Efter år av forskning och förberedelser kommer storbildsfilmen JERUSALEM att ha premiär år 2013. Det kommer att bli en spektakulär rundtur över Israel och västbanken och staden som en gång trodde sig ligga i världens centrum.
Njut i 7 minuter…
Uppdaterat 2012-10-02 kl 08:20 och 2012-10-03 kl 14: 20
En mor från Palestinaadministrationen I Gaza är hemma med ett friskt barn, tack vare israeliska läkare I Kfar Sava, efter en komplicerad operation. Efter att ha förlorat tre barn på grund av ovanliga födelsedefekter på egyptiska sjukhus, ställdes Jian Abu Agram 31 år inför ett svårt beslut förra året, efter att ännu ett barn föddes i April med samma symtom.
Efter att ha talat med hennes läkare godtog Agram deras råd och reste genom passagen vid Erez med sitt spädbarnsdotter till Israel, där läkare vid Meirsjukhuset genomförde tarmkirurgi på den lilla flickan.
När läkarna berättade fär mig om hennes tillstånd och föreslog att vi skulle ta henne till Israel, så tänkte jag inte ett ögonblick på konflikten mellan de två folken, berättade Agram för det hebreiskspråkiga lokala veckobladet i Sharonregionens upplaga av dagstidningen Yediot Acharanot.
Jag brydde mig bara om en sak, att rädda min flicka. Jag kunde inte tillåta mig själv att förlora ännu ett barn.
Mitt lilla barn har sedan dess återhämtat sig från den livsnödvändiga tarmoperationen hon behövde, och för två veckor sedan återvände hon till sitt hem i Gaza.
Medan Israel ägnar sig åt livsnödvändiga åtgärder för att hjälpa barnen i Gaza, så har en vänsterrabiat hemsida förra veckan anklagat Jerusalem för att framställa det senaste SARS – virusstammen, som identifierats av Världshälsoorganisationen (WHO) i Saudiarabien för att angripa ”specifika arabiska samhällen.”
Israels hälsoministerie har utfärdat en varning till alla sjukhus och medicinsk personal, som svar på nyheten om den nya SARS virusstammen, känd som ett Coronavirus.
Arutz – Sheva
Uppdaterat
Nu tar vi och håller oss till ämnet Ali, och det är en kvinna vid namn Jian Abu Agram och hennes lilla flicka född i april 2011. Hon har tidigare förlorat inte mindre en tre barn på grund av ovanliga födelsedefekter på egyptiska sjukhus. Dessa barn gick tydligen inte att rädda på något arabiskt sjukhus.
Vad lär vi oss av detta och flera andra sjukdomsfall, som måste söka vård utanför den arabiska och islamska Världen, då sjukvård för alla inte verkar vara något för oljeländer med pengar som de kan bada i. Varför kan inte dessa arabländer satsa de pengar en värdig vård idag kräver, istället för att tävla om vem som kan bygga högst hus.
Sedan har vi det här med kvinnans omskärning och vilken roll detta kan ha.
Slutligen har vi kusingiftermålen, som skapar många missfoster och underbegåvade barn. Men ibland som i det här fallet rör det sig om en särskild defekt på ett eller flera organ. I just detta fall är det en svår tarmsjukdom, som kräver mycket kvalificerade operationer för att barnet ska ha någon chans att överleva.
Samtidigt är det ingen vanlig defekt, så varje litet sjukhus har inte och ska inte ha möjligheter att operera dessa särfall. Det faller på minst två saker enligt min bedömning. För det första är det en kostnadsfråga. Alla sjukhus ska inte ha alla kliniker, då det saknas både pengar och kvalificerade kirurger för dessa specialkliniker.
Då får man satsa på några få lasarett, som då kan få de senaste hjälpmedlen och de bästa kirurgerna med denna specialkunskap. Ska man då sätta upp gränshinder för dessa ovanliga diagnoser?
Ja det är lite av vad som rör sig i mitt huvud, när det gäller sådana här komplicerade ingrepp, som det som gjorts på fru Agrams barn, som var dödsdömt enligt vad man hade resurser till i både Gaza och Egypten. I det senare fallet talar vi om ett land med ca 90 miljoner invånare. Många barn dör där varje år, men också i Gaza där man i första hand ser till helt andra saker än sjukvård för små barn.
