Etikett: förmåner

Gratis fika för politiker väcker starka känslor

Pettersson3 kommentarer

KRISTIANSTAD. Att skattepengar går till att finansiera gratis fika för politiker och tjänstemän på Rådhus Skåne har upprört Kristianstadsbladet läsare.

Telefonen till jourhavande reporter gick varm i går efter en artikel om att skattebetalarna beräknas få betala tre miljoner kronor per år för fika, kaffe, luncher, vatten och frukt till politiker och tjänstemän inom kommunen och regionen. Och majoriteten av samtalen berörde samma ämne: Sin fika får man betala själv. Det var upprörda och hårda ord från läsarna.Read More »

Trögstädat i förmånsträsket

Lusharpan2 kommentarer

From 2014 så var det meningen att man skulle ändra på de minst sagt generösa avgångsvillkor som riksdagsmän som slutar har haft. Har man suttit mer än två mandatperioder så har man i princip varit försörjd till sin pension.

Det nya systemet innebär att att stöd ges i högst två år för den som suttit två mandatperioder. För den som suttit en mandat- period så ges stödet under ett år.

Men vissa partier, M, S och FP, har nu fått igenom att det nya systemet inte ska omfatta de som blir omvalda. Man kan därmed räkna med att utfasningen av det gamla systemet kommet att ta en hel del tid, för har man tillskansat sig så här goda förmåner så lär man väl hänga kvar med näbbar och klor.

Socialdemokraternas gruppledare, Björn von Sydow tycker att detta är rimligt att göra skillnad mellan nyvalda och omvalda . ”De omvalda har gått in i riksdagsarbetet med den förutsättningen, det är ett stort rikstagande man gör när man tar uppdraget” säger Björn von Sydow.

Han får medhåll av moderaternas talesperson i ärendet, Lars Elindersson, som tycker att detta är rimligt eftersom man lämnat sin yrkeskarriär bakom sig.

Lusharpan har personligen svårt att se vad det är för yrkeskarriär dagens politiska broilers lämnat efter sig. Går man direkt från ungdomsförbundet in i riksdagen så kan man väl knappast påstå att man har en yrkeskarriär bakom sig. Skulle man ha det så har man antagligen lämnat den bakom sig i alla fall, fast av helt andra skäl.

Men det är väl i Sverige som överallt annars, det spelar ingen roll om vi talar om demokratier eller diktaturer. Politiker grisar alltid åt sig extrema förmåner. Man tycker tydligen själva att man har ett högt ”förädlingsvärde”.  Lusharpan tycker det motsatta och anser att riksdagsmännens lönenivå borde ligga avsevärt under en undersköterskas om man jämför deras insats i samhället.

 

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.

Det politiska frälset

PetterssonLämna en kommentar

Pettersson fick en kopia på ett brev som en uppretad medborgare skickat till statsministern med flera.

Nacka den 13 april 2012

Statsrådsberedningen   g diarieför och meddela dnr tack

  • Statsminister Fredrik Reinfeldt
  • Folkpartiet utbildningsminister Jan Björklund  
  • Centerpartiet näringsminister Annie Lööf   
  • Kristdemokraterna  socialminister Göran Hägglund 
  • Alliansens samarbetspartner Miljöpartiet Åsa Romson                     ”

Det politiska frälset 1

Att sitta i riksdagen är en lukrativ födkrok

Politiker, oavsett parti, är de största skattemedelsslösarna i vårt samhälle.  De roffar åt sig, får arbetsfria inkomster i decennier, generösa pensionsavtal, flyger första klass, bor på lyxhotell, får hyror betalda för hundratusentals kronor etc etc för våra skattepengar.

Den 4 april skrev en insändarskribent i DN  – Bernt Jacobson – under rubriken ”Var rädda om våra folkvalda politiker” om ”mediedreven” som politikerna sägs utsättas för. Hr Jacobson glömde att det inte går några drev om inte en räv springer före!

Skribenten oroade sig även för att ”mediernas fortsatta hänsynslösa jakt på våra politiker kommer att göra det svårare att rekrytera personer till politiska uppdrag.” Jag tror inte hr Jacobson har någon som helst anledning till oro. Så länge de folkvalda har kvar sina höga löner, gigantiska förmåner, generösa pensionsavtal mm  lär de välja  att ”arbeta ” som politiker.  Det politiska frälset påverkas aldrig av besparingar och nedskärningar.  Det politiska frälset omfattas inte av arbetslinjen.  Där  är  det bidragslinjen som gäller, de får sluta jobba som 50-åringar och  kan sedan leva gott på den  skattefinansierade inkomstgarantin tills de går i pension.

Riksdagsledamöternas grundlön är 57 000 kr/mån.  De får 80 procent  av grundarvodet plus eventuella tillägg i inkomstgaranti  dvs minst 45 600 kr/mån i ett år. De som fyllt 50 år får inkomstgaranti på mellan  30 000 och drygt 50 000 kr/månaden fram till pensionen.

Eftersom minst 30 procent av riksdagens traditionella arbete ”outsourcats” till EU är frågan  vad 349 riksdagsledamöter à 57 000 kr/månaden  och 650 medarbetare gör för sina höga löner?

Utbetalningarna av inkomstgarantin  är rekordhöga.  2011 betalades 63,3 miljoner ut till f d ledamöter som inte orkat skaffa  ett nytt jobb.  2004 var utbetalningarna 20 miljoner kr och mellan 2004 – 2008 ca 30 miljoner kr. per år.

Arbetslinjens förespråkare: varför arbeta?

Det arbete som i Alliansens värld främjar allt från Gulag och Auschwitz till arbetslinjen gäller inte politikerna själva.

För några år sedan intervjuade Stefan Wahlberg f d riksdagsledamöter i TV3-programmet Insider Maud Ekendahl, som fram till 2006 var riksdagsledamot för Moderaterna  och  får  33 665 kr /mån. Hon konstaterade: ”Är jag berättigad till att få den här garantin då är man ju dum om man går ut och jobbar, och söker ett jobb.” Moderaternas Stig Bertilsson får – trots en årsinkomst på 42 miljoner  kr  som företagare – 115 000 kr om året  i inkomstgaranti.

Centerns Vivianne Gerdin, som sedan 2006 fått 38 980 kr/mån  raljerade: ”ha,ha,ha – du menar att jag skulle söka jobb. Eller vadå?” Enligt DN:s ledare den 17 mars 2012  släpar sig Lena Klevenås  – som var riksdagsledamot för S under perioden 1991-98  – fortfarande fram på inkomstgarantin. Enligt egen utsago skulle hon ”bara tjäna 2 000 kr netto mer i månaden som lärare och det var det inte värt.”

Lennart Sacrédeus (54)  kd får 42 601 kr/mån t o m den  31 maj 2022 och moderaten Henrik S Järrel  (63) som har inkomstgaranti från 2006  får 34 154 skattekronor i månaden.

Bengt Wittbom (M) har en inkomstgaranti på 21 058 kr /mån sedan 1994.

Ulf Björklund, kd som slutade i riksdagen 2002 har 32 034 kr i månaden  ”Jag kan ju inte hjälpa att reglerna är som de är.”

De rödgröna vilar på lagrarna

Socialdemokraterna Göran Persson (S)  får 44 414 kr/mån t o m  den 31 mars 2025 och  Christina Hagberg uppbär 43 693 kr/mån t o m 30 november 2023.  Eva Johansson  (S) har 30 930 kr/mån sedan 2002 och Sören Lekberg (S)   med 33 863 kr/mån också sedan 2002 anser  att han ”bara följer reglerna” 

Miljöpartisten Mikael Johansson (51)  får inkomstgaranti på 44 414 kr/mån t o m 31 mars 2025.

Vänsterpartisten Inga Lantz  har sedan 1988  haft 33 792 kr/ mån i inkomstgaranti:  ”jag har fått en ekonomisk trygghet sedan jag slutade i riksdagen. Så jag har kunnat måla, skriva – ja, levt ett gott liv.” 

Alice Åström  (V) får  sin arbetsbefriade inkomst på 50 263 kr/mån t o m  den 31 november 2024. Gudruns Schymans inkomstgaranti löper från 2006 och är 20 008 kr/mån,

Svag efterfrågan på ”jobbcoacher” på ”riksdagiset”

Enligt Riksdag & departement har det varit ”svag efterfrågan på de jobbcoacher som Riksdagen anställt för att hjälpa de riksdagsledamöter som lämnade Riksdagen efter valet 2010 att hitta ett jobb.”   Under 16 månader  hade endast fem f d riksdagsledamöter anlitat en coach/karriärrådgivare  för att hitta ett nytt arbete. 15 av de 126 ledamöter som blev arbetsbefriade 2010 har utnyttjat  de inköpta konsulttjänsterna  från Lernia.  ”Rådgiviningsinsatserna för att underlätta återgången till yrkesverksamhet” tycks vara ett kraftfullt slag i luften.

Riksdagsledamöterna behöver bl a hjälp med ”karriärtester, starta eget-info, intervjuträning och med att skriva cv.”   Man kan kanske tycka att en f d  lagstiftare skall kunna skriva en meritförteckning – givetvis under förutsättning att de har någon – utan konsulthjälp!  Att det behövs en särskild utbildningsinsats för detta stärker knappast förtroendet för politikerna!

De rödgröna är överrepresenterade bland bidragstagarna men arbetslinjen har inte heller slagit igenom bland alliansens f d riksdagsledamöter.

Miljöpartisten Gunvor G Ericson funderade i R&D på ”varför så få utnyttjat  jobbcoacherna” och undrade om ”det är fel på det som jobbcoacherna erbjuder?”  Svaret är givet: varför arbeta när man kan ta det lugnt och leva gott på skattebetalarnas pengar.

Arbetslinjepartiets Magdalena Andersson tycker ”det är jättebra att 20 använt jobbcoacherna.” 

Det är givetvis stötande att f d riksdagsledamöter får månadslöner på upp till 50 000 kr/mån för att göra ingenting och att sex års riksdagstjänstgöring är en garanti för livstida försörjning.

Statsrådens förmåner

Statsråden drar in stora summor  – ca 80 000 kr  – varje år  genom att maximalt utnyttja reglerna för dubbel bosättning.

Bland övriga statsrådsförmåner kan nämnas gratis resor (flyg,tåg,SL mm plus fri tillgång till statsrådsbilar)  mobil/fast telefon, tidning, dator, fax, teater/opera, fri medicin, rabatterad sjukvård, högre sjuk- och föräldraersättningar än andra, kostförmåner  mm mm. Och som kronan på verket står skattebetalarna för deras begravning!    Trots alla dessa förmåner är många inte nöjda utan sätter i system att tillskansa sig ännu mer.

Den 28 oktober 2011 skrev Maria Crofts i DN att ”statsråden drar in stora summor varje år på att inte vara skrivna med sina familjer och utnyttjar  på så sätt  maximalt reglerna för  dubbel bosättning. ”  Statsrådet Tobias Billström  är t ex  folkbokförd  i Malmö medan familjen är skriven i en övernattningslägenhet på 92 kvm i Stockholm.  Statsrådet Billström  kan därmed kvittera ut 80 000 kr om året i kostnadsersättning och löneförstärkning.  Även centerledaren  och statsrådet Annie Lööf maximerar sin inkomst genom att vara skriven i en bostadsrätt i Värnamo, där hennes man tidigare bott, samtidigt som hon delar en bostadsrätt i Stockholm med maken.  F d statsrådet Tolgfors är skriven i Örebro och familjen i Nacka vilket gett en inkomstförstärkning på 80 000 kr om året för dubbelt boende.

Det politiska frälset

Den som till äventyrs tror att de som ägnar sitt liv åt politik åtminstone i viss mån styrs av idéer om solidaritet, rättvisa och anständighet har uppenbarligen fel. Det kan inte vara rimligt att arbetsföra f d politiker försörjer sig på den skattefinansierade inkomstgarantin när pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa får det allt sämre ekonomiska villkor. Politikerna lever långt ifrån den verklighet där vi andra dväljes.

