Nej till slöja är inte diskriminering

Eli Göndör, fil. dr. i religionshistoria skriver i en debattartikel att nej till religiös klädsel inte är diskriminering.

Det var förra veckan som muslimen Yasmine Mejdi skrev en debattartikel i Expressen, där hon uttryckte sitt val att bära niqab och att ett förbud mot denna klädsel skulle utesluta henne och andra kvinnor i heltäckande. Niqab kanske fungerar i muslimska länder, men i moderna västerländska länder väljer de själva att ställa sig utanför samhället.

Källa: Expressen

Nu svarar Eli Göndör, expert på islamologi, på artikeln.Read More »

Forum för levande historia får 1,3 miljoner till utställning om romer

Forum för levande historia får efter ansökan 700 000 kronor 2014 för att anställa pedagoger med romsk språk- och kulturkompetens. Pedagogerna ska medverka i arbetet med utställningen ”Vi är romer – möt människorna bakom myten”. Regeringen har för avsikt att avsätta ytterligare 600 000 kronor för detta under 2015, under förutsättning att riksdagen anvisar medel för ändamålet.Read More »

Sätter släkten framför arbete

Vår vän, integrationsminister Myten, har vid åtskilliga tillfällen hävdat att arbete är den bästa vägen till integration.

Integrationsminister Myten har därför satsat miljarder av våra skattepengar i olika projekt för att prioritera nyanlända på arbetsmarknaden. Detta till orden av att ingen lämnar sina hemländer för att komma till Sverige och leva på bidrag.

Sanningen är som vanligt en annan.Read More »

”Flykt från arbete inom äldreomsorg”

I flera decennier har vi fått höra av våra politiker att ett av de bärande argumenten för den pågående arbetskraftsinvandringen är det stora behovet inom äldreomsorgen. Vi har blivit itutade att utan invandrare stannar Sveriges äldreomsorg.

De här uttalandena står i bjärt kontrast till ovanstående rubrik som är hämtad från senaste numret av medlemstidningen för Sveriges Pensionärers Riksförbund.
I en artikel i tidningen hävdar fackförbundets ordförande, Anneli Nordström att det pågår en flykt från arbeten inom äldreomsorgen. Orsakerna sägs vara den dåliga arbetsmiljön och dåliga arbetsvillkor.

Lusharpan får inte ihop denna fanflykt med regeringens påståenden om våra kulturberikares stora betydelse för vår äldreomsorg. Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut så borde det väl snarast vara en kö av arbetssökande in på denna arbetsmarknad istället för en flykt därifrån.
Det är något som inte stämmer. Eller kan det vara så illa att ett arbete inom äldreomsorgen inte duger åt de tilltänkta arbetstagarna.
De vore ju illa, för i så fall spricker ju Myten Ullehags visioner om vår kommande äldreomsorg. För att inte tala om vår regerings prognos över vårt stora och kommande arbetskraftsbehov.

 

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.

Krav på invandrarna

Integrationsminister Erik ”Myten” Ullenhag kommer i budgetpropositionen för 2014 föreslå flera satsningar på invandare. Det mesta är snömos som vanligt men ett förslag är häpnadsväckande, ja det är snudd på rasistiskt…

Förslaget som kommer under hösten blir ett krav på att nyanlända ska acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete. Vad det blir för sanktioner för de som vägrar nämns dock inte.

– Vi ska närma oss hur a-kassan fungerar, där man i dag är skyldig att acceptera ett anvisat arbete, sade Erik Ullenhag.

-Pettersson inser att risken inte är så stor för flertalet i den nya adeln att de ska bli tvungna att pallra sig upp på morgonen men ändå, bara tanken på att ställa samma krav på nybyggare som på svenskar är revolutionerande…

Regeringen.se 

Fakta bakom statistiken

Regeringens migrationspolitik är totalt misslyckad och efter kärleksaffären med Mp har den förvandlats till en katastrof.

Lösningen är enligt regeringen och deras lilla snedsteg Mp, att satsa nya miljarder genom att ta dessa från andra verksamheter och sedan prioritera de som nyligen kommer och fortsätter att komma. Detta börjar märkas allt tydligare inom det område som kanske debatteras flitigast just nu, arbetsmarknaden. Jag läste någonstans att de lägst prioriterade på arbetsmarknaden är svenska män över 40. Kanske är det så och om så är fallet borde många känna en olustkänsla över sin framtid.

Ta del av dessa fakta och ni förstår vad jag menar.

  • 7 av 10 jobb som skapas går till utlandsfödda. Källa: Svenskt näringsliv
  • Cirka 25% av de som anställdes i staten 2012 hade utländsk bakgrund. Källa: Arbetsgivarverket
  • NBV i Örebro varslar fyra anställda och ersätter dem med nyanlända, för att lägga en större tonvikt vid integrationsarbetet. Källa: Exponerat
  • Regeringen inför nystartzoner med kraftigt subventionerade förmåner. Källa: SvD
  • Taxiföretag utkonkurrerade av nystartsjobbare och lönebidragare. Källa: Aftonbladet
  • Invandrare får förtur till sommarjobb. Källa: Östran
  • Nytt jobbprojekt, bara för invandrare. Källa: Folkbladet

Jag skulle kunna lägga till mängder med exempel, men nöjer mig med dessa. Lägg därtill att många välutbildade svenskar söker sig till främst Norge där högre löner, lägra skatter, bättre villkor väntar och där de sedan ersätts av nyanlända. Vi har byggbranschen och åkeribranschen där arbetslösheten bland svenska arbetare stiger, samtidigt som företagen tar in billigare arbetskraft från Östeuropa. Vi har också en kommun som Söderhamn där politikerna mer eller mindre trycker på att ungdomarna ska lämna kommunen för att söka jobb i Norge. Etc etc.

Varför sker detta? Ett skäl är att regeringen önskar sig en låglönepolitik och detta med stöd av Svenskt näringsliv. Ett annat och lika troligt scenario är att regeringen med hjälp av åtgärder som de ovan, vill bättra på statistiken angående arbetslösheten bland utlandsfödda. Nu kan Reinfeldt stå i debatterna och slå sig för bröstet när han visar siffror på att antalet sysselsatta med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Annie Lööf kan lägga huvudet på sned, le brett och förklara att sjukvården inte hade klarat sig utan invandrare och vår vän, integrationsminister Myten, kan fortsätta rabbla sin väl inövade ramsa om de 600 000.

Vad man inte nämner i sammanhanget är att det som någon får, går någon annan miste om. Vem som får och vem som går miste om i dagens Sverige har väl gått upp för många. Tyvärr är svenska folket så fogligt att man låter detta ske, för på annat sätt kan jag inte förklara opinionssiffrorna.