Uppdaterat
Om nu Israel, vilket de inte har, skulle ha fördärvat några sjukhus under operation ”Gjutet bly” så skulle något av hennes tre barn som dött, ändå vara döda, då minst ett måste ha varit fött före december 2008. Men det spelar ingen roll om lasarettet är i toppskick, om man inte har specialister som klarar av att göra de allra svåraste ingreppen. Det är i ljuset av detta vi ska se på det fall som här beskrivs. Det fanns ingen sådan specialist i Gaza och tydligen inte i Egypten heller. Annars tog de inte så allvarligt på små nyfödda barns medfödda födelsedefekter av någon anledning.
Tarmkirurgi är ett avancerat kirurgiskt ingrepp, som måste utföras av specialister med mycket god kännedom om tarmsjukdomar och har erfarenhet av ett flertal operationer. Kanske mamman hade könsmanipulerats, eller var gift med sin kusin. Två mycket vanliga företeelser inom den islamska ideologin, som ställer till med svåra komplikationer för både barnet och modern.
Sedan när det gäller det största sjukhuset i Gaza, så hade man under lasarettsbyggnaden gjutit en kommandocentral där Hamas ledning var väl skyddade av armerad betong, men också av att man byggt ett sjukhus ovanpå detta betongskyddsrum. Israel besköt inte själva sjukhuset alls, men man försökte med missiler med fördröjd sprängverkan att spränga hål på skyddsrummet och slå ut Gazas kommandocentral. Ett fullständigt legalt mål under krigstillstånd.
Missilerna sköts snett in utanför lasarettets grundläggning. Därför kunde militärt outbildade journalister, få det till att sjukhuset besköts. Oturligt för dig Ali så är jag utbildad artillerist på A1 i Linköping i början av 1970-talet. Så sådana granater sköt vi också, för att kunna spränga hål i befästningsanläggningar.
Under Gazakrigets början tjänstgjorde läkare från Norge och Danmark på sjukhuset. De sa att det mesta av sjukhusutrustningar de var vana vid saknades vid detta sjukhus, och så nybyggt var det inte så att dessa inte hade installerats än. Men det var väl dessa pengar Hamas la ner på sin kommandocentral och skyddsrum för sina ledare och deras familjer istället. Där hade nog även din videodoktor och hans barn också fått rum, om Hamas hade ansett att läkaren vara oumbärlig. Tydligen gjorde de inte det!
Mohammed Effendi Amin el-Husseini föddes 1895 eller 1897 i Jerusalem, som medlem av en av Jerusalems mest ansedda familjer och innehade två högt ansedda ämbeten, stormufti av Jerusalem och ordförande för det Muslimska högsta rådet. Hans far var Jerusalems dåvarande stormufti Tapir al-Husayni, vilken var motståndare till sionismen
Han tillhörde al-Husseiniklanen, välbeställda jordägare i södra Palestina i närheten av Jerusalem. Klanen tillhörde den övre eliten alltsedan början av 1700-talet. Tretton medlemmar av klanen var bland annat borgmästare i Jerusalem mellan 1864 och 1920. Det ska också nämnas att en kusin till Amin al-Husseini, Hamida Khalifa Al-Husseini, var Yasser Arafats mor.
Han genomgick en rätt typisk muslimsk utbildning, och lärde sig turkiska och franska, men studerade även vid Alliance Israélite Universelle, som leddes av Albert Antébi, vilken hade judiskt ursprung, men dock inte var sionist, och studerade islamisk lag 1912 vid al-Azhar-universitetet i Kairo. Där han upprättade en antisionistisk studentorganisation. Före första världskriget studerade han även administration i Konstantinopel.
Under första världskriget tjänstgjorde han som artilleriofficer i det Osmanska riket, men hemförlovades p.g.a. någon sjukdom, syfilis förmodades. Al-Husseini kom därmed att delta i den arabiska revolten mot det Osmanska riket och blev officer i Sharif Hussein ibn Alis förband, samtidigt som han var anställd av den brittiska militära administrationen som rekryterare. Han kom därför att rekrytera soldater till den blivande kung Faisal I av Iraks armé.
