"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
HÄSSLEHOLM. En 20-årig man har fått åtta månaders fängelse av Hässleholms tingsrätt för grov kvinnofridskränkning, sedan han misshandlat och kränkt sin flickvän under nästan ett år.
Bland annat krävde han att hon skulle hänga sig för att bevisa sin kärlek. – Jag var beredd att dö för honom, säger hon i förhör. En annan gång körde han ut henne i skogen där han tvingade henne att klä av sig. Sedan körde han därifrån.
-Pettersson noterar attljugmediaglömmer att rapportera att 20-åringen heter…
Amir Saleh och är född 1992. Saleh för grov fridskränkning, ofredande och skadegörelse till fängelse i 8 månader. Han ska även betala ett skadestånd på 61 600 kronor. Saleh förekommer sedan tidigare under fyra avsnitt i belastningsregistret. Dessutom ska han sitta en månad för ett tidigare straff.
Åklagaren ville ha ett hårdare straff men tingsrätten hänvisade till mannens ålder.
Hässleholms sjukhus är helt rökfritt men det förekommer undantag för svårt skadade patienter. Av humanitära skäl kan rökning tillåtas på enskilt rum, uppger sjukhuschefen Ewald Ornstein. I samband med att krigsskadade libyer vårdats på sjukhuset i Hässleholm har Kristianstadsbladet fått uppgifter om att patienter tillåts röka på enskilt rum och i uppehållsrum, något som blivit ett arbetsmiljöproblem för personalen.
Ewald Ornstein bekräftar att undantag från principen hälsofrämjande och rökfritt sjukhus kan förekomma.
– Oavsett patienters härkomst kan det finnas humanitära skäl då vi ibland gör undantag, säger han.
Något han inte har några problem med att förklara och personligen försvara, eftersom det handlar om svårt sjuka patienter.
Hur ofta inträffar det? – Det kan röra sig om en, två gånger om året. Och det är på enskilt rum och om det inte är tekniskt möjligt för patienten att röka på balkongen. Naturligtvis ska det ske med hänsyn till andra patienter, till personal och så vidare, säger Ewald Ornstein.
Är det vanligt att sjukhus runt om i landet gör avsteg från principen rökfritt sjukhus? – Jag kan inte svara på det, vi har förmodligen inga uppgifter om det, svarar Marianne Granat, projektchef på hälso- och jämställdhetssektionen på Sveriges kommuner och landsting.
Är det rimligt att anta att andra sjukhus gör på liknande sätt? – Jag kan tänka mig att det finns liknande avsteg, att man just i den stunden det är aktuellt gör ett undantag. Att även om det inte är fastställt att undantag får göras, så kan det nog förekomma, säger Marianne Granat.
Något även Heléne Askebro på samma sektion instämmer i. – Det handlar inte om att sjukhus har rökrum, utan vid till exempel vård i livets slutskede, det vill säga i väldigt speciella fall kan det förekomma, säger hon
-Pettersson säger bara jävla kravmaskiner. De orkar slåss i baren (HÄR)men inte gå ut och röka. Kan inte någon med civilkurage tala om att detta är Sverige, vill de röka inomhus på ett sjukhus får de åka hem.
Förnedringen av de som på riktigt hjälpt till att bygga upp vårt land fortsätter i oförminskad styrka. Jag tänker givetvis på våra fäder, far- och morfäder som ständigt drabbas av ord som ”besparing” och ”nedskärning”.
Nu är det de gamla på Bokebergs trygghetsboende i Hässleholm som får dra sitt strå till stacken när traditioner ska brytas och pengar sparas. Nu är det äggen och sillen som inte kommer att serveras till påsk så som varit brukligt i alla år. Många av de boende har sett fram mot att äta den traditionella påskmaten med sina vänner, men ”nu kommer påskkänslan att saknas”, säger en av de boende på hemmet.
Enligt kostchefen Lena Widarsson är det bara en av de gamla som klagat och då är det givetvis solklart att plocka bort äggen, sillen och istället servera en laxrätt som nu blir fallet. Stefan K förstår inte varför man måste klaga för att få uppleva en tradition som många växt upp med och lika många ser fram mot.
I välfärdens Sverige görs det idag prioriteringar som jag börjar få svårare att förstå och acceptera.