”Spindeln i sitt garn snärjer spinkiga myggor. Getingar och bromsar snurrar sig ut” skrev skalden och ämbetsmannen Georg Stiernhielm redan på 1600-talet. Orden är tyvärr i högsta grad giltiga år 2012.

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd (Formas)

-Pettersson tackar för brevet och vill påpeka att i vårt broderland Norge, där förmånerna liknade våra insåg man att det urartat och rensade upp i träsket. Där får alla stortingsledamöter en månadslön när de slutar, sedan kan de ansöka om ytterligare två månadslöner, alltså max tre månadslöner i erättning. Efter senaste valaet har alla som åkte ur stortinget skaffat sig arbete.

Se om ditt eget hus Jonas

Pettersson7 kommentarer

Av Stefan K

Vänsterpartiets nya ledare går till hårt angrepp mot EU-parlamentet.

Jonas Sjöstedt som själv satt i Bryssel mellan 1995 och 2006, anser idag att EU-parlamentarikernas löner och ersättningar är alldeles för höga. Europas folk som ständigt drabbas av nedskärningar och besparingar kan få en märklig bild av politiker som inte lever som de lär. I sak håller jag med Sjöstedt, men lever han och partiet som de själva lär?

Vänsterpartisten Jens Holm, som själv var EU-parlamentariker mellan 2006-2009, har skrivit en bok om hans tid i Bryssel. Bl.a. tar han upp ersättningen som tilldelas EU-parlamentariker. Siffrorna är från 2009:

  • Bruttolön 54 500:- minus svensk skatt.
  • Dagstraktamente på cirka 3 000:-
  • Reseersättning på 20 000:- tur o retur Stockholm-Bryssel, oavsett biljettkostnad.
  • 40 000:- per år i ersättning för konferenser, studiebesök och annat som EU-parlamentet inte organiserar.
  • 45 000:- i månaden i omkostnadsersättning.

Den räknekunnige förstår att Jonas Sjöstedt tjänade bra under sina tolv år i Bryssel. Om Sjöstedt skänkt överskottet till ideella organisationer som vissa andra, låter jag vara osagt.

Visst tjänar EU-parlamentariker stora pengar och visst har de förmåner som säkert retar många, men personligen gör politikerpensionerna mig mer upprörd. Att som en viss Jörgen Danielsson (S) ha förmånen att gå i pension vid dryga 40 års ålder och aldrig mer behöva lyfta ett finger, gör åtminstone mig ilsken.  SVT gjorde förra året en granskning av avhoppade riksdagsledamöters inkomstgaranti. 77 av 122 avhoppade riksdagsledamöter lever fortfarande på denna garanti och värst är vänsterpartister som samtliga plockar ut garantin utan att ens anstränga sig att söka nya jobb. Om Jonas Sjöstedt efter avslutat riksdagsarbete tänker avsäga sig inkomstgarantin, kontakta Arbetsförmedlingen och söka jobb inom de yrken han och partiet säger sig företräda återstår att se. Jag tror det inte, gör ni?

Källor: SvD ,   SVT ,   Expressen

Nomenklaturan

PetterssonLämna en kommentar

Av Olli Rein  Uppdaterad 2011 – 08 – 25  Kl. 11:30

Det har uppstått en ny klass i Sverige, en politisk klass, knuten till den socialdemokratiska maktapparaten. En nomenklatura – precis som i det forna Sovjetunionen.

Kompisskap och släktskap, ingiften och lojaliteter är vad som ger positioner, inte duglighet och kompetens.

För den som tillhör kompiskretsen är den ekonomiska tryggheten garanterad för resten av livet – på en nivå som vanliga svenskar inte ens kan drömma om. De som tillhör nomenklaturan kan åtnjuta fantasilöner och förmåner, reträttposter och fallskärmar.

Förmåner skapar sammanhållning och förstärker lojaliteten med den/de som bestämmer. Samtidigt skapar de ett främlingskap – levnadsvillkoren för vanliga medborgare har man föga kontakt och deras åsikter har man föga förståelse för.

