ENERGIPOLITIK. Tyska industriföreträdare talar gärna om höga elpriser, snabbare tillstånd och trygg elförsörjning. Men när samtalet kommer till kärnkraften blir det påfallande tyst, skriver krönikören Staffan Reveman, på Tidningen Näringslivet.

I Dagens industri den 3 november kräver 15 företrädare för näringslivet besked om mer svensk kärnkraft. De säger öppet vad Sverige behöver för att kunna konkurrera och växa. De är också beredda att bidra med teknik, långsiktiga elköpsavtal och delfinansiering. Efter många år i Tyskland slås jag av hur ”opassande” ett sådant upprop skulle uppfattas här.

Tyska industriföreträdare talar gärna om höga elpriser, snabbare tillstånd och trygg elförsörjning. Men när samtalet kommer till kärnkraften blir det påfallande tyst. Orden Kernkraft och Atomkraft tycks sitta långt inne. Min erfarenhet är att man har lärt sig att framföra sina invändningar inom energipolitikens givna ramar. Man får kritisera tempot, priset och genomförandet. Själva vägvalet lämnas helst därhän.

Industriledare ska bedöma risker, ifrågasätta kostnader och försvara företagens konkurrenskraft. Ändå verkar den tyska energipolitiken ha fått en särställning. Där söker man kompensation och undantag medan grundläggande frågor om elförsörjningen lämnas obesvarade.

De svenska undertecknarna visar en annan hållning. De samarbetar redan med elproducenterna och staten men kräver mer. De vill ha besked om utbyggnad och finansiering över flera mandatperioder. Företagens investeringar har decennier som tidshorisont. Nästa fabrik kan byggas i Sverige eller någon annanstans. Beskedet om elen måste komma innan styrelsen beslutar.

Tyskland stängde sina sista reaktorer våren 2023. Nu försöker vi lösa elförsörjningen genom att bygga flera system parallellt. Mer vind- och solkraft kräver nya ledningar. När vädret sviker behövs kraftverk som kan leverera ändå. Därför planeras nya gaskraftverk, som senare är tänkta att kunna använda vätgas. Då tillkommer ytterligare investeringar för att få fram och transportera bränslet.

Det är så vi hamnar med dubbla och på sina håll tredubbla infrastrukturer.

• Det är så vi hamnar med dubbla och på sina håll tredubbla infrastrukturer.
• Först betalar vi för väderberoende produktion.
• Sedan för kapaciteten som måste finnas när den ger för lite.
• Därefter för nya lösningar som ska göra reservkraften fossilfri.
• Tillsammans skapar de en växande ekonomisk belastning som sällan får samma uppmärksamhet som nästa vindpark.

Fabriker, sjukhus och datacenter behöver el även under vindstilla nätter. Deras verksamhet kan bara delvis anpassas efter väder och elpris. Det vet industriledarna mycket väl. Därför borde de också kräva tydliga svar om hela kostnaden för en elförsörjning som fungerar året runt. Billig el vissa timmar säger för lite om vad det kostar att driva ett företag som måste kunna producera varje dag.

Hela artikeln på Tidningen Näringslivet…

De 15 industriledarna som vill ha kärnkraft och besked över flera mandatperioder

• Tom Erixon, vd, Alfa Laval
• Rickard Gustafson, vd, SKF
• Tobias Hansson, vd Hitachi Energy Sverige
• Micael Johansson, vd, Saab
• Per Narvinger, vd, Ericsson
• Peter Nilsson, vd, Trelleborg
• Björn Rosengren, ordförande, Hexagon
• Johnny Sjöström, vd, SSAB
• Hans Sohlström, vd, Stora Enso
• Mikael Staffas, vd, Boliden
• Karl-Henrik Sundström, ordförande, Mölnlycke
• Carl-Henric Svanberg
• Jacob Wallenberg, ordförande, Investor
• Marcus Wallenberg, ordförande, SEB
• Morten Wierod, vd, ABB

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168