HISTORIA & UKRAINAKRIGET. Bloggen har åtskillga gånger skrivit om att Ryssland och president Vladimir Putin har brutit och bryter mot minst tolv internationella och bilaterala avtal som garanterade Ukrainas gränser och oberoende och som Ryssland godkänt och undertecknat, inklusive FN-stadgan och vänskapsavtal med Ukraina. Putin, Peskov, Lavrov, Medvedev med flera är skurkar.
Ryssland erkände Ukrainas självständighet och gränser vid Belavezjaavtalet 1991 skrev bloggen igår. I dag är det dags för ännu ett av många avtal där Ryssland erkänt Ukrainas gränser och suveränitet.
Den 5 december 1994 undertecknades Budapestmemorandumet om säkerhet för Ukraina. Det skedde under toppmötet för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, KSSE – föregångaren till OSSE – i Budapest.
Dokumentet undertecknades av:
- Ukrainas president Leonid Kutjma
- Rysslands president Boris Jeltsin
- USA:s president Bill Clinton
- Storbritanniens premiärminister John Major
Det trädde i kraft genom undertecknandet samma dag. Frankrike och Kina skrev inte under memorandumet men lämnade separata säkerhetsförsäkringar till Ukraina. FN:s officiella avtalsregister och originaltext
Bakgrunden
När Sovjetunionen upplöstes 1991 fanns ett mycket stort sovjetiskt kärnvapenbestånd på ukrainskt territorium – omkring 1 900 strategiska kärnstridsspetsar samt bärraketer och bombflygplan. Därmed fanns världens tredje största kärnvapenbestånd i Ukraina.
Bilden är dock mer komplicerad än att Ukraina hade ett fullt fungerande, självständigt kärnvapenförsvar. Ledningssystemen var fortfarande starkt knutna till Moskva, och Ukraina saknade en komplett infrastruktur för att långsiktigt underhålla stridsspetsarna. Men vapnen och bärraketerna befann sig på ukrainskt territorium, och Ukraina hade ett betydande förhandlingsläge.
Genom Lissabonprotokollet 1992, den trilaterala uppgörelsen med USA och Ryssland i januari 1994 och slutligen Budapestmemorandumet gick Ukraina med på att ansluta sig till icke-spridningsavtalet, NPT, som en stat utan kärnvapen. De sista kärnstridsspetsarna fördes bort från Ukraina till Ryssland 1996.
Vad lovade Ryssland, USA och Storbritannien?
Memorandumet innehåller sex punkter. De tre kärnvapenmakterna bekräftade att de skulle:
- Respektera Ukrainas självständighet, suveränitet och existerande gränser.
- Avstå från hot om eller användning av våld mot Ukrainas territoriella integritet och politiska oberoende. Inga av deras vapen skulle användas mot Ukraina annat än i självförsvar eller enligt FN-stadgan.
- Avstå från ekonomiska påtryckningar avsedda att underordna Ukrainas suveräna rättigheter under en annan stats intressen.
- Begära omedelbara åtgärder från FN:s säkerhetsråd om Ukraina utsattes för, eller hotades av, ett angrepp där kärnvapen användes.
- Inte använda kärnvapen mot Ukraina, med ett begränsat undantag för ett angrepp där Ukraina agerade tillsammans med en kärnvapenstat.
- Samråda med varandra om en situation uppstod som väckte frågor om dessa åtaganden.
Av särskild betydelse är formuleringen om Ukrainas ”existerande gränser”. År 1994 omfattade dessa utan tvekan Krim, Sevastopol, Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Jeltsins Ryssland bekräftade alltså ännu en gång skriftligen Ukrainas rätt till hela sitt territorium.
Säkerhetsförsäkring – inte försvarsgaranti
Budapestmemorandumet var inte ett militärt försvarsavtal motsvarande Natoartikel 5. USA och Storbritannien lovade inte att automatiskt gå i krig om Ukraina angreps. Dokumentet innehöll varken gemensamt militärt försvar eller någon bestämd verkställighetsmekanism.
I den engelska texten användes ordet assurances, säkerhetsförsäkringar, i stället för guarantees, säkerhetsgarantier. Den juridiska statusen är omdiskuterad. Ukraina betraktar dokumentet som ett internationellt avtal, och det är registrerat hos FN. USA har framför allt betraktat det som ett politiskt åtagande som återupprepade redan existerande folkrättsliga skyldigheter.
Det förändrar inte vad Ryssland faktiskt utfäste: att respektera Ukrainas gränser och inte hota eller angripa landet.
Rysslands brott mot memorandumet
- Krim och Donbass 2014. När ryska förband besatte Krim och Ryssland därefter annekterade halvön bröt Moskva direkt mot åtagandena att respektera Ukrainas suveränitet och existerande gränser samt att avstå från våld.
- Rysslands militära inblandning i Donbass, dess stöd till de väpnade separatiststyrkorna och närvaron av ryska förband på ukrainskt territorium stred mot samma punkter. (Harvard Belfer Center om brotten mot åtagandena)
- FN:s generalförsamling bekräftade den 27 mars 2014 Ukrainas territoriella integritet och slog fast att den framtvingade folkomröstningen på Krim inte kunde förändra halvöns status. FN-resolution 68/262
Ryssland vägrade samråd
Ukraina begärde konsultationer enligt memorandumets sjätte punkt. USA, Storbritannien och Ukraina sammanträdde därför i Paris den 5 mars 2014. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov bjöds in men Ryssland vägrade delta. Därmed åsidosatte Moskva även åtagandet att samråda när memorandumets efterlevnad ifrågasattes.
Den fullskaliga invasionen 2022
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt fullskaliga angrepp mot Ukraina. Invasionen var det mest långtgående möjliga brottet mot löftena att respektera Ukrainas självständighet, suveränitet och gränser samt att avstå från hot och militärt våld.
Rysslands återkommande kärnvapenhot har dessutom undergrävt själva syftet med en uppgörelse där en stat avstod från kärnvapen mot säkerhetsförsäkringar från kärnvapenmakterna.
Den historiska betydelsen
Budapestmemorandumets misslyckande innebär mer än att Ryssland bröt ett löfte till Ukraina. Det har också skadat det internationella arbetet mot kärnvapenspridning.
Budskapet till andra stater riskerar att bli att ett land som avstår från kärnvapen kan angripas av en av de makter som lovade att respektera dess säkerhet. Ukraina fullföljde sin del av uppgörelsen. Ryssland gjorde det inte.
Ukrainas kärnvapen – var det ett misstag att lita på Ryssland?
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Papper har mycket tålamod.
Ja, precis så! En tredje möjlighet är att de också skall kunna bära last av radioaktivt avfall, så att ett mål efter konventionell bombning skall kunna kontamineras radioaktivt för lång tid, utan att det behöver bli ett radioaktivt moln som kan driva in på allierat territorium.
Du är medveten om att bästa effekt med ett kärnvapen är en luftbrisad på några kilometers höjd över målet?
Det ger bästa förstörelse på målet samt en luftbrisad minskar också strålningen samt minimerar radioaktiv kontaminering eftersom minimalt med strålning kan nå marken och därmed skapa radioaktivt damm.
En markbrisad med ett kärnvapen är slöseri med effektivitet eftersom det enda som det skapar är kontaminering av ett begränsat område men effekten av smällen blir en 10-del till en 100-del av vapnets faktiska effekt.
Läxan är att vi borde utveckla robotar som kan beväpnas med både reguljära och kärnstridsspetsar samt att vi antingen samarbetar med Frankrike om deras kärnstridsspetsar eller utvecklar egna.