Allt detta blev av stort värde när han under hösten 1941 introducerades för Nazitysklands ledare och fick tala med Adolf Hitler själv mellan fyra ögon den 28 november och bad om hjälp med judarna i det Palestinska mandatet.
Efter mötet med Hitler träffade han SS-Obergruppenführer Gottlob Berger, som var högst ansvarig för rekryteringen till SS. Amin al-Husseini fick arbeta med att rekrytera muslimska frivilliga till den tyska krigsmakten, främst från Balkan. Hans insatser med detta ansågs mycket betydelsefulla. När han kom till Sarajevo i april 1943 mottogs han entusiastiskt.
Han verkade vid sitt besök kraftfullt för att muslimer skulle ansluta sig till Waffen-SS, och i maj 1943 överfördes al-Husseini formellt till SS högkvarter, där han deltog i rekryteringen av SS män från Balkan, Sovjet, Mellanöstern och Nordafrika. Därför kom ett stort antal muslimer också att tjänstgöra inom Waffen-SS. Dessa styrkor presenteras på ett magnifikt sätt här på Petterssons, varför jag inte bryr mig om att kasta bort mer tid på detta. Istället går jag direkt på Al-Husseini operation ATLAS i oktober 1944, tillsammans med Kurt Wieland.
Då luftlandsattes ett specialförband ur SS bestående av fem män. Tre av dessa tillhörde en pietistisk sekt, Tempelgesellschaft, och hade tidigare bott i Palestina, förutom Kurt Wieland själv, även Werner Frank och Dyininger Shaffer. De andra två var palestinier, Hasan Salama och Abdul Latif. Syftet var att förgifta Tel Avivs dricksvatten och förbandet medförde därför tillräckligt med gift för att kunna döda cirka 250 000 människor. Förbandet avslöjades dock, varför attacken kunde avvärjas. Dyininger Shaffer greps dock inte förrän 1946 och Hasan Salama stupade i 1948 års arabisk-israeliska krig.
Amin al- Husseini kunde som många andra höga nazister tänka sig att döda 250 000 civila människor, men han ville inte själv medverka i den operationella delen av uppdraget.
Nu misslyckades denna operation som väl var, men viljan hade ju funnits, så för åtminstone detta grova brott mot mänskligheten, borde man ha kunnat fälla Stormuftin av Jerusalem Amin al – Husseini till att åtminstone planerat och igångsatt försök till folkmord. Då preskriptionstid inte existerar vid så stora brott, så hade man ju haft många år på sig fram till hans död i Beirut 1974, att få honom infångad och dömd, men vissa personer verkar få immunitet mot straff vad de än gör.
Här finns länk till en lite längre artikel om operation Atlas
Sanningen är alltid svår att ta in för dem som har levt på en livslögn, och kanske mest för dem som har levt på den palestinska livslögnen. Det är ju vad Hamas inrikesminister säger, som det här videoinslaget bygger på. Palestinier existerar ju inte som egen etnisk grupp, utan har sedan 900-talet immigrerat till landet efter Medelhavet, som numera kallas Gazaremsan, från söder.
De som kom var från Saudiarabien, och från väster kom de från Egypten. Från norr och öster kom sedan turkar, armenier, syrianer, assyrier, syrier och andra arabiska folkgrupper, när det Bysantinska riket gick under. Dessa tog hand om landet runt nuvarande Haifa och Genesarets sjö. Ett mindre antal judar har alltid bott i landet, och så många inne i Jerusalem att de alltid varit i majoritet där.
När sedan judar i andra länder längtade efter sitt land, så tog man berget Sion som namn och en symbol för denna fredliga återmarsch till sitt forna hemland, från de Östeuropeiska länder där de hade bott under ofria former. Man köpte ökenmark och sumpmarker som araberna inte brukade, och omskapade öken och sumpmarker till bördiga åkrar. Man startade också industrier textilindustri, skofabriker och små sågverk där det fanns skog och så vidare.
Muhammeds ättlingar fick arbeten av judarna och flyttade därför allt närmare de judiska bosättningarna. Det var en tid när araber förstod nyttan av deras samexistens. De var ju kusinfolk från Abraham och Ibrahim. Men sedan kom Ali632: s klan Al- Husseini till makten med sin draksådd, som övergick i krig under Amin Al-Husseini stormuftin av Jerusalem, som hade bråda dagar under slutet av 1920-talet och fram till 1939 när världskriget startade. Det var då han med tyska pengar och tyska vapen höll kriget mot engelsmännen och judarna igång.
