Av Stefan K

Vi är för många människor på jorden. Detta står allt tydligare och forskare varnar nu för matbrist, vattenbrist, naturkatastrofer och utbredda konflikter p.g.a. detta. Varje sekund ökar jordens befolkning med två personer och detta till en värld som redan ser en överbefolkning. Filmaren David Attenborough har gjort en film om framtida konsekvenser och som SVT:s Vetenskapens Värld visade den 22/11. Den som inte fann den skrämmande är tyvärr iskall för våra barn och barnbarns framtid. Rekommenderas.

Överbefolkningen är mest påtaglig bland 3:e världens länder, där redan överbefolkade och fattiga länder står för en nativitet som slår allt annat vi ser. I Sverige var det också vanligt med stora familjer långt in på 1900-talets början. Information, upplysning och den egna medvetenheten gjorde så småningom att man övergav tanken på storfamiljer och anpassade istället antalet barn efter verkligheten. I 3:e världen har detta ännu inte slagit igenom. Kina har försökt med policyn att endast ett barn per familj ska tillåtas. Detta har lett till motbjudande konsekvenser där man bl.a. aborterat foster om det visat sig vara flickor. Något måste ändå till för att stoppa befolkningsexplosionen. Om detta är alla forskare överrens, men om upplysning och information inte hjälper så vet i tusan…

Här i Sverige är vi som sagt inte längre vana vid storfamiljer och detta gäller även invandrare från europeiska och andra moderna länder på Moder Jord, men med de stora flyktingströmmar som nu anländer från Asien och Afrika ser vi återigen en utveckling med stora familjer. Jag bor själv i ett mångkulturellt område och ser med egna ögon familjer med allt från 4 till 8 barn. Ett rykte jag inte kan vidimera säger att den största familjen i området är på tolv personer, intryckta i en fyrarummare. Ett fåtal av dessa familjer, om ens några, är självförsörjande utan livnär sig på skattemedel. Är detta acceptabelt i det moderna Sverige år 2010? Det finns inga regler som säger att man måste anpassa familjens storlek efter de egna resurserna, men måste det inte till något i den vägen snart?

Ett exempel på det nutida Sverige hämtas från Vänersborg 2008. Familjen Hassan lämnade Somalia 2006 och erhölls en trerummare på 70 kvadrat. Familjen bestod då av pappa Hassan, hans fru, nio barn, hans mor, hans bror och brorson. Alltså fjorton personer inklämda på 70 kvadrat. Sedermera har familjen fått ett radhus från kommunen och anledningen var givetvis trångboddheten, men också det faktum att fru Hassan väntade tillökning igen. Nio barn var alltså inte nog för familjen Hassan. Så här säger pappan:

”I Sverige är det inte så vanligt med så stora familjer, men jag tycker om att ha en stor familj. Jag vill ha fler barn.”

Hur många barn familjen Hassan tänker skaffa och hur stor bostad Vänersborgs skattebetalare i slutändan måste finansiera har vi ännu inte fått svar på. Frågan om att begränsa familjernas storlek är definitiv aktuell i detta fall. Enligt min åsikt ska man inte tillåtas skaffa större familjer än man kan försörja. Givetvis kan saker hända under resans gång, som plötslig arbetslöshet eller separation, men då har vi ett fungerande skyddsnät som vi betalar in pengar till varje månad och som ska användas när nöden så behöver. Om man som familjen Hassan kommer till Sverige, inte har jobb, inte kan försörja sig själva, inte har betalat in en krona till välfärden och redan har en betydligt större familj än vad som borde vara tillåtet, så borde regelverket säga ifrån. INGA FLER BARN! Myndigheternas första prioritet torde vara att upplysa familjer, såväl svenska som invandrade, att en självförsörjning begränsar rätten att skaffa stora familjer. Ett annat citat från pappa Hassan är följande:

”Jag är beredd att arbeta. Jag vill arbeta och kunna försörja min familj.”

Drömyrket är sjuksköterska, men han kan tillfälligt tänka sig att jobba som tolk. Oavsett vilket, kan ingen ”vanlig” människa försörja en så pass stor familj på en ”vanlig” lön. Troligt scenario är att pappa, mamma och mormor Hassan kommer att tillbringa hela sitt liv i Sverige med hjälp av bidrag. Regeringen Reinfeldts arbetslinje fungerar inte i fall som detta, men den linjen kanske bara gäller svårt sjuka svenskar som ska tvingas ut i arbete för att bättra på siffrorna?

Läs mer om familjen Hassan här.