I flera decennier har vi fått höra av våra politiker att ett av de bärande argumenten för den pågående arbetskraftsinvandringen är det stora behovet inom äldreomsorgen. Vi har blivit itutade att utan invandrare stannar Sveriges äldreomsorg.

De här uttalandena står i bjärt kontrast till ovanstående rubrik som är hämtad från senaste numret av medlemstidningen för Sveriges Pensionärers Riksförbund.
I en artikel i tidningen hävdar fackförbundets ordförande, Anneli Nordström att det pågår en flykt från arbeten inom äldreomsorgen. Orsakerna sägs vara den dåliga arbetsmiljön och dåliga arbetsvillkor.

Lusharpan får inte ihop denna fanflykt med regeringens påståenden om våra kulturberikares stora betydelse för vår äldreomsorg. Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut så borde det väl snarast vara en kö av arbetssökande in på denna arbetsmarknad istället för en flykt därifrån.
Det är något som inte stämmer. Eller kan det vara så illa att ett arbete inom äldreomsorgen inte duger åt de tilltänkta arbetstagarna.
De vore ju illa, för i så fall spricker ju Myten Ullehags visioner om vår kommande äldreomsorg. För att inte tala om vår regerings prognos över vårt stora och kommande arbetskraftsbehov.

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.