I början av det andra världskriget tog sig dock Amin al-Husseini till Irak, som då styrdes av den pro-brittiske regenten ’Abd al-Ilah och premiärministern Nuri as-Said. Vid statskuppen den 1 april 1941, som al-Husseini deltog i, störtades de pro-brittiska med stöd och finansiering från Nazityskland och ersattes av en regim där Rashid Ali blev premiärminister.
Efter det anglo-irakiska kriget flydde al-Husseini först till Persien, och sedan vidare till Italien. Han anlände till Rom den 11 oktober 1941, och den 27 oktober sammanträffade al-Husseini med Benito Mussolini. Därefter reste han vidare till det Tyska riket, och han anlände till Berlin den 6 november 1941.
Där kom han att vistas under huvuddelen av det andra världskriget, och blev en del av Heinrich Himmlers SS-trupper med titeln Gruppenführer, inom armén likställt med generallöjtnat. Han bildade där ett relativt stort antal arabiska SS-förband, och stridsgrupper.
Den 20 november 1941 träffade han utrikesminister Joachim von Ribbentrop, och mottogs av Adolf Hitler den 28 november. Han bad därvid Adolf Hitler om hjälp gentemot judarna i det palestinska mandatet.
Av Olli Rein i samarbete med JIHAD I MALMÖ
Krister Renard kommenterar en av de vanligaste myterna om Jerusalem: Att staden skulle ha något slags historisk anknytning till islam och t o m vara en ”helig stad” inom muhammedanismen…
Betrakta nedanstående bild (klicka på bilden för att förstora) från BBC:s hemsida, hämtad för några dagar sedan från den avdelning som handlar om den kommande Olympiaden i London 2012.
Palestinas huvudstad är således, enligt BBC, Jerusalem medan Israels huvudstad (som är Jerusalem) inte nämns. Och då hör till saken att det inte ens existerar någon palestinsk stat, och en stat som inte existerar kan knappast ha någon huvudstad.
Palestinierna hävdar att de bebott det område, som idag kallas Israel plus Västbanken och Gaza, ”sedan urminnes tider”(ett uttryck som intill tröttsam upprepning används av muslimerna och som västerländska media kritiklöst accepterar, trots att det inte stämmer med fakta).
Det som idag kallas Israel (plus Västbanken) var ett judiskt land redan 1240 f Kr, dvs nästan 1900 år innan det fanns några araber där (palestinierna är för övrigt inget eget folk, de är helt enkelt araber som bott i området kortare eller längre tid – de allra flesta har sina rötter där mindre än 100 år bakåt i tiden).
Idag hävdar araberna (och många västerländska media) att judarna är inkräktarna, som den ursprungliga befolkningen, dvs araberna, i sin stora välvilja möjligen skulle kunna tillåta bo i landet om de underkastar sig islam och lever under förtryck (Hamas är mer inne på linjen att de skall utrotas).
I 1917 års svenska bibelöversättning förekommer i Gamla Testamentet (vilket är exakt samma sak som judarnas Heliga Skrift, bortsett från att böckerna står i annan ordning) ordet ”Jerusalem” 529 gånger. ”Davids stad” (en synonym för Jerusalem) förekommer 49 gånger och ”Sion”, som i allmänhet syftar på Tempelberget i Jerusalem, förekommer 113 gånger i samma text. Det finns ingen stad på jorden som är så starkt förknippad med det judiska folket som Jerusalem!
I Koranen förekommer inte ordet ”Jerusalem” explicit en enda gång (ange i så fall vilken sura och vers tack – men det kan du inte, eftersom ordet inte finns där). Det finns en sura, 17:1, som handlar om Muhammeds nattliga himmelsfärd, som enligt islams uttolkare nämner Jerusalem indirekt (Al Aqsa).
Men det är en ren tolkning. Versen lyder: ”Honom allena all ära, honom, som lät sin tjänare företaga en nattlig färd från det fridlysta templet till det allra avlägsnaste templet, vars hela omkrets vi välsignat, för att visa honom några av våra tecken! Han är förvisso den Hörande, den Seende.” (Zetterstéens översättning från 1917)
”Tjänaren” i texten är uppenbarligen Muhammed. Vad som menas med ”det allra avlägsnaste templet” (al-masdjid al-aksa), eller som det står i en annan översättning ”den mest avlägsna böneplatsen”, är långt ifrån klart, men enligt den islamska tolkningen så avses det som idag brukar kallas Tempelberget i Jerusalem.
Al-Aqsa-moskén har fått sitt namn efter denna vers, men denna moské tillkom på 700-talet dvs ca 100 år efter att ovanstående vers skrevs. Denna moské är således i efterhand döpt efter ovanstående sura och bevisar inte på något sätt att den ursprungliga texten avser en plats i Jerusalem.
Trots att bevisen för judisk anknytning till Jerusalem är överväldigande (att förneka detta kräver oanade nivåer av hjärndödhet alternativt oärlighet) och trots att det knappast finns några som helst bevis för att islam har någon anknytning till Jerusalem (annat än att man med våld erövrade staden 634 e Kr), hävdar palestinierna att detta varit deras stad ”sedan urminnes tider” och att judarna inte har någon som helst anknytning till staden (detta påstod t ex Arafat gång på gång).
Hur fräck får man vara egentligen? Men det värsta är inte arabernas fräckhet. De har ju i alla fall ett syfte med att ljuga. Det värsta är Godhetskörens ofattbara naivitet, när man köper detta budskap. Allt fler västerländska media har som sagt börjat acceptera den arabiska historieversionen, vilket t ex framgår av bilden ovan. Vid flera tillfällen har man i västerländska media (bl a BBC) ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits ett judiskt tempel i Jerusalem.
Här rekommenderar jag er att läsa hela Kristers blogg eller bara de närmaste styckena efter det som står här i min blogg, då det avslöjas hur muhammedanerna infiltrerar västs mediaredaktioner och byter ut historieskrivningen för att den ska passa ihop med islam. Ungefär som Ali försöker göra här hela tiden.
Tyvärr har BBC numera blivit en muslimsk propagandakanal, och saknar likt SVT och SR all form av kritisk granskning och grävande reportage. Muslimerna har tagit över. Det är bara att läsa namnen på reportrarna skriver Krister. Han är liksom Olli rädd för att det kan gå väldigt fort att få bort de bitar av historien, som inte muslimerna gillar. Det blir som på åsiktsministeriet i boken 1984, att man ändrar om händelser i gamla arkiv, och kör originalen i dokumentförstöraren.
Det står en del om OS också, muslimerna nästlar sig in även där med sin desinformation. Och hans OS-fakta från Israel och Palestina är närmare originalet än det jag har ovan, så där förstoras det. Det gör inte mitt. Det står en hel del annat också, så ta er 5 minuter och läs allt, så får ni mera kött på benen. Nu önskar jag alla en riktigt skön natt, och kramas ordentligt, ni som kan.
Av Pettersson
En representant för den arabiska våren och fredens religion, imamen Safwat Higazi gör valpropaganda för det Muslimska Brödraskapets presidentkandidat Muhammad Mursi inför tusentals fanatiska muslimer: ”Mursi ska bygga arabernas förenta stater och göra Jerusalem till dess huvudstad.
Miljoner martyrer ska se till att Jerusalem blir vår huvudstad, skriker han. Hamas hyllas medan judar ska utrotas.
-Pettersson säger arabiska halvön åt araberna – Jerusalem och de andra städerna i området var gamla redan när Muhammed ljög ihop sin ideologi – där har de inget att göra.
Av Pettersson
Som tillägnar filmen en av våra flitigaste kommentatorer på den här bloggen, tack för din medverkan Ali1948.
Ali, hände det något det särskilt 1948? Något som inte hänt många gånger tidigare i historien när muslimer tvingat iväg människor från platser där de bott i många generationer?
I muslimernas heliga bok koranen nämns Jerusalem noll gånger, likadant med Palestina eller palestinier, inte en enda gång nämns de i koranen. Däremot står det om Jerusalem 667 gånger i bibeln…det är sagoböcker båda två men det ger en indikation på vilken som är minst sagobok när det gäller det heliga landet. Araberna hör hemma i arabien, i varje fall enligt koranen – är vi överens Ali?