”Då vidtog den utsugning av arbetande och skapande människor, som nu har antagit groteska proportioner, nu, då den härskande klassen som en metallisk rovstekel suger liv ur det maktlösa folket. Den tidens byråkrati och nomenklatura var ännu liten och förmodligen driven av de ädlaste motiv. Härskarna trodde på sin godhet och välvilja. De skulle ha protesterat med vrede och sorg, om jag då hade talat om utsugning, ty sådant kunde man bara förknippa med ett övervunnet ekonomiskt system.

Denna överklass utsög folket för folkets eget bästa. Som varje ny överklass genom tiderna såg de sitt samhälle som historiens slutmål. Och som varje överklass i historien byggde de sig en vacker ideologi och hyrde professorer att försvara den och poeter att besjunga den.

Och dessa lysande diktare och tänkare bespottade ett samhälle som inte längre fanns, för att därmed känna sig tappra. Och de beskyllde det nya samhället för att alltför långsamt hasta mot ett fulländat system av förtryck, och de kände sig därmed tappra. Och de blev rikt belönade.

Detta hände under den tid, då vår draksådd började spira.”

Sven Delblanc

Södermanlänning från Vagnhärad (Hedeby) författare och den som skrev böckerna om Hedebyborna med flera.  Bättre beskrivning av Nomenklaturan hade jag inte ens själv kunnat skriva, anser Olli Rein utan att skämmas. Hade Sven Delblanc levt idag, så hade han alldeles säkert varit med bland oss upproriska.

Källa Blågula sidor

Uppdaterat. Min kung, ett avsnitt som inleder TV- serien om Hedebyborna

Länsman ska sjunga



Upp till kamp!

PetterssonLämna en kommentar

Av Pettersson

I morgon är det arbetarrörelsens stora dag. Då ska de som kallar sig arbetare marschera och protestera, frågan är mot eller för vad? I arbetarrörelsens barndom protesterade de för lägre skatter för arbetare, numera skäller de på dem som sänker skatterna övertygade om att de har bättre användning för dina pengar än vad du har.   

Det är väl inte troligt att de sker men någon i rörelsen borde protestera mot att LO och Socialdemokraterna tillsammans har sett till att LO-medlemmarnas löneutveckling är sämre än för tjänstemän som är anslutna till politiskt oberoende fackföreningar.

Finns det över huvud taget någon arbetarrörelse värt namnet kvar och vad är en arbetare? 

Förr kunde man i varje fall skilja en arbetare från en tjänsteman på att arbetaren duschade efter jobbet och tjänstemannen före men det är väl knappast aktuellt idag.

LO-basen och sossehöjdaren Wanja Lundby-Wedin påstår att en arbetare är en underordnad utan makt och inflytande med låg lön, fast det spricker i nästa mening när hon säger att hon också är arbetare fast hon har både makt och generösa villkor. Vet i fan hur hon får ihop det, undrar om hon begriper det själv. Vi minns väl alla AMF chefens miljonbonus som Wanja godkänt och skrivit under och senare sa att jag förstod inte…

Nåväl Wanja kallas inte Dubbel-Wanja utan anledning, ordförande i LO samtidigt som hon sitter med i SAP verkställande utskott. Pettersson anar vilka hon håller på när det drar ihop sig annars skulle inte kvinnorna i vården ha så taskiga arbetsvillkor.

I morgon ska Dubbel-Wanja tala i Karlskrona och det kommer väl att låta som vanligt…

att borgarna är skit för de har sänkt skatterna för vanliga arbetare och när folk får det bättre lämnar de LO, jävla borgare och direktörslönerna är åt helvete och jag fattar inte vad jag gör när jag godkänner och tar del av dirrarnas förmåner. Förresten är det snart dags för styrelsemöte på Riva del Sole, det är ett tungt jobb för en arbetare som mig att vara med i den styrelsen. Gubben och jag måste tillbringa en vecka i maj där varje år och våren i Toscana är inte att leka med, det går åt mycket vin och mat och för de dagarna får jag endast knappt 50 000 betalt. Tack och hej, nu måste jag kila. Upp till kamp!

─ Pettersson hoppas att rörelsen inte glömmer 6 versen i internationalen som de brukar…vi under skatter digna ner…