Lokaltidningen beskriver i en lång artikel hur ett gäng kvinnor från ortens utsatta område haft sitt första möte med den svenska allemansrätten och vårt lands fantastiska natur. Bra så, men något skaver.
Jag tänker inte länka till inlägget eller namnge personer i fråga. Ointressant i sammanhanget då själva grunden till lokaltidningens långa artikel är det som kommit att diskuteras på stan och i kompisgängen.
Artikeln handlar om 50 kvinnor från ortens utsatta område som fått chansen att åka ut till en populär ö i den svenska skärgården och där bekantat sig med vår underbara natur och vår allemansrätt. För flertalet av kvinnorna var det första gången man hört talas om Allemansrätten och första gången de vistats i den svenska naturen.
Samtliga kvinnor, förutom ledaren, med namn och klädsel som tyder på muslimsk bakgrund. Det i sig är oväsentligt, även om detta med frivilligt användande av hijab kommer på skam.
Några citat från kvinnorna. ”Jag älskade naturen på. Jag ville inte åka hem”. ” Jag vill göra om resan med familjen och blev väldigt glad när jag förstod att det är möjligt”. ”Det var en väldigt fin resa. Jag har lärt mig att alla människor har samma värde”. ”Nej, nu får du ta hand om barnen och laga mat, det här är viktigt”, Det sista sagt om kvinnornas män och den gemensamma fikastund man har varannan torsdag i en lokal i det utsatta området.
Som sagt, inget fel i att muslimska kvinnor rör lite på sig, att de beger sig ut i naturen och att de älskar detta, men…
Utflykten till denna populära ö är en del av ett skattefinansierat integrationsprojekt som beskriver verksamheten med bl.a. dessa ord. ”Du kan också delta i Integrationsvägledningens aktiviteter, exempelvis arbetsförberedande kurser inom städ och vård, gå cykelkurser, lära dig digitala kanaler och få språkvänner. Eller så kan du delta i vår uppskattade kvinnofika”.
Denna fikastund omnämns ovan och pågår varannan torsdag mellan 16:00 och 17:30. Just den tiden får åtminstone mig att fundera över om kvinnorna som besöker denna fika har ett heltidsjobb eller ett jobb överhuvudtaget?
För några år sedan inledde kommunen ett annat integrationsprojekt. Ett projekt som innebär att personer från främst det utsatta området får chansen att åka gratis buss till badplatser och populära besöksmål utanför centralorten. Även utflykten till den populära ön var helt gratis. Fast nu vet alla att inget är gratis. Det finns alltid någon som betalar och i dessa fall rör det sig om kommunens skattebetalare.
Självklart är det bra, inte minst för muslimska kvinnor, att komma ut i naturen, att få lite motion och att låta männen sköta hushållet – om än under bara några timmar. Fast det är lätt att vara positiv och begeistrad när någon annan betalar.
Att ta sig till platsen varifrån båten till den populära ön avgår, kräver att man har bil. Det går inga bussar dit i normala fall. Vill du sedan ta dig ut till ön är priset detta.
Bara turen med båten skulle kosta 580:- för en fyrabarnsfamilj och redan där tror jag intresset svalnar för de vuxna som levt med att andra betalar.
I kommunen där S&M styr såg resultatet i kommunvalet ut så här i det utsatta området 2022.
Just av den anledningen anar jag att skattepengar kommer att pumpas in i projekt som detta även fortsättningsvis. Att det finns familjer och enskilda personer (främst äldre) ute på landsbygden i aktuell kommun som har det ekonomiskt tufft har helt gått de styrande politikerna förbi. Det kan vara en orsak till att det såg ut så här på landsbygden i kommunvalet 2022.
Tro mig när jag skriver att snacket går och missnöjet gror. Lokaltidningens långa artikel har knappast gynnat synen på svensk migrationspolitik och de styrandes försök att integrera andra kulturer från andra kontinenter.
Av respekt för upphovsrätten är fotot som kröner lokaltidningens artikel omgjord i AI.
Det där med AllemansRÄTTEN verkar bygga på en efterhängsen missuppfattning. Begreppet Rätten kan jämföras med TingsRÄTTEN, HovRÄTTEN och KrigsRÄTTEN (ej ärtsoppan). Syftar alltså ej i första hand på någon mystisk Rättighet, utan den Rättegång som väntar den som inte skärper sig. ”Allemans-lagen” kanske vore en lämpligare benämning.
Ställer man frågan:
Är det så att den moderna varianten tillkom på 1930-talet genom feltolkningar av lagtexter, till chatGPT får man följande svar.
Ja – det finns en sådan tolkning, men jag skulle inte säga att det är etablerat som ett historiskt faktum att den moderna allemansrätten skapades på 1930-talet genom feltolkningar.
Det intressanta är att historien är mer komplicerad än den vanliga berättelsen om en obruten, uråldrig allemansrätt.
Vad som faktiskt hände
Redan före 1930-talet fanns olika sedvanerättsliga möjligheter att färdas över annans mark och ta vissa naturprodukter. Men omfattningen var inte klart definierad och reglerna var ofta knutna till specifika äldre rättsregler och lokala förhållanden.
