Sju miljoner måste sparas i Laholm

LAHOLM. Kostnader på 7,4 miljoner kronor måste sparas inom socialnämnden. Ordföranden tror att det kan ske utan att kvaliteten försämras och ambitionerna behöver ställas lägre.

Av Laholms kommun totala budgetmiljard 2013 går mer än en tredjedel – 352 miljoner kronor – till socialnämnden som i sin tur lägger mest på äldreomsorgen som kostar 201 miljoner. Den enskilt största tårtbiten av den kommunala penningkakan går i dagsläget till socialnämnden. Och kostnaderna är på ständigt tillväxt – det senaste året framförallt inom hemtjänsten.

Inför budgetarbetet i höstas ville politikerna i socialnämnden få ett tillskott på 13 extra miljoner. När kommunfullmäktige till slut fördelade de kommunala pengarna blev det en ökning med knappt fyra, som intecknats för dels driftkostnader för ett nytt LSS-boende, dels för volymökningar inom hemtjänsten.

Detta innebär att verksamheterna under socialnämnden i år måste jaga kostnader på 7,4 miljoner kronor. Det framgår av den internbudget som beslutades i början på veckan.

Var pengarna ska tas sägs det inget om i nuläget.  En variant är osthyveln, men det känns inte skäligt och rimligt. Alla avdelningschefer har fått uppdrag att gå hem och se över sina verksamheter, säger Mikael Kahlin (M), socialnämndens ordförande. Kahlin tror att det ska gå att spara utan kvalitetsförsämring.

-Pettersson vet givetvis att denna besparing inte har något med Laholms kommuns köp och ombyggnad av en lyxvilla för 8,5 miljoner för åtta stycken ensamkommande ”barn”…dessa ”barn” kostar ju aldrig något till skillnad från svenska gamlingar.

Hallandsposten 

Fler utlandsfödda i vården

Ni har hört det många gånger. ”Utan invandrare stannar vården”.

Ullenhag, Reinfeldt, Ohlsson, Hägglund och allt vad de heter rabblar upp denna ramsa så fort de får tillfälle och gärna i samma mening som ”de 600 000 utrikesfödda som går till jobbet”.

Snart lär de få rätt, men inte på ett sätt som borde vara önskvärt.Read More »

Protester mot skolbesparingar i Rosengård

MALMÖ, ROSENGÅRD. Kritiken är intensiv mot besparingarna på Värner Rydénskolan.

Stadsdelsfullmäktiges ordförande Andreas Konstantinides (S) hävdade att besparingarna, som är på sammanlagt cirka 6 miljoner kronor inom stadsdelens skolor, beror på att elevunderlaget minskas när Rosengårdsbor väljer andra skolor.

– Vi måste hela tiden anpassa oss eftersom vi får ersättning per elev. Tyvärr har det tagit mycket lång tid och jag beklagar att det tagit så lång tid. Det har blivit fel och olyckligt. Nu har det kommit en ny rektor och denne måste få en chans att klara problemen, sa Andreas Konstantinides (S).

Han betonade att eleverna på Rosengård får mer pengar per elev, 110 000 kronor per elev, än Limhamnseleverna som får 85 000 kronor per elev.

– Vi har redan fått mer pengar, jag ska göra vad jag kan för att vi ska få ännu mer pengar men jag vet inte om det finns en vilja att ge oss ännu mera pengar, sa Andreas Konstantinides.

Efter paneldebatten släpptes åhörarna, varav de flesta var elever, in. Morteza Haughghi var en av de som ställde frågor: –  Anledningen till att Värner Rydénskolan har lägre betyg än andra skolor är att vi bara har vikarier. Hur ska vi kunna få höga betyg när vi bara har vikarier, frågade Morteza Haughghi.

-Pettersson tror inte att mer pengar hjälper i Rosengårds skolor, det är något annat som är problemet. Vad tror du det kan vara Myten?

Minskat antal vårdplatser

Det minskade antalet vårdplatser inom landstinget Sörmland permanentas.

I slutet av 2011 bestämde sig landstinget Sörmland för att minska antalet vårdplatser med 10%. Orsaken var som på många håll i dagens Sverige, ekonomin. I somras bestämde sig landstinget Sörmland för att höja skatten med 60 öre för att klara verksamheten. Trots denna skattehöjning räcker inte pengarna och man har nu beslutat sig för att antalet vårdplatser ska bibehållas på en lägre nivå. Källa: SR

Under fredagens riksdagsdebatt lade regeringen fram ett förslag om att höja anslagen till flyktingindustrin med 9,5 miljarder. Bevisligen finns det statliga pengar att fördela, men de fördelas inte längre till den välfärd som vi svenskar finansierar med världens högsta skatter. Källa: Avpixlat

Hur länge tänker svenska folket acceptera att deras välfärd bryts ned bit för bit? 2014 finns chansen att säga ifrån på allvar, men frågan är hur långt det hinner gå innan dagens regering röstas bort?

86-åring dog, larmade förgäves

En 86-årig kvinna på ett privat äldreboende låg i fem timmar med ett brutet ben, men ingen i personalen hade tid att komma på larmet.

