rest.
”De dömdes som skyldiga av en enhällig domstol. De har visat att de är ansedda journalister, men vi kan inte dra slutsatsen att någon med ett gott rykte inte ägnar sig åt kriminella handlingar” sade domaren Shemsu Sirgaga.
Domaren Shemsu sade vidare”att han accepterade deras anspråk på att vara journalister, men sa att det var svårt att tro att de kunde vara opartiska och samtidigt bryta mot lagarna i ett suveränt land”
De två kan få upp till 18 års fängelse när de döms den 27 december.
Åtalet för deltagande i terrorism släpptes förra månaden på grund av brist på bevis.
Den etiopiska regeringen har svartlistat den ONLF som en terroristgrupp och lagstiftningen förbjuder främjande av rebellernas verksamhet.
– Pettersson säger att Martin Schibbye varit aktiv i Revolutionär Kommunistisk Ungdom som chefredaktör och har sina politiska åsikter så långt till vänster man kan komma i organisationer som inte direkt värnat yttrande- och åsiktsfriheten. Men dessa värden ska givetvis gälla även kommunister men vi ska inte låtsas som han tänkte göra ett sakligt och opartiskt reportage om utrikesminister Carl Bildt och Lundin Oil. Dessutom verkar det som kommunister och islamister har en förkärlek för att slå sina påsar ihop.
Jag har valt att lägga ut ännu en av Johan Hakelius fantastiska krönikor på Affärsvärlden. Den här gången är det en mycket engagerad Johan i högform, som tar sig an att skriva om sånt man egentligen inte får göra. Sina journalistkollegors öden och äventyr i Etiopien. Ja visserligen omnämns även Dawit Isaak och Johan Persson, men det är Stalinisten Martin Schibbye det hela handlar om. Här följer Johans krönika.
Varför måste journalister försköna för att försvara? Även en stalinist, som fångne svensken Martin Schibbye i Etiopien, har rättigheter vi bör ta strid för. Men det gör honom inte till en demokratisk förebild
Man vet att något är på gång när en herre i skräddad tweedrock och välansat skägg står med en nyinköpt, galvaniserad kätting i handen utanför Kronobergshäktet. En uppgörelse i den undre finansvärlden? Ett fritagningsförsök av insiderhandlare? En sadomasochistisk mäklarsekt? Nej, en journalist.
Johan Wirfält, chefredaktör för ”Rodeo, Sveriges mest exklusiva modemagasin”, hade fäst kedjan vid sin handled. Hipstergenerationens månadsjournal deltog i ”Journalisternas solidariska fängelseaktion”, till stöd för de fängslade journalisterna Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson.
Ungefär en vecka in i aktionen verkar det, att döma av facebooksidan, ha tagit slut på journalister villiga att tjudra sig själva offentligt. Men det betyder inte att engagemanget har falnat. Det går inte en dag utan att någon skriver en rad om dessa kollegor i trångmål. Desto märkligare att stämningen bland journalister blir besvärad, eller till och med hätsk, om man säger för mycket.
Ingen kan skylla Martin Schibbye för att göra en hemlighet av sin dagordning. I januari tog han stolt emot Jan Myrdals lilla pris på 10 000 kronor, uppkallat efter skräckväldets arkitekt, Robespierre. Fram till för några år sedan var han redaktör för Revolutionär kommunistisk ungdoms tidning, rebell. RKU är Kommunistiska partiets, tidigare KPML(r), ungdomsförbund.
Det var Schibbye som skötte snacket när Ungdomsstyrelsen häromåret upptäckte att RKU ansåg att Sverige bara kan omdanas genom revolution, med vapen om så krävs. Att resultatet blev att den stat som ska störtas inte ville ge RKU mer bidrag var ”en inskränkning av föreningsfriheten och demokratin”, protesterade Schibbye.
Man kan möjligentycka att redan namnet, Revolutionär kommunistisk ungdom, borde ha fått Ungdomsstyrelsen att ana att de hade att göra med människor med en något udda demokratiuppfattning, men det var först när P1:s ”Kaliber” granskade RKU, som rubeln trillade ned.
Det blev lite mycket att höra Stalins massmord kallas ”överhetens lögn”, proletariatets diktatur ”den högsta formen av demokrati” och att ta del av de rosenskimrande rapporterna från ”brigader” på besök hos regimerna i Nordkorea, Vietnam och Kuba. Vad gäller hyllningarna av Kim Il Sung meddelade Schibbye att ”folkrätten och FN ger alla stater rätten att välja en egen väg”.
Det är förstås en ironi att samme Schibbye nu sitter fängslad i ett land som valt en väldigt egen väg och där premiärministern sedan 1995 heter Meles Zenawi, grundare av det Albanieninspirerade Marxist-Leninistiska Tigrayförbundet, MLLT.
Det kanske är gudomlig rättvisa, men den jordiska rättvisan kräver att vi inte lämnar Martin Schibbye till den etiopiska statens godtycke. Skadeglädje är inte en bra moralisk kompass. Schibbyes till lika delar bedagade och bedårande Göteborgsstalinism ursäktar inte likgiltighet.
Martin Schibbye
Men det härmed journalisterna. Varför har det blivit nödvändigt för kåren att utmåla Martin Schibbye som en demokratisk förebild? Varför anses det vara ett allvarligt etikettsbrott att tala om hans faktiska gärning? Jag begriper det inte. Det fina med liberala värderingar om rättsstat, yttrande- och pressfrihet är ju att dessa också gäller Stalinister. Inte bara människor vars journalistiska gärning börjar och slutar på det liberala nyhetsmagasinet, ”Nu”.
Jag har en smygande känsla av att de engagerade journalisterna själva darrar på manschetterna i den här grundläggande principfrågan. De står inte ut med att slåss för yttrandefrihet, om de inte får idealisera den de slåss för. De är helt enkelt fega. Tur för Schibbye att han inte nyligen var redaktör för ”Nationell idag” och tillhör kretsar som svävar på målet om Hitlers folkmord.
Johan HakeliusHär hittar ni även alla tidigare krönikor Hakelius har skrivit, samt även den som han postade den 23/11 2011.
I Etiopien pågår en rättegång mot de två svenska journalisterna som sitter fängslade i Etiopien, Martin Schibbye och Johan Persson.
Svensk media framställer det som ett justitiemord på de två svenskarna men är det det?
Vi vet att två svenska vänsterjournalister svenska vänsterjournalister kommunisten Martin Schibbye och hans fotograf Johan Persson rest till Somalia och där umgåtts med den lokala islamistiska terroristgruppen ONLF. De har tillsammans med islamistiska terrorister olagligt tagit sig in i Etiopien där de upptäcktes och greps av Etiopisk militär, endast svenskarna och två somalier överlevde. Svenskarna krävde från början särbehandling enligt DN – ”Vi slet av oss tröjorna för att visa att vi hade vit hud” säger Martin Schibbye.
– Pettersson litar som vanligt inte på svensk media utan ber er jämföra AP:stelegram från rättegången igår med de rapporter förekommer i svensk media. Att journalister kritiskt skulle granska andra journalister eller andras journalistik förekommer knappast på kartan och framför allt inte den karta som omfattar Etiopien och Eritre.
Det verkar som en hel kennel ligger begravt här. Dessutom är Pettersson allergisk mot vänsterfolk som slår sig ihop med högerextrema islamister.
De senaste dagarna har våra media fyllts av snyftreportage om de två fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson och att de riskerar långa fängelsestraff i Etiopien.
Media verkar ha som mål att svartmåla den Etiopiska regeringen och vår utrikesminister Carl Bildts eventuella affärer i området. Journalisterna, både de fängslade och andra påstår sig slåss för yttrandefriheten men journalisterna tog sig in i den oroliga Ogadenprovinsen med hjälp av gerillarörelsen ONLF, Ogadens nationella befrielsefront.
ONLF, är en islamistisk organisation och islamister har aldrig någonsin, någonstans stått för befrielse eller yttrandefrihet. Umgås journalister med islamister för att skildra andra staters, organisationers eller företags förtryck då är man ute på hal is.
Pettersson är långt ifrån säker på att konflikten är Etiopiens fel men att skildra sanningen är väl knappast medias mål – speciellt när regeringens motståndare är islamister och att försöka försvara yttrandefriheten med hjälp av dem är bara löjligt och lögnaktigt.
Bakgrunden till konflikten är naturligtvis olja, så vem vill vi ska kontrollera oljan, den etiopiska regeringen som inte är några duvungar men i varje falla har val vart femte år eller en islamistisk ”befrielse” organisation som består av somaliska terrorister.
De båda fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson får själva stå för kostnaderna för rättsprocessen mot dem. Reportrar utan gränser och Journalistförbundet har startat en insamling för att hjälpa till.
– Personal från Sveriges ambassad i Etiopien har träffat de fängslade journalisterna vid tre tillfällen och då haft med sig mat, kläder, toalettartiklar och medicin, säger Teo Zetterman, presstalesman vid Utrikesdepartementet, (UD).
Informationen från den etiopiska regimen om deras fall har dock varit sparsam och UD vet fortfarande inte vilka anklagelser som riktas mot svenskarna. En häktningsförhandling hölls den 6 juli, den fick UD höra talas om en vecka senare.
− Petterson tycker att det kanske är något vi borde ta efter. Gripna nordafrikaner som själva betalar sin rättegång och sitt uppehälle på anstalt skulle avlasta statskassan enormt.
På söndag, den 5:e juni, ordnar SDU en manifestation mot det politiska våldet.
Jag skrev om detta i artikeln ”En talande tystnad” där övriga ungdomsförbunds märkliga, men föga förvånande inställningar, togs upp. Bakgrunden till manifestationen är den misshandel som drabbade tre av SDU:s ungdomar när de delade ut flygblad i Uppsala den 19/5. Ni kan läsa PI:s bägge poster här och här.
Som ni märker var Ung Vänster (Vänsterpartiets ungdomsförbund) högst delaktiga i misshandeln och detta är något som genomsyrar samtliga våldshandlingar mot politiska motståndare och då främst SD. Ung Vänster har också deltagit i flera andra våldsyttringar mot vad de kallar ”kapitalet”, bl.a. i Göteborg under EU-toppmötet 2001.
Att ett politiskt ungdomsförbund till ett av våra riksdagspartier tillåts agera i våldshandlingar, utan att partiledningen tar avstånd och tillgriper åtgärder är ytterst märkligt och beklagligt. Märkligt är det också att media inte lägger ner större energi på att hänga ut dessa personer och organisationer. I mina ögon är våldsvänstern och de radikala muslimska grupperna de största hoten mot vår demokrati och vårt samhälle.
Lars Ohlys ord på valnatten om att ”Vi ska bekämpa dom med utomparlamentariska krafter” verkar fått genomslag i partiet och inte minst hos dess ungdomar. I Uppsala finns Johan Persson, f.d. ordförande för det lokala Vänsterpartiet, numera med i Vänsterns Studentförbund (han studerar förövrigt nationalekonomi). Johan Persson har vid flera tillfällen uppmanat till våld mot SD och SDU. Det här skrev han bl.a. på sitt twitter i november.
Sannerligen fina representanter för demokratin som Lars Ohlys tar under sina vingars beskydd. På nedan bild syns Johan Persson till höger tillsammans med Oxelösundskommunisten Patrik Renfors, blogg.