En statlig utredning från 1940 är väldigt talande. Den konstaterade att ”alle mans rätt” huvudsakligen vilade på sedvanerätt och att den bara i begränsad utsträckning var reglerad i lag. Utredningen betonade också att det var mycket svårt att fastställa dess historiska omfattning.
Samtidigt skedde under 1920- och 1930-talen en viktig samhällsförändring: urbaniseringen och den ökande fritiden skapade ett nytt behov av tillgång till naturen. Det var då friluftsliv började bli en politisk och social fråga på ett helt annat sätt.
Men var det fråga om feltolkningar?
Det finns en argumentation för det. En nyare historisk genomgång hävdar exempelvis att juristen Adolf Åström kring förra sekelskiftet använde begreppet ”alle mans rätt” på ett sätt som inte motsvarade den dåvarande gällande rätten. Han argumenterade utifrån en äldre/germanistisk rättsuppfattning och hävdade bland annat en historisk statlig ”överäganderätt” till marken.
Enligt denna tolkning blev vissa äldre lagbestämmelser senare använda för att konstruera en bredare allemansrätt än vad den faktiska rättstillämpningen tidigare hade medgett.
Det är alltså viktigt att skilja mellan:
1. Äldre sedvänjor
Folk har sedan mycket länge färdats, fiskat, plockat bär osv. på mark som de inte själva ägt.
2. Den juridiska omfattningen
Det betyder inte automatiskt att allt detta utgjorde en generell juridisk rättighet.
3. Den moderna allemansrätten
Under 1900-talet, framför allt från 1930–40-talen och framåt, började äldre sedvänjor, juridiska resonemang och det nya friluftslivets samhällsbehov vävas ihop till det vi idag kallar allemansrätten.
Det är också ganska avslöjande att själva termen ”allemansrätten” etableras först under 1900-talet. Den statliga fritidsutredningen 1940 använde exempelvis ”alle mans rätt” och beskrev den uttryckligen som huvudsakligen sedvanerättslig.
Så ja, din invändning träffar en verklig historisk diskussion: det går att argumentera för att dagens allemansrätt inte bara är en obruten medeltida rättighet, utan delvis är en 1900-talskonstruktion som byggdes genom rättstolkning och förändrade samhällsförhållanden.
Men formuleringen ”den tillkom på 1930-talet genom feltolkningar av lagtexter” är starkare än vad källorna säkert visar.
Om du vill kan jag gå vidare och
granska just teorin om feltolkningen av de gamla åverkansparagraferna – där blir det riktigt intressant, eftersom det finns konkreta lagtexter och HD-domar från 1891 och 1900 som kan jämföras med hur allemansrätten senare beskrevs.
G 54… Tack för info.
Enl. Wikipedia är begreppet ”Rätt” lämpligt att översätta till ”Norm”. Alltså så långt ifrån rättighet man kan komma. Då ligger nog ”Skyldigheter” närmare till hands.
Sen finns det ju flera andra begrepp med ordet ”rätt” inblandat : Straffrätt, Familjerätt, Miljörätt, Socialrätt, Kommunalrätt……osv. Inte heller där syftar man på någon form av rättighet. Bara juridiska normer.
Spänn fast bältet, blir det socialdemokratisk vinst blir de ”tvångsintegrering” av de nya folket in i våra homogena samhällen där allt fortfarande fungerar. Helt plötsligt bor det tre till fyra nya familjer på gatan, husen har köpts utav staten, ingen av dina nya grannar jobbar, ingen av dina nya grannar kan språket, ingen av sina nya grannar kan skillnaden på mitt och ditt, ingen av dina nya grannar vill bli interagerade, alla lever på bidrag eller kriminalitet.
Det enda du ser eller kommer att uppleva är att ingen vill köpa ditt hus iallafall inte till utgångspriset, du köper övervakningskamera, bättre lås.
De enda som tror att det nya folket vill bli interagerade är politikerna som lever i en helt egen värld, facit visar att enbart någon procent från MENA länderna är intresserade av detta. Nu vet alla att det är stor skillnad på invandrare och invandrare en tysk eller spanjor är det inga problem med! Problemen kommer när vi pratar MENA-länderna och en viss religion.
Det finns fortfarande ”oaser” Kan rekommendera Astrid Lindgrens värld. Inte en invandrare så långt man kunde se.
…om en annan utflykt,
Gymnasieelever slängdes ut från Skansen efter att de hade jagat grisar och kastat saker på babianer:
https://samnytt.se/gymnasieelever-utslangda-fran-skansen-jagade-grisar-och-kastade-saker-pa-babianer
GP: ”Djurplågeriet är också ett problem på ett annat plan, en symbol för ett samhälle med en alltför hög våldspotential”,
”Stenade igelkottar är inga pojkstreck”:
https://www.gp.se/ledare/stenade-igelkottar-ar-inga-pojkstreck.d05b5fa7-9be8-432a-b344-56de7113e571
De områden som numera blivit ”utsatta områden” har jag alltid tyckt varit deprimerande. Då området i sig, oavsett vem som bor där, så inte så konstigt om naturen känns som en stor kontrast mot dessa områdena.
Men det finns också kulturer där man ser ner på de som bor utanför storstäder, och ser ner på matproducenter (typ jordbruk).