Äldreboendet drivs idag i privat regi, men var i kommunal regi fram till 2009. Bemanningen är idag densamma som under den kommunala tiden och just bemanningen, eller bristen på bemanning, var orsaken till att ingen ur personalen kom till kvinnans hjälp, trots att hon larmade 17 gånger. Strax efter händelsen avled kvinnan och fallet granskas nu av Socialstyrelsen. Källa: SN

Nu i efterhand kommer det uppgifter om underbemanning och denna beror på de stora sparkrav som genomsyrat hela välfärden de senaste åren. På det aktuella äldreboendet har två undersköterskor ansvaret för 30 vårdtagare under nattetid och detta är inte tillräckligt enligt både anställda och Kommunal. ”Folk kör slut på sig själva”, säger ordföranden i Kommunal Nyköping, Majbritt Jensen. Källa: SN

Just detta med besparingar, nedskärningar och underbemanning löper som en röd tråd genom hela välfärdssektorn i dessa dagar. Kommunerna och Landstingen skriker på hjälp, men vår regering vänder ryggen till och hävdar att de själva bär ansvar över sin ekonomi och att pengar redan fördelats av staten.

Sätt detta i relation till de miljarder som kastas in i flyktingindustrin och ställ frågan hur kommuner som Borlänge och Katrineholm så lättvindigt utlovats extra miljoner och ett evigt ekonomiskt stöd för de anhöriga somalier som kommit och väntas komma till kommunerna? En råkapitalist som Bert Karlsson, tjänar dessutom i runda slängar 500 000 kronor på sina två nyöppnade asylboenden,… per dag. Hur många fler skulle landets äldreboenden kunna anställa för den summan? På tal om bemanning, så bör vi alla ha i åtanke att underbemanning är något hemmen för de ensamkommande unga männen aldrig behöver dras med. Här pratar vi om en anställd per ung man och i enstaka fall, fler än en anställd per ung man.

Visst finns pengarna, men frågan är vart de går och till vilka de används?

PS
Den innovativa, modiga, framåtblickande, neutrala och ytterst intressanta lokaltidningen SN ansåg inte att prioriteringarna som sker i dagens Sverige är av allmänt intresse och raderade denna kommentar medan artikelförfattaren var på toaletten.

 

Vissa får, andra går

Hur det prioriteras i dagens Sverige har väl gått upp för de flesta vid det här laget?

Akademiska sjukhuset i Uppsala har ett sparkrav på sig i 2013 års budget. 220 miljoner lyder sparkravet på och samtliga enheter på sjukhuset kommer att beröras. Man räknar med att 325 anställda tvingas gå och detta kommer att utsätta den kvarvarande personalen för högre tryck, säger sjukhusdirektören Lennart Persson, som bedyrar att patientsäkerheten inte kommer att påverkas. Källa: UNT

Samtidigt presenterar Landstinget i Uppsala det första steget mot ett transkulturellt centrum, där bättre vård och hälsoinsatser ska ges till nyanlända och asylsökande med psykiska hälsoproblem. ”Vi måste hitta de bästa sätten att ta emot flyktingar och invandrare”, förklarar Lars Jacobsson, professor vid Umeå universitet som är en av de två som utrett frågan åt landstinget. Källa: UNT

Vi ser väl vartåt det lutar. Akademiska sjukhuset i Uppsala tvingas spara 220 miljoner för att staten inte skjuter till mer pengar. Kapitalets pluffsiga ansikte, Bert Karlsson, kommer att dra in cirka 180 miljoner på sina två asylboenden Wermlandia och Stora Ekeberg. Detta med hjälp av pengar som staten skjuter till.

Landstinget Jämtland i kris

Av Stefan K

Landstinget Jämtland befinner sig i ekonomisk kris och måste spara.

På måndag börjar landstinget i Jämtland att dra åt svångremmen. Liksom nästan samtliga landsting och kommuner dras landstinget Jämtland med så dålig ekonomi att landstingsdirektören Karin Strandberg Nöjd tvingas till drastiska åtgärder. Material och utrustning som är nödvändiga för att bibehålla en säker och trygg vård undantas från besparingarna, annars drar landstinget ned på lagren, fika, frukt och julklapparna till personalen. Nu tror jag inte att personalen i landstinget Jämtland sörjer att de inte längre får några julklappar som uppskattning för sitt jobb eller att frukten i fikarummen tas bort. Däremot tror jag att personalen i landstinget Jämtland undrar över varför staten inte skjuter till mer pengar till deras och andra landsting, när miljarder rullar in i den svenska flyktingindustrin.

Nu hindrar ju inte landstingets ekonomiska bekymmer att Jämtland, precis som alla län, tar emot allt fler flyktingar som ska försörjas av skattebetalarna och ges lägenheter på våra ungdomars bekostnad. Jämtland har i en överenskommelse lovat att ta emot 350 flyktingar i år och man för nu diskussioner om att även ta emot asylsökande. Heder dock till landstinget Jämtland som ännu inte beslutat att ge fri vård till illegala invandrare.

Visst kan man tycka att om staten nu har dessa miljarder att kasta in för att försörja de allt fler flyktingar som anländer, så borde det också finnas pengar att satsa för att trygga en värdig vård och de anställdas arbetsvillkor. Om inte, kan man tro att regeringen ställer grupp mot grupp och det har de själva vid åtskilliga gånger påtalat vara oacceptabelt. Fan tro’t!

Källa